METODER FÖR NORMKRITISKT ARBETE I SKOLAN

NORGE, FINLAND, SVERIGE, ÅLAND

Elever som bryter normer är särskilt utsatta för mobbing, trakasserier och diskriminering. Kanske kan elevråden visa vägen till en skolmiljö som är öppen och välkomnande för alla. Det är utgångspunkten i projektet ”Trygga skolor - nordisk metod för elevmedverkan och normkritik”.

− Undersökningar visar att utsattheten i skolan är särskilt stor för elever som bryter mot normer kring till exempel könsuttryck, sexualitet, hudfärg eller funktion. Normerna är smala och om du sticker ut på något sätt riskerar du att bli utsatt, säger Linn Bylund, Senior rådgivare på det norska jämställdhetscentret KUN. 

De driver projektet ”Trygga skolor” i samarbete med organisationer i Sverige, Finland och Åland.

− Vi såg att man pratar mycket om normkritik inom skolvärlden i alla våra länder, men praktiskt händer det inte så mycket och det vill vi ändra på, säger hon.

”Trygga skolor” fick medel från Nordisk jämställdhetsfond år 2021. Genom projektet tas ett metodmaterial för normkritiskt arbete fram och testas i ett antal högstadie- och gymnasieskolor i de olika länderna. Materialet vänder sig till elevråd, skolledningar och elevombud (som utreder anmälningar om kränkningar i skolan). Linn Bylund tror att elevråden kan spela en viktig roll i skolans normkritiska arbete i och med att elevrådsrepresentanterna har bättre inblick än skolledningen i vad som händer mellan eleverna.

− För att lyckas göra skolan till en plats som är trygg för alla måste elevernas röster höras, säger hon.

En viktig uppgift för elevråden är, som hon ser det, att synliggöra vilka normer som präglar skolan och vilka grupper som drabbas negativt. För att klara den uppgiften behöver elevrådsrepresentanterna kunna se sina egna privilegier.

− Om alla som sitter i elevrådet är vita märker man kanske inte av att det finns rasism på skolan, till exempel.

”Trygga skolor”-metoden ska vägleda kring just den typen av utmaningar, och komma med konkreta tips på hur elevråden kan arbeta normkritiskt. 

− Om man vill ha en bred bild av normerna på skolan kan man kanske till exempel skicka ut en enkät till sina skolkamrater.

Linn Bylund betonar att en förutsättning för att elevrådens arbete ska ha betydelse är att skolledningen faktiskt lyssnar på dem. 

− Det duger inte att ha en skenhelig elevdemokrati utan rektorerna måste lyssna på riktigt, säger hon.

Under arbetet med ”Trygga skolor” har det framkommit att många elevråd upplever att det är svårt att nå fram till skolledningen. Därför ingår det i metodmaterialet en modell för hur kommunikationen kan strukturerats så att elevrådens synpunkter inte kan ignoreras, pareras eller glömmas bort. Linn Bylund tror att det finns mycket att vinna på att samarbeta inom Norden, i arbetet för en bättre skolmiljö. 

− Vi har liknande skolmodeller och står inför liknande utmaningar i det normkritiska arbetet. Jag tror att vi kan snabba på processen vidare genom att gå samman istället för att jobba på olika håll.