Barns och ungas läsning är en prioriterad kultur- och utbildningspolitisk fråga i de nordiska länderna. Med läsfrämjande satsningar vill man höja läskunnigheten, stärka läsglädjen och göra litteraturen till en naturlig del i barns och ungas vardag. Satsningarna motiveras också med att en stark läskultur ger bättre möjligheter till utbildning och kultur, men även möjligheter att ta plats i samhället som aktiv medborgare och att delta i det demokratiska samtalet (Prop. 2023/24:1; Ålands Landskapsregering 2024a; Finanslov 2024; Føroyar lesa 2024; Althingi 2024a). Barn och unga är prioriterad målgrupp i det nordiska kulturpolitiska samarbetsprogrammet, bland annat genom en förstärkt insats för barns och ungas kultur- och språkförståelse i Norden som ska bidra till känslan av sammanhang, tillit och till livskraftigare samhällen (Nordiska ministerrådet 2020, s. 13, 16).

I denna policy brief presenterar Kulturanalys Norden en sammanställning av aktuella statliga läsfrämjande insatser för barn och unga i de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Det varierar mellan länderna huruvida det är en primärt kultur- eller utbildningspolitisk fråga, men oavsett sker det samarbeten mellan de båda politikområdenas verksamheter, såsom mellan bibliotek och skola. Satsningarna för att öka läsningen kan ta olika former men i flera länder finns det nationella strategier för det läsfrämjande arbetet. Det görs också särskilda satsningar på skolbibliotek, exempelvis i Sverige, Norge, Island och Finland. Flera länder ger även projektmedel till organisationer som arbetar läsfrämjande och i ett par länder finns det satsningar i form av läsgåvor till familjer med små barn.

Barns och ungas läsning spänner över ett stort område och inkluderar många aspekter, såsom språkutveckling, läskunnighet, tillgänglighet, läsfrämjande och litteraturförmedling. Den här sammanställningen kommer framför allt att fokusera på läsfrämjande insatser, det vill säga insatser som syftar till att öka läslusten och stärka läskulturen hos barn och unga, och inkluderar inte insatser som är specifikt inriktade på läsförmåga, tillgänglighet för personer med lässvårigheter eller satsningar med fokus på nationella minoriteter, urfolket samer eller personer med de nationella majoritetsspråken som andraspråk. Sammanställningen bygger på stadsbudgetar, nationella strategier och andra statliga dokument om läsfrämjande. Sakkunniga vid ansvariga myndigheter i de olika länderna och de självstyrande områdena har också varit oss behjälpliga med informationsinsamling och kvalitetssäkring.