Go to content

Sammanfattning

De alltmer uppmärksammade bristerna med bruttonationalprodukten (BNP) som ett mått på nationell välfärd har väckt ett intresse för alternativa mått. BNP:s begränsningar när det gäller att ta hänsyn till sociala, miljömässiga och fördelningsmässiga faktorer har varit väldokumenterade, vilket understryker behovet av mer holistiska metoder för att mäta välfärd. Som svar på detta är de nordiska länderna, kända för sin progressiva socialpolitik, väl lämpade att ta en global ledarroll när det gäller att anta alternativa ramverk. Den här rapporten syftar till att bedöma hur väl Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige presterar med avseende på tre alternativa mått: Sustainable Development Index (SDI), Transition Performance Index (TPI) och indikatorer kopplade till Donutekonomi (Doughnut Economics).

Metodik

I rapporten har en strukturerad litteraturöversikt använts för att identifiera en bred uppsättning välfärdsmått. Efter en första utvärdering av 38 indikatorer valdes tre ut utifrån deras relevans och tillämpbarhet för de nordiska länderna: SDI, TPI och Donutekonomins indikatorer. Dessa mätvärden utvärderades utifrån tematiska områden som hållbarhet, social integration och välbefinnande.
  1. Sustainable Development Index (SDI): Detta mått integrerar mänsklig utveckling med ekologisk påverkan. Den använder fem nyckelindikatorer – utbildning, förväntad livslängd, inkomst, CO2-utsläpp och materiellt fotavtryck. SDI är ett sammansatt mått som dividerar mänsklig utveckling med ekologiskt överskridande, vilket gör den särskilt lämpad för att bedöma hållbarhet.
  2. Transition Performance Index (TPI): TPI, som utvecklats av EU-kommissionen, utvärderar länder utifrån fyra dimensioner – ekonomisk, social, miljömässig och policy. Dess syfte är att mäta framsteg mot hållbara och inkluderande ekonomier.
  3. Donutekonomins indikatorer: Detta ramverk bygger på att säkerställa att samhällen verkar inom planetära gränser samtidigt som de tillgodoser grundläggande sociala behov. Rapporten använde befintliga datauppsättningar för att bedöma de nordiska ländernas prestanda mot både det ekologiska taket och den sociala grunden som definieras av Donut-modellen.
Sammantaget presterar de nordiska länderna i allmänhet bra när det gäller social hållbarhet men står inför utmaningar när det gäller att minska sina ekologiska fotavtryck. Medan de alla presterar i de övre skikten av TPI-rankingen, visar SDI och Donutekonomins indikatorer att alla nordiska länder avsevärt överskrider de planetära gränserna som krävs för ekologisk hållbarhet.
Denna rapport understryker således behovet av ett mer holistiskt synsätt på välfärd i de nordiska länderna. Även om deras resultat beträffande social hållbarhet är lovvärda, är ekologisk hållbarhet fortfarande en betydande utmaning. Resultaten tyder på vikten av att integrera alternativa välfärdsmått, såsom SDI, TPI och Donutekonomi, i nationell politik för att säkerställa en balanserad strategi för social och miljömässig hållbarhet.
Rapporten avslutas med följande resultat och rekommendationer:
  1. Standardiserade mått: Det finns ett behov av större anpassning och standardisering över alternativa välfärdsmått för att säkerställa konsekvens och jämförbarhet.
  2. Integrerad styrning: Utan strukturer för att styra ekonomin som integrerar dessa alternativa mått, kommer mätning i sig inte att leda till meningsfull förändring.
  3. Ekologiskt fokus: Politiker måste prioritera ekologiska insatser för att ta itu med det betydande överskridande av miljömässig hållbarhet som identifierats i alla nordiska länder.
  4. Potential för ledarskap: De nordiska länderna är väl positionerade att leda den globala förändringen mot en välmående ekonomi, förutsatt att de kan förena sin ekonomiska politik med de ekologiska gränserna.