MÅNGFALD I MEDIERNA; EN FRÅGA OM KVALITET OCH DEMOKRATI

DANMARK, ISLAND, SVERIGE, NORGE

Könsbalans inom medievärlden är målet för projektet ”Ny nordisk modell för större jämlikhet i den nordiska mediebranschen” som beviljades medel av den Nordiska jämställdhetsfonden år 2020. Under tre år ska goda exempel samlas in och förslag på ny lednings- och arbetsmetod utvecklas. Projektet engagerar fackliga organisationer, lärosäten med journalistutbildningar och medier i Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland.

− Under projektet har vi samlat och delat goda idéer kring hur vi ska tackla de utmaningar som redaktioner över hela Norden står inför, säger Marion Hannerup, som leder projektet tillsammans med Gitte Rabøl.

De har båda lång erfarenhet som toppchefer inom medie- och kommunikationsbranschen och båda jobbar nu som självständiga rådgivare.

Projektet vill synliggöra och utmana mansdominansen, både i medieinnehållet och inom medieorganisationerna i Norden. Att kvinnor inte ges samma utrymme som män utgör ett demokratiproblem, menar Marion Hannerup och Gitte Rabøl.

− Det handlar om vem som får komma till tals och hur, och det handlar om vem som är högst ansvarig. Det måste finnas en bättre könsbalans mellan manliga och kvinnliga expertkällor såväl som i ledningskorridorerna, säger Gitte Rabøl.

Hon ser att mediebranschen präglas av gamla traditioner där det främst varit män som tillskrivits talang och där män, medvetet eller omedvetet, har hållit varandra om ryggen. Kombinerat med de otydliga karriärvägarna inom mediebranschen har det lett till att kvinnor har haft svårare att nå de högsta positionerna.

Gitte Rabøl och Marion Hannerup ser att mediebranscherna i de nordiska länderna har kommit olika långt i arbetet med att synliggöra och utmana mansdominansen.

− Det är egentligen först nu som det har börjat väcka reaktioner i Danmark om tv-program har paneler där alla deltagarna är män. I andra nordiska länder har man haft den diskussionen länge, säger Gitte Rabøl.

Hon hoppas att arbetsmetoden som de ska utveckla inom projektet ska komma till konkret nytta för olika aktörer inom mediebranschen, och att projektet ska lyckas inspirera genom att peka på positiva initiativ.

− På Islands universitet har man till exempel varje år en mångfaldsvecka. Kanske skulle man kunna göra något liknande på andra journalistutbildningar i Norden, säger Marion Hannerup.

Hon är övertygad om att medieaktörer i de olika nordiska länderna har mycket att lära av varandra, och hon tror att nordiskt samarbete kan snabba på förändringstakten i jämställdhetsarbetet.

− Det finns en gemenskap inom Norden och en nyfikenhet inför hur man jobbar i de andra länderna. Samtidigt mäter vi oss gärna med varandra och ingen vill vara sämst. Vi konkurrerar om att vara bäst i klassen och det är en kraft som tar oss framåt, säger hon.

Som Marion Hannerup ser det handlar strävan efter könsbalans både om rättvisa och om kvaliteten hos medierna. 

− Vi är övertygade om att mångfald höjer både den journalistiska kvaliteten och den demokratiska debatten. Vi har inte råd att inte prioritera detta, säger hon.