I denna guide har vi samlat de nordiska ländernas långa och mångsidiga erfarenhet av att ordna val riktade till unga. Även om varje nordiskt land har sitt eget sätt att agera har de alla samma centrala mål: att stärka ungas politiska tillit och sänka tröskeln för att delta i demokratiska processer.
Den goda praxis som presenteras i guiden visar att framgångsrika val riktade till unga kräver långsiktigt arbete, tillräckliga resurser och engagemang från många olika aktörer. Stöd av statsförvaltningen, vare sig det är ett direkt organiseringsansvar eller samarbete med organisationsfältet, har visat sig vara en betydande faktor för omfattningen och kontinuiteten av val riktade till unga. Samtidigt medför aktörer i civilsamhället flexibilitet och en stark koppling till de ungas vardag. Båda aktörsmodellerna har sina egna styrkor och i bästa fall kompletterar de varandra.
Påverkan av val riktade till unga ska granskas på lång sikt och detta främjas av systematisk datainsamling och utvärdering. Undersökningar visar att val riktade till unga ökar ungdomarnas förståelse för politiska processer, stärker förtroendet för demokratin och ökar avsikten att rösta i framtiden. Det är särskilt viktigt att demokratifostran och val riktade till unga ger alla unga en möjlighet att öva på att rösta och bekanta sig med politik, oberoende av deras socioekonomiska bakgrund. Demokratifostran och val riktade till unga ska vara jämlikt tillgängliga för alla unga, så att även unga i den svagaste ställningen har möjlighet att stärka sin politiska tillit.
Val riktade till unga är inte bara en övning i att rösta, utan ett konkret sätt att visa unga att deras röst har betydelse och att demokrati är något som de kan och bör delta i. Demokratifostran öppnar upp för förståelsen för att politik inte är något avlägset och främmande, utan en del av den ungas egen vardag och framtid. Denna erfarenhet bär frukt i många år framöver när de unga når rösträttsåldern och blir aktiva medborgare.
Högkvalitativt ordnade val riktade till unga visar också för de unga att man vill höra deras röst och att deras delaktighet i samhället är viktig. Utvecklingen av politisk tillit sker inte av sig själv – samhällets aktörer måste skapa strukturer och möjligheter som gör det möjligt för varje ung person att öva på sin demokratiska kompetens och därmed växa till en medborgare med stark politisk tillit som deltar i samhället.