JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV PÅ KRISINFORMATION UNDER CORONAPANDEMIN

ISLAND, SVERIGE, LETTLAND

Hur väl lyckades svenska och isländska myndigheter nå ut till migrantkvinnor under covid-19-pandemin? Fick gruppen tillräcklig information om smittspridningen och möjligheterna att vaccinera sig? Det undersöks i det nordisk-baltiska projektet “Gender-based health inequalities among migrant women during COVID-19 and public health responses in the Nordic countries”.

Bakgrunden till projektet är att både gruppen personer födda utomlands och gruppen kvinnor har drabbats oproportionerligt mycket av pandemin. Båda grupperna har i större utsträckning diagnostiseras med covid-19 och tycks även bli mer påverkade av de långsiktiga konsekvenserna av myndigheternas åtgärder. Bland migranter har man också registrerat lägre vaccinationstäckning och en oproportionerligt hög andel avlidna. Just migrantkvinnors situation under pandemin är dock dåligt belyst enligt projektledare Markus Meckl, professor vid isländska Akureyris universitet. Han tror att en orsak till att såväl gruppen migranter som gruppen kvinnor drabbades särskilt hårt under pandemin är att många i dessa grupper arbetar inom yrken där man inte kan undvika att utsätta sig för risk.

− Om du städar, jobbar på fabrik eller inom vården är hemarbete inget alternativ, säger han.

Han pekar på trångboddhet och den lägre vaccinationstäckningen som andra förklaringar till att migranter drabbades särskilt hårt.

Det pågående projektet involverar forskare från Island, Sverige och Lettland. De undersöker hur väl svenska och isländska myndigheters krisinformation nådde ut till lettiska migranter, och i synnerhet till migrerade kvinnor. Att man har valt att fokusera på just lettiska migranter beror på att gruppen är förhållandevis stor såväl i Sverige som i Island. Under projektet kommer forskarna att intervjua lettiska migranter i Island och Sverige men också boende i Lettland.

− Vi är nyfikna på om migranternas syn på covid-19 och vaccinering reflekterar den rådande inställningen i hemlandet, säger Markus Meckl.

Om det är så att migranter i tider av kris huvudsakligen hämtar information från sina hemländer är det, menar han, något de nordiska myndigheterna kan behöva förhålla sig till vid utformningen av krisinformation och val av informationskanaler.

Markus Meckl tror att det är viktigt att ha ett jämställdhetsperspektiv på krisinformation. Under projektet kommer han och de andra forskarna undersöka vilken betydelse kön har haft för varifrån migranterna fick information om coronavirusets utbredning och möjligheterna till vaccinering. 

− Vi vet inte om det finns könsskillnader, men man kan misstänka det, säger Markus Meckl.

Han tror att myndigheterna i de nordiska länderna behöver se över hur väl de lyckades nå ut till migranter med krisinformation under pandemin, och om det visar sig att länderna har klarat den uppgiften olika bra finns möjlighet att lära av varandra. Han hoppas att deras projekt ska bidra med kunskap inför framtiden.

− Covid är mer eller mindre över, men i nästa kris måste man klara av att nå ut till hela befolkningen. Det kanske inte räcker att bara översätta informationen till olika språk utan det kan krävas mer, säger han.