Foto Scandinav/Imagebank.Sweden.SE. Yadid Levy/Norden.org. Lieselotte Van Der Meijs/Imagebank.Sweden.SE.

Inledning

Inom Nordiska ministerrådet omfattar målgrupperna barn och unga alla i åldrarna 0–25 år och är därmed något vidare än exempelvis barnkonventionens fokus på barn, det vill säga individer upp till 18 år.

För Nordiska ministerrådet är prioriteringen av barn och unga inte bara en politisk ambition – det är en grundläggande förutsättning för att förverkliga visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030. Att konsekvent integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i arbetet är både en självklar förpliktelse enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och en strategisk nödvändighet för regionens framtid. Genom att systematiskt prioritera barn och unga på tvärs över alla sektorer och politikområden säkerställs att deras röster hörs, deras behov tillgodoses och deras rättigheter respekteras i varje beslut som fattas.

Nordiska ministerrådets ska enligt den tvärsektoriella strategi för barn och unga, som gällde till och med 2024, vartannat år beskriva arbetet med att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i verksamheten. Redogörelsen ska sedan presenteras för Nordiska rådet och Ungdomens Nordiska råd.

Fyra redogörelser har gjort sedan 2017. Följande redogörelse är den femte och beskriver arbetet åren 2024–2025. Fokus ligger på sådana insatser och initiativ som ministerrådets gör och tar för att integrera ett barn- och ungdomsperspektiv och stärka barn och ungas röster och delaktighet. Redogörelsen gör dock inte anspråk på att fånga allt det arbete som hela Nordiska ministerrådets organisering och alla institutionerna gör för att i sin dagliga verksamhet integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i sitt arbete.

Nordiska ministerrådets övergripande arbete under 2024–2025

Under perioden har ett omfattande arbete skett med att utarbeta nya samarbetsprogram och handlingsplaner för Nordiska ministerrådets sektorer och kommittéer. Det är fortsatt Nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) som ansvarar för barnrätts- och ungdomsfrågor och också det ministerråd som Nordiska barn- och ungdomskommittén NORDBUK, lyder under. I samarbetsprogrammet som gäller 2025–2030 fastslås bland under delmål 2.3: Ökad inkludering av barn och unga i Norden:

I ett inkluderande och hållbart Norden är det väsentligt med insatser som gör det möjligt för alla barn och unga att få utvecklas, påverka sina liv och på likvärdiga villkor få reellt inflytande i samhällsutvecklingen.

En av de politiska prioriteringarna för perioden är vidare att säkra finansiellt stöd för arbetet med barn och ungas rättigheter och perspektiv samt till att [..] ”barn och unga ges möjlighet att påverka beslut som berör dem”. Det framgår också att särskilda satsningar ska göras för att [..] ”förbättra nordiska civilsamhällesorganisationers möjligheter för att utbyta erfarenheter och bedriva nordisk verksamhet. En viktig del av detta arbete utgörs av stödet till barn och ungas möjligheter för att göra sin demokratiska röst hörd.” Det är en målsättning som i sin tur rimmar väl med den ambition som skrivs fram i Vision 2030 om att ge det nordiska civilsamhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet samt öka deras kunskaper om grannländernas språk och kultur.

Trots att den specifika tvärsektoriella strategi som gällt för barn och unga löpte ut 2024, kvarstår de tvärsektoriella perspektiven i Nordiska ministerrådets arbete. Nordiska samarbetskommittén, NSK beslutade i december 2024 att bibehålla kravet på att miljö och klimat, jämställdhet och barn och unga ska integreras som perspektiv i Nordiska ministerrådets verksamhet. En förenkling och tydliggörande har under våren 2025 gjorts av den vägledning som utarbetats för att stödja strategin. I MR-SAM:s samarbetsprogram betonas vidare att ministrarna bär de övergripande ansvaret för att de tvärgående perspektiven beaktas och genomsyrar arbetet i Nordiska ministerrådet.

Från och med 2024 har Nordiska ministerrådet dessutom infört ett nytt mål- och resultatbaserat styrsystem för projekt och program (RBM – Result Based Management). Det nya RBM-systemet ska bland annat underlätta och stärka arbetet att integrera de tvärgående perspektiven i arbetet. Vid finansiering av projekt krävs exempelvis att en bedömning gör av hur relevant barn- och ungdomsperspektiv är för arbetet. Som en del av rapporteringsverktyget kommer det också framöver att vara möjligt att få en översikt över alla insatser där detta perspektiv ingår.

Om redogörelsen

Redogörelsen baseras på inrapporterade uppgifter från följande sektorer och policyområden inom Nordiska ministerrådet.

Arbetsliv (MR-A)
Digitalisering (MR-DIGITAL)
Finans (MR-FINANS)
Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
Gränshinder (MR-SAM)
Hållbar utveckling (MR-SAM)
Integration (MR-SAM)
Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM)
Justitie (MR-JUST)
Jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM)
Kultur (MR-K)
Miljö och klimat (MR-MK)
Näring, energi och regional (MR-TILLVÄXT)
Social och hälsa (MR-S)
Utbildning och forskning (MR-U)

Sektorerna har fått svara på en enkät, som successivt utvecklats och förenklats sedan den första redogörelsen. De har fått redogöra för hur de arbetat med att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv och ge belysande exempel på initiativ och arbetssätt.

Det är sektorernas svar på denna enkät som utgör grunden för redogörelsen. Svaren är ursprungligen formulerade på danska, norska eller svenska men då de citeras har de i följande redogörelse översatts till svenska.