2. Skolval i Norden

2.1. Skolvalens historia

I Norden har man sedan länge anordnat skolval för minderåriga och andra val riktade till unga, som simulerar nationella val och ger unga möjlighet att prova på att rösta innan de är i den officiella rösträttsåldern. Syftet med dessa val riktade till unga är att sänka tröskeln för att använda sin egen rösträtt i officiella val. Genom aktionslärande får unga en upplevelse av hur val och demokrati fungerar. Detta ökar deras förmåga och vilja att delta i samhällsprocesser senare i livet.

Längst har skolval veterligen ordnats i Sverige (Skolval), i över 60 år, först lokalt och sedan 1998 med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF och sedan 2002 med stöd av Utbildningsdepartementet. Från och med 2014 har skolval ordnats i samband med alla val i landet.

I Norge (Skolevalg) har man sedan 1980-talet ordnat val lokalt, och sedan 1989 har val ordnats systematiskt av norska direktoratet för utbildning och fostran UDIR i alla lokala och nationella val, sedan 1994 även i EU-folkomröstningen.

I Finland (Nuorten vaalit, Ungas val) har val ordnats sedan 1990-talet av ungdomssektorns takorganisation i Finland Ungdomssektorn rf.

I Danmark (Skolevalg) har val ordnats på initiativ av Dansk Ungdoms Fællesråd (DUF) och sedan 2015 med stöd av danska parlamentet, Folketinget. Den danska modellen skiljer sig från andra länder genom att skolvalen inte har någon koppling till övriga val i landet – skolvalen hålls som självständiga val vartannat år.

På Island (#ÉgKýs) har skolval ordnats sedan 2016 av den nationella ungdomskommittén LUF och dess partner.

2.2. Vad är syftet med skolval?

Undersökningar visar att ungas politiska och samhälleliga intresse ofta är högt, men att detta intresse inte alltid kanaliseras till röstning eller andra traditionella former av deltagande. Demokratiska värderingar, attityder och färdigheter måste också läras in i praktiken för att uppfattningen om den egna röstens betydelse ska stärkas. Demokratifostran bör vara en väsentlig del av skolornas verksamhet, eftersom enbart teoretiska kunskaper inte räcker till. Med hjälp av demokratifostran kan man enligt undersökningar också minska skillnader som beror på bakgrunden i deltagande och intern politisk tillit. (Rautiainen & Vetter 2024; Kestilä-Kekkonen m.fl. 2022; Kestilä-Kekkonen m.fl. 2024).

Unga har uppgett som orsaker till att de inte röstar i officiella val bland annat brist på kunskaper om nationell politik eller praxis kring röstning samt upplevelsen av att det egna röstandet inte har någon betydelse. En del unga upplever också att det är svårt att hitta en kandidat eller ett parti som passar dem. (Hormio m.fl., 2023).

Skolval är ett konkret sätt att omvandla ungas politiska och samhälleliga intresse till handlingar. De sänker tröskeln för unga att delta i officiella val senare, när röstningspraxisen är bekant från förut. Genom skolval lär sig unga också att förstå hur deras röst kan påverka samhället. Detta ökar ungas erfarenhet av påverkansmöjligheter och motivation att delta i demokratiska processer i framtiden.

Skolval och undervisning som fokuserar på demokrati och delaktighet i samband med dem är verktyg inom demokratifostran som stärker ungas inre politisk tillit. De ger unga möjlighet att konkret lära sig om valprocessen, partiernas verksamhet och valet av kandidater redan innan de röstar i officiella val. På så sätt stöder skolvalen ungas engagemang i det demokratiska systemet genom kunskap och erfarenhet. Målet är att det man lärt sig i skolval och de erfarenheter man fått bär frukt även senare, när de unga når rösträttsåldern och kan delta i officiella val.

2.3. Vem deltar i skolval?

Skolval i Finland, Sverige och Norge riktar sig till studerande i årskurserna 7−9 och studerande på andra stadiet. I Danmark riktar sig skolvalen till studerande i högstadieåldern och på Island till studerande på andra stadiet. Inbjudan till deltagande riktas alltid till alla skolor, men deltagandet är frivilligt för både skolor och elever i alla länder.

Finland skiljer sig från andra länder genom att ungas val även kan ordnas utanför skolorna – deltagarna kan till exempel vara bibliotek, ungdomslokaler, hobbygrupper eller andra ungdomsgrupper. I Finland kallas skolval därför ”Ungas val”. I Finland nådde presidentvalet riktat till unga 95 000 unga våren 2024, vilket är cirka 22 procent av alla unga i målgruppsåldern. När valet ordnades observerade man om andra stadiets studerande att studerande i yrkesskola är betydligt svårare att nå än studerande i gymnasiet.

År 2025 ordnade man i Finland ungas val för första gången även i samband med kommunal- och välfärdsområdesvalet. Både de unga och arrangörerna visade betydligt mindre intresse för välfärdsområdesvalet: kommunalval ordnades på 450 platser, medan välfärdsområdesval ordnades på endast 215. Även andelen förkastade röster i välfärdsområdesvalet tyder på att välfärdsområdesvalet var klart svårare att förstå än kommunalvalet. Av de röster som gavs i kommunalvalet förkastades 9,7 procent, medan 18,4 procent av rösterna i välfärdsområdesvalet förkastades.

I Sverige deltog 89 procent av alla kommuner i skolvalet som ordnades vid sidan av riksdagsvalet 2022. I valet nåddes över 390 000 unga och valdeltagandet uppgick till 77,9 procent. Medan antalet deltagare i välfärdsområdesvalet var mindre än i kommunalvalet i Finland, var antalet deltagare i samband med EU-valet mindre än i parlamentsvalet i Sverige: endast 50 procent av alla kommuner i landet deltog i EU-valet och valdeltagande uppgick till 55,3 procent.

I Sverige har man observerat att den socioekonomiska bakgrunden påverkar hur aktivt individer röstar. Det finns också skillnader mellan skolorna som deltar: offentliga skolor deltar mer sannolikt än privata skolor, och om skolan är en skola för särskilt stöd deltar den mindre sannolikt. Stora skolor deltar mer sannolikt än mindre skolor.

I Danmark deltog ungefär hälften av landets högstadieskolor i skolval som ordnades separat från officiella val. Man nådde cirka 71 000 ungdomar. Skillnaderna mellan väljare har granskats 2021, och då framkom inga tydliga resultat.

I Norge deltog 379 skolor i skolvalet i samband med riksdagsvalet 2025. Slutligen röstade man vid 367 skolor. Valdeltagandet var 81,4%.

I skolvalet som ordnades i samband med parlamentsvalet 2024 på Island räknades 10 896 röster, vilket motsvarar 34,9 procent av alla röstberättigade. Inga skillnader har observerats mellan olika deltagargrupper i landet.

2.4. Hur granskas skolvalens påverkan?

Granskningen av skolvalens påverkan och den relaterade forskningen varierar mycket mellan de nordiska länderna. Minst granskas påverkan skolvalsspecifikt i Finland, där Ungdomssektorn rf gör sin egen statistik om ämnet. Påverkan har bedömts till exempel genom responsenkäter, enligt vilka 60 procent av respondenterna uppger avsikt att rösta i nationella val. Även om ungas delaktighet och demokratifostran är föremål för akademisk forskning i Finland, har man inte forskat specifikt i skolval.

I Sverige publiceras en omfattande rapport efter varje skolval som innehåller en bedömning av valets påverkan. Rapporten har publicerats sedan 2002, då Utbildningsdepartementet första gången deltog i ordnandet av valet. Skolvalen i Sverige har också studerats akademiskt. Resultaten visar att cirka 70 procent av de studerande som deltagit har upplevt att deras kunskaper om demokratiskt beslutsfattande och politik har ökat. Förståelsen för olika partiers ideologier ökade och 82 procent uppgav att de skulle rösta i nationella val när de blivit myndiga. (OECD, 2023).

Resultaten av utvärderingen visade på betydande skillnader mellan studerande som har fötts i Sverige och utanför Sverige. Den senare gruppen visade större självförtroende inom politisk påverkan och var mer politiskt aktiv. I utvärderingen betonades också att man kan motarbeta desinformation genom skolval. (OECD, 2023).

I Norge samlas data om skolvalen in mycket systematiskt. Den nationella forskningsaktören Sikt har samlat in och publicerat data om skolval sedan 1989. De deltagande skolorna erbjuds också möjlighet att delta i en skolvalsenkät. Av de studerande som svarade på skolvalsenkäten 2025 uppgav 87 procent att de röstat i skolval. Frågorna som återkommer varje år möjliggör en longitudinell undersökning, och resultaten av skolvalen jämförs även mellan den vuxna befolkningen och de unga.

I Danmark samlar Folketinget in information i samband med val. Samma frågor ställs till skolor och elever vid varje val för att man ska kunna jämföra dem. Resultaten publiceras per område och skola. Skolvalen har också varit föremål för akademisk forskning 2015 och 2017. Enligt forskningen hade skolvalen en positiv inverkan på studerandenas interna politisk tillit. Intern politisk tillit avser upplevelsen av de egna förmågorna att påverka samhället och förstå samhällets verksamhet. Skolvalen ökade studerandenas förtroende för det politiska systemet och politikerna samt ökade studerandenas förståelse för de politiska partiernas ideologier. (Hansen, Hansen & Levinsen 2015; Hansen, 2017).

På Island samlas information om skolvalskampanjen in på kampanjens webbplats. Efter skolvalen har man observerat att de yngsta väljarnas röstningsaktivitet ökade både i kommunalvalet och i parlamentsvalet, där valdeltagandet bland de yngsta väljarna ökade med 9,5 procent. Akademisk forskning på Island har visat att elever var politiskt mer aktiva i skolor där skolval genomfördes: eleverna var mer intresserade av politik och de förde oftare diskussioner om politiska ämnen (Finnbogadóttir & Önnudóttir, 2022).

2.5. Skolval i de självstyrande områdena i Norden

Till Norden hör tre självstyrande områden: Åland (Finland), Färöarna (Danmark) och Grönland (Danmark). Utöver nationella val ordnar de självstyrande områdena även egna regionala val.

Åtminstone på Åland har man ordnat skolval i samband med nationella val. Skolval har inte ordnats i samband med områdets egna val, men även för detta finns ett intresse hos lokala aktörer i framtiden.

Enligt uppgifter som fåtts för denna publikation har det på Färöarna inte ordnats skolval som omfattar hela området. I samband med officiella val har det dock ordnats valdebatter vid högskolor där de studerande själva redan är myndiga och har rösträtt. Val som riktas särskilt till unga har dock inte ordnats, med undantag för elevkårsval, där de unga själva ställer upp som kandidater.

På Grönland har man inte ordnat skolval som omfattar hela området. Demokratifostran är en del av skolornas läroplan, och temana behandlas också närmare i samband med officiella val. Ämnen som rör ungas delaktighet och demokratifostran spelar dock en allt större roll på Grönland. Ämnet diskuteras i allt större utsträckning och lokala skolor, kommuner och ungdomsorganisationer ordnar då och då verksamhet kopplad till ungdomars delaktighet och demokratifostran. Närmare information om dessa aktiviteter fanns inte tillgänglig vid tidpunkten då denna publikation skrevs.

2.6. Skolval i samband med ursprungsbefolkningsval

Samerna, det vill säga ursprungsbefolkningen som huvudsakligen bor i norra Norge, Sverige, Finland och Ryssland, har ett eget representativt självstyrelseorgan, sametinget, som representerar samerna i nationella och internationella sammanhang. I samband med sametinget anordnas val riktade till unga veterligen endast i Norge. Deltagandet i dessa skolval är betydligt mindre: medan 379 skolor anmälde sig till skolvalet som ordnades i samband med det norska parlamentsvalet, anmälde sig endast 35 skolor till valet som ordnades i samband med sametingsvalet. Valen ordnades sinsemellan samtidigt (Sikt). För denna publikation hittades ingen information om huruvida skolval eller andra åtgärder för demokratifostran riktade till unga ordnas i samband med sametinget i andra länder.