Den här rapporten analyserar potentialen i att utveckla nya ekonomiska instrument eller modifiera befintliga för att främja övergången till en cirkulär ekonomi i textil- och byggsektorn. Två sektorer med omfattande materialflöden och en framträdande roll i de nordiska länderna.
Resultaten är relativt lika för de två sektorerna. Ekonomiska styrmedel som kan främja cirkuläritet inkluderar miljöskatter, såsom naturresursskatter, importskatter, avfallsskatter, samt utökat producentansvar, moms och subventioner. En mer djupgående analys av införandet av miljöskatter inom respektive sektor visar att skatter kan användas för att påverka marknads och konsumentbeteende. Resultaten tyder dock på att skattenivån behöver vara relativt hög för att främja en omställning mot cirkulär ekonomi. Resultaten visar också att det är svårt att förutse de miljömässiga och socioekonomiska effekterna av en skatt, eftersom värdekedjorna i båda sektorerna är komplexa. De aspekter som måste beaktas vid komplexa och globala värdekedjor inkluderar:
var varje steg i produktionen sker
tillgången på hållbara substitut
värdet av det cirkulerade materialet.
I många fall kan klimat- och miljöpåverkan minskas genom att införa mer hållbara material och produktionsmetoder, och genom att implementera policys och regleringar som främjar hållbar produktion.
Sammanfattningsvis behövs en kombination av ekonomiska styrmedel, andra styrmedel och investeringar i resurseffektiva affärsmodeller för att uppnå cirkulär ekonomi. För textilsektorn kan en kombination av ekonomiska styrmedel vara till exempel en importskatt och konsumtionsskatt på textilprodukter och subventioner riktade mot återanvändning eller återvinning.
Rapporten är uppdelad i två delar där den första delen ger en översikt över olika ekonomiska styrmedel och deras koppling till den cirkulära ekonomin i Norden, med fokus på Finland, Sverige och Norge. Den andra delen av rapporten fokuserar på hur miljöskatter kan användas för att minska miljöpåverkan. Den innehåller en fördjupad analys av hur en miljöskatt påverkar de efterfrågade kvantiteterna genom att använda priselasticiteter för efterfrågan.