Samarbetet mellan civilsamhället och statsförvaltningen är ett unikt drag i den nordiska skolvalsverksamheten, även om samarbetets former och intensitet varierar från land till land. I vissa länder ligger organiseringsansvaret i första hand hos statliga myndigheter, medan det i andra länder är organisationsfältet som bär huvudansvaret. Resurserna skiljer sig också avsevärt åt: organiseringsansvaret och finansieringsmodellen påverkar direkt vilka möjligheter de olika länderna har att utveckla sin skolvalsverksamhet och mäta dess påverkan.
3.1. Modeller efter olika aktörer
3.1.1. Statsförvaltningen har huvudansvaret
I den statsförvaltningsdrivna modellen ligger huvudansvaret för att ordna skolval hos statsförvaltningens aktörer. Det tydligaste nordiska exemplet på detta är Norge, där UDIR (Utdanningsdirektoratet ), som är ett ämbetsverk under undervisnings- och forskningsministeriet, har ansvarat för att koordinera skolval sedan 1989. Den nationella forskningsaktören Sikt spelar en central roll i genomförandet och publiceringen av resultaten. Skolorna ansvarar för de praktiska arrangemangen, som bland annat omfattar röstningsprocessen och att ordna valdebatter. Staten finansierar ordnandet av skolval.
I Sverige har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som hör till Utbildningsdepartementet, ansvarat för samordningen av skolvalen sedan 2002. Uppgiften att ordna skolval kommer från statsförvaltningen. Tidigare har skolval ordnats tillsammans med ungdomsorganisationer, men sedan 2022 har de endast haft en kommunikativ roll. När EU-val har ordnats har man också samarbetat med Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Staten finansierar ordnandet av skolval, men uppdraget ges valspecifikt.
3.1.2. Organisation(er) har huvudansvaret
I den organisationsdrivna modellen ligger huvudansvaret för skolvalet hos organisationer och statsförvaltningen deltar inte i arrangemangen. Finland genomför denna modell som det enda landet i Norden. Ungdomssektorns takorganisation Ungdomssektorn rf har ansvarat för att ordna skolval i Finland sedan 1990-talet. Olika ungdomsorganisationer och politiska partier deltar kommunikativt i arrangemangen. Finansieringen beror på den projektfinansiering som erhålls årligen.