Foto Hülya Ehres/Norden.org. Mads Schmidt Rasmussen/Norden.org. Magnus Fröderberg/Norden.org.

Hur sektorerna tagit sig an barnrätts- och ungdomsperspektivet

I följande kapitel görs en sammanställning av hur sektorerna prioriterat och integrerat barnrätts- och ungdomsperspektivet i sitt arbete.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp i de allra flesta sektorer

En majoritet av sektorerna beskriver fortsatt barn och unga som en prioriterad målgrupp för sitt arbete. Tre sektorer har precis som vid förra redogörelsen svarat nej på frågan om barn och unga är en prioriterad målgrupp i deras arbete.

Figur 1 Är barn och unga en prioriterad målgrupp i er sektors/områdes arbete?

Hälften av sektorerna gör med djuplodande analyser

Ungefär häften av sektorerna uppger att de närmare har analyserat hur de frågor som de ansvarar för knyter an till barn och unga eller FN:s konvention om barnets rättigheter.

Figur 2 Har ni analyserat eller undersökt hur er sektor/område knyter an till barn och unga eller till FN:s konvention om barnets rättigheter?

De flesta exemplifierar sätt som deras frågor berör barn och unga

Samtliga sektorer, det vill säga även de som svarat nej på om barn och unga är en prioriterat målgrupp eller på frågan om de gjort djupare analyser, lyfter ändå fram exempel på sätt som deras sektor och de frågor de arbetar med är kopplade till barn och unga.

Vissa sektorer integrerar barnrätts- och ungdomsperspektivet mer indirekt genom att beskriva barn och unga som en naturlig del av bredare välfärdsfrågor eller strävanden mot hållbar utveckling. Exempel på detta tillvägagångssätt återfinns inom integrations-, finans-, hållbarhets- och energisektorn.

Jämställdhet och lika rättigheter för HBTQI-personer berör i hög grad barn och unga, och knyter an till barns och ungas rätt till utveckling och självbestämmande. Könsnormer och stereotyper formar i särskild grad barn och ungas möjligheter att välja den utbildning och det liv som de önskar.
— Jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM)

Andra beskriver mer direkt specifika frågor som sektorn arbetar med och som berör barn och unga. Gränshinder lyfter exempelvis fram frågor rörande rättigheter och föräldraförmåner vid arbete över gränsen, erkännande av utländska adoptionsbeslut samt gränshinder relaterade till skolgång eller praktikplatser. Arbetliv (MR-A) uppger att de har begränsat fokus på barn men stort fokus på unga på arbetsmarknaden, vilket konkret mynnar ut i två projekt som startas under året om unga med psykosociala utmaningar och hanteringen av dessa.

Sektorer som arbetar i direkt närhet till barn och unga – som kultur, social och utbildning – framhåller att barn och unga både utgör en naturlig målgrupp och att deras röster och perspektiv genomgående integreras i sektorernas verksamhet.

Barnrätts- och ungdomsperspektivet integreras i olika processer

Sektorerna har också fått ange i vilka processer som de integrerar ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.

Figur 3 I vilka processer integrerar ni ett barnrätts- och ungdomsperspektiv? (Observera att uppgifter för alternativet ”genom krav på bidragsmottagare… endast finns för 2022–2023 respektive 2024–2025)

Resultatet, sammanslaget sedan 2016, visar att det är vanligast att integrera perspektivet i den mer operativa verksamheten, särskilt i utformandet och genomförandet av projekt, konferenser och workshops samt i formulering av samarbetsprogram, styrdokument och handlingsplaner.

Sektorerna integrerat också barnrätts- och ungdomsperspektivet genom att ställa krav på bidragsmottagare i ansökningar eller redovisningar, i uppföljning och utvärdering av styrdokument samt genom styrning av externa aktörer i exempelvis upphandlingar.

Mindre vanligt, men ändå förekommande, är integration av perspektivet vid beslut och i formulering av sakframställningar samt i budgetprocesser.

Resultaten indikerar att barnrätts- och ungdomsperspektivet är väl förankrat i sektorernas operativa arbete, medan integrationen i mer strukturella och styrande processer varierar mellan sektorerna.

Integrerade i flera sektorers styrdokument

Majoriteten av alla sektorer beskriver att de på olika sätt integrerat perspektivet i sina styrdokument. Det vanligaste är att perspektivet finns med som en del i de samarbetsprogram och arbetsplaner som utarbetats under aktuell period. Följande sektorer lyfter exempelvis att det är integrerat i deras samarbetsprogram:

Arbetsliv (MR-A)
Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM)
Jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM)
Kultur (MR-K)
Social och hälsa (MR-S)
Utbildning och forskning (MR-U)

Allt vårt arbete har ett barnrätts- och ungdomsperspektiv, men exempel på några dokument är syftesbeskrivningen för Nordplusprogrammet och samarbetsprogrammet.
— Utbildning (MR-U)

Miljö och klimat (MR-MK) lyfter fram barn och ungas perspektiv som viktiga i dina prioriteringar för det nordiska klimatsamarbetet. Näring, energi och regional (MR-TILLVÄXT) lyfter i övrigt fram att Barn- och ungdomsperspektivet ingår i arbetsplanen for det nordiske energisamarbetet och i NEF:s strategi. Kultur (MR-K) redovisar den mest omfattande listan av styrdokument. Utöver samarbetsprogrammet lyfts även de strategiska mandat för alla fem nordiska kulturinstitutioner (NOREY, NAPA, NLH, NKK, NIPÅ) fram samt motsvarande anslagsbrev för 2025.

Fortsatt fokus på perspektivet under perioden

Precis som vid förra redogörelsen har sektorerna också fått bedöma hur arbetet med att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv sett ut under aktuell period (2024–2025) i jämförelse med 2022–2023.

Resultatet visar att de flesta upplevt att barn och unga som tvärsektoriellt perspektiv, fortsatt ta ungefär lika stort utrymme i deras arbete som tidigare period. Fyra sektorer har uppgett att perspektivet förstärkts i arbetet. Ingen sektor har svarat fokuset minskat under aktuell period.

Hur sektorerna tagit sig an barnrätts- och ungdoms­perspektivet