4.1. Tidpunkt
I de flesta nordiska länder anordnas skolval i samband med officiella val, vanligtvis några veckor före det officiella valet. I vissa länder finns resurser att ordna val i samband med respektive lands officiella val, men i alla länder är detta inte möjligt inom ramen för finansieringen. Ett undantag när det gäller tidpunkten för skolval är Danmark, där skolval alltid hålls vid samma tidpunkt, det vill säga under tre veckor i januari–februari vartannat år, oberoende av landets officiella val.
I Finland har skolval ordnats i samband med riksdagsval, presidentval och välfärdsområdes- och kommunalval beroende på projektfinansieringen. I Sverige har skolval ordnats i samband med riksdags- och EU-val, i Norge i samband med stortings- och landstingsval samt sametingsval och folkomröstningar, och på Island i samband med alltingsval och kommunalval.
4.2. Demokratifostran
Demokratifostran är det främsta syftet med skolval i alla nordiska länder. Genom skolvalen vill man erbjuda upplevelser av aktivt medborgarskap och möjligheter att bekanta sig med medborgarpåverkan i praktiken och demokratiska verksamhetsprinciper. Forskning om politik har visat att röstningsbeteendet går i arv – genom demokratifostran i skolor och andra ungdomslokaler strävar man efter att erbjuda möjlighet till att öva på röstning (Erola m.fl., 2017).
Det är viktigt att man i skolval proaktivt förebygger de orsaker som unga i rösträttsåldern uppger för att inte rösta i officiella val: bland annat bristande kunskap om nationell politik och röstningspraxis, känslan av att det egna röstandet är betydelselöst samt svårigheter att hitta en lämplig kandidat eller ett lämpligt parti (Hormio m.fl., 2023). Skolval erbjuder praktiska sätt för att rösta, fatta politiska beslut och bli bekant med partier. Skolval som ordnas med omsorg simulerar officiella röstningssituationer så noggrant som möjligt och gör politiken till en del av vardagen, till exempel i form av valdebatter och -paneler ordnade i ungdomslokaler.
Det vore också viktigt att engagera de unga själva i evenemang för demokratifostran, till exempel besök på politiska institutioner. På så sätt kan unga diskutera, ställa frågor och bekanta sig med politik med låg tröskel. Det är också viktigt att politikerna själva förstår vilka frågor eller ämnen som kommer från de unga själva.
För att ungdomar ska kunna fundera över vilka samhälleliga teman som är viktiga för dem måste även vuxna, såsom lärare och ungdomsarbetare, få stöd och läromaterial för att behandla ämnen kring demokratifostran.
I Finland har man utrett behoven hos yrkesläroanstalternas personal i anknytning till demokrati- och människorättsfostran. De intervjuade och de som svarade på enkäten uttryckte ett stort behov av stöd för att utveckla demokrati- och människorättsfostran. Som de viktigaste behoven nämndes interna diskussioner i läroanstalterna och bristen på läromaterial som anknyter till temat. Utifrån utredningen fanns det så många olika slags stödbehov att de kan sammanfattas med frasen ”det finns behov av nästan alla typer av stöd och det verkar å andra sidan som om man också är beredd att ta emot det.” (Gretschel & Särkiluoto, 2025).
4.2.1. Material som stöd för demokratifostran
I alla nordiska länder skapas praktiskt läromaterial som stöd för demokratifostran och som skickas till deltagarna i samband med skolval. Beroende på land kan materialen ha olika valspecifika teman.
I Finland koordinerar till exempel Ungdomssektorn rf Politikveckan som kulminerar i Ungas val. Politikveckan är en riksomfattande temavecka för demokratifostran som riktar sig till alla ungdomsgrupper. Under veckan bekantar de unga sig med samhälleligt beslutsfattande, samhällspåverkan och aktuella politiska teman. Till exempel var det övergripande temat för Politikveckan som ordnades i samband med kommunal- och välfärdsområdesvalet 2025 ”politik som en del av de ungas vardag”. Under veckan diskuterades särskilt teman för kommunal- och välfärdsområdesvalet, skillnader mellan kommuner och välfärdsområden samt deras beslutsfattande, politisk kommunikation och hur man fattar röstningsbeslut.
Politikveckans studiematerial bestod av fyra helheter:
Unga som påverkare och politiska värderingar
Kommunalt beslutsfattande
Välfärdsområden och beslutsfattande
Politisk kommunikation
Att fatta röstningsbeslut och Ungas val (skolval)
Varje helhet innehöll både självständiga övningar och övningar i grupp samt videor och textmaterial som stöd för inlärningen. Praktiskt och sakkunnigt material hjälper unga att förstå politiska teman och minskar arbetsbördan för enskilda lärare. Skräddarsydda material för olika val (t.ex. EU-val och parlamentsval) har konstaterats vara god praxis. Till exempel kan EU-valet uppfattas som allt mer avlägset – detta syns bland annat i att färre människor deltar i skolval som ordnas i samband med EU-valet än i skolval som ordnas i samband med parlamentsvalet i flera länder.
4.2.2. Valkompasser riktade till unga
Valkompasser riktade till unga har utvecklats för att stöda ungas röstningsbeslut åtminstone i Finland och på Island. Samma valkompasser kan också användas som hjälpmedel för demokratifostran tillsammans med minderåriga unga. Fördelen med valkompasser riktade till unga är också att de lyfter fram frågor som är centrala för välbefinnandet ur ungas perspektiv även för kandidaterna.
Valkompassen för Unga som används i Finland är en valkompass som riktar sig särskilt till unga väljare och vars syfte är att hjälpa användaren att hitta en lämplig kandidat och ge information om de frågor som behandlas i valet som stöd för röstningsbeslutet. Valkompassen för Unga har utvecklats och utformats genom att engagera de unga. Målet med Valkompassen för Unga i videoformat som användes i EU-valet våren 2024 var att utveckla valkompassens användargränssnitt så att det passar just unga, och på så sätt göra samhällspåverkan och röstning intressant och tillgängligt.
I samband med EU-valet i Finland behandlade Valkompassen för Unga särskilt frågor som ansågs viktiga och intressanta av unga i EU-beslutsfattandet. När valkompassen planerades fäste man särskild uppmärksamhet vid förklaringarna till påståendena, med vilka man kan ge ytterligare information som stöd för beslutsfattandet. I och med förklaringarna lämpar sig valkompasserna också väl för undervisning. Centralt var att de unga själva uppträdde i förklaringsvideorna i valkompassen i videoformat. Utifrån den respons som samlades in om Valkompassen för Unga upplevdes just valkompassen i videoformat som användbar och den inspirerade också användarna att rösta.
4.3. Den samhälleliga betydelsen av skolvalen och deras resultat
I alla länder är resultaten av skolvalen offentliga och de väcker ofta även intresse bland media. I Danmark följer man resultatpubliceringen för det officiella valet mest. Där ansvarar Folketinget för publiceringen av resultaten och man följer den i en direkt valnattssändning. Resultaten publiceras ett område i gången och data följs upp skolvis. Även om skolvalen i Danmark, till skillnad från i andra länder, alltid hålls separat från officiella val, har man märkt att resultaten av skolvalen ofta följer resultaten av de officiella valen och att de skapar bred offentlig debatt.