I Finland är det läsfrämjande arbetet en kultur- och utbildningspolitisk fråga. På initiativ av riksdagens kulturutskott tog Utbildningsstyrelsen 2021 fram Nationella läskunnighetsstrategin 2030. Målet för läskunnighetsstrategin är utveckling av multilitteracitet. Vilket innebär läsning och produktion av multimodala texter i olika miljöer och med olika redskap. Programmet för läskunnighet vid Utbildningsstyrelsen ansvarar för verkställandet av strategin och målet är en långsiktig utveckling av det läsfrämjande arbetet (Utbildningsstyrelsen 2021). Det nationella läskunnighetsprogrammet preciserar åtgärderna och de ansvariga instanserna. Det stödjer och inspirerar till läsning och läskunnighet bland alla åldrar genom delprogram riktade till småbarnspedagogiken, skolor samt kommuner och lokala aktörer. Läskunnighetsarbetet är omfattande och ska gälla hela samhället och omfatta barns och ungas skolgång såväl som fritid (Utbildningsstyrelsen 2021).
Delprogrammet för småbarnspedagogiken, ”En läsande småbarnspedagogik”, sprider information om utvecklingen av den tidiga läsfärdigheten och erbjuder material för samarbete mellan vårdnadshavare och bibliotek samt tips för pedagogisk användning i verksamheten. Delprogrammet för skolan, ”Hela skolan läser!”, stödjer lärare och hela skolans personal i att skapa en språkmedveten verksamhetskultur som inspirerar till läsning i hela skolgemenskapen, det vill säga att man skapar strukturer mellan skolan, hemmet och biblioteket. Delprogrammet för kommuner, ”En läsande kommun”, syftar till att uppmuntra kommunerna till att förbinda sig till det läsfrämjande arbetet, både långsiktigt och systematiskt inom sina olika verksamhetsområden, såsom skola, fritidsaktiviteter och bibliotek. Kommunerna uppmuntras till exempel att genomföra programmet ”En läsande skola” (Utbildningsstyrelsen 2021).
Några exempel på åtgärder är att skapa strukturer som stödjer familjers läskunnighet och välfärd från barnets födsel, sprida information om och inspirera till tidig läsning i familjerna, uppmuntra kommuner att samarbeta för att stärka bandet mellan biblioteksanställda och personal inom förskola (småbarnspedagogik) och skola (utbildningen) samt engagera barn och unga i att planera och delta i författarbesök, bokcirklar och litteraturkampanjer (Utbildningsstyrelsen 2021; Utbildningsstyrelsen 2024).
I Finland finns även Läscentrum som finansieras av Utbildnings- och kulturministeriet och finländska stiftelser (cirka 335 000 euro årligen) och som verkar kompetensförstärkande mellan offentliga myndigheter och kommunala strukturer. Läscentrum arbetar för allas lika rätt till läsning och för att främja läsintresse, läsning och läskunnighet. De driver och deltar i kampanjer och projekt för att främja läsning, exempelvis projektet ”Läs för barnet” som tar fram fakta om läsning och läsandets betydelse för barn till förskolor och skolor, barnhälsovårdspersonal, bibliotekarier och föräldrar som stöd för läsfostran. Läscentrum ansvarar också för ”En läsgåva till barnet”-programmet som regeringen finansierar, 350 000 euro 2024, där landets barnhälsovårdsmottagningar kostnadsfritt kan beställa bokkassar att dela ut till familjer för att främja läsning och högläsning (Finansministeriet 2024; Läscentrum 2024). Vidare får Barnboksinstitutet cirka 150 000 euro årligen för sitt arbete med att främja och informera om barn- och ungdomslitteratur och barnbokskonst samt driva ett specialbibliotek. Institutet, tillsammans med några andra verksamheter, får också projektunderstöd för att upprätthålla Lukemo-portalen som presenterar barn- och ungdomsböcker (90 000 euro för 2022–2024) (Barnboksinstitutet 2024). Statliga medel till bibliotek stödjer också läskunnighetsarbetet exempelvis genom utvecklingsstöd för främjande av läsning. Utvecklingsstödet går bland annat till genomförande av den Nationella strategin för läskunnighet (610 000 euro 2024) och stöd till Seinäjako stadsbiblioteks årliga verksamhet för främjande av barns och ungas läsning (198 000 euro årligen).