I följande kapitel följer sammanställningar av sektorernas svar på frågan hur de sammantaget arbetat med att integrera barnrätts- och ungdomsperspektivet i sin verksamhet.
Arbetsliv (MR-A) lyfter fram att de integrerat perspektivet genom att tydligt framhålla det i inledningen till sitt samarbetsprogram.
Digitalisering (MR-DIGITAL) beskriver ett flertal initiativ där barn och ungas perspektiv har varit en del av arbetet under aktuell period. Flera projekt har haft fokus på digital inkludering, cybersäkerhet och tillgång till digitala tjänster för barn och unga, både i Norden och Baltikum.
Bland projekten lyfts Digital inklusjon i praksis fram som ett initiativ för att främja inkluderande digital transformation genom dialog och samarbete mellan användare och beslutsfattare. Projektet kartlägger digital inkludering i regionen och belyser konsekvenserna för olika samhällsgrupper – däribland barn och unga. Projektet NOBID (Nordic-Baltic eID) lyfts också som relevant för unga, då det handlar om gränsöverskridande digital identitet som möjliggör säker tillgång till tjänster och stärker barns och ungas rättigheter i form av integritet, juridiskt skydd och inkludering. Slutligen beskriver sektorn att det arbetar tillsammans med MR-Kultur med en rekommendation till Nordiska rådet om ett tryggt digitalt Norden för barn och unga. Förslaget är att tillsätta en arbetsgrupp för att undersöka hur konsumentskydd kan stärkas inom digitala medier.
Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) lyfter fram hur de inom projektet "Growing Food(ies)" har involverat unga i arbetet med rekommendationer för hur rekrytering till jordbrukssektorn ska ske i framtiden.
Finansministrarna (MR-FINANS) beskriver hur de i grunden arbetar för att främja hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling samt sunda finanspolitiska förutsättningar i de nordiska länderna – något som ska säkerställa en rättvis fördelning av ansvar mellan generationer och komma alla till godo, inklusive barn och unga.
Gränshinder (MR-SAM) beskriver hur de i sina analyser av gränshinderproblem särskilt har arbetat för att identifiera utmaningar som drabbar barn och unga samt prioriterat sådana frågor – även när det rör relativt få individer.
Hållbar utveckling (MR-SAM) har under perioden genomfört flera projekt med barn och unga som aktiva deltagare, bland annat genom det nordiska ungdomsnätverket för hållbar utveckling. Barn och unga har även varit en central målgrupp i programmet Hållbara livsstilar i Norden, där delprojektet Kommunikation om hållbara livsstilar drevs av unga själva. Även i projektet Not Just A Green Transition låg fokus på hur barn och unga påverkas av den gröna omställningen i Norden, och vilka attityder de har till hållbarhetsfrågor. Integration beskriver hur Kunskapsbanken under perioden bland annat fokuserat på språkinlärningens betydelse för barn med annan kulturell bakgrund samt risker förknippade med barnfattigdom i Norden. De lyfter fram två exemplifierande projekt: Det första utforskar hur de nordiska länderna arbetar med språkutveckling för barn och unga med utländsk bakgrund. Resultaten redovisas i ett nordiskt seminarium i maj 2025. En rapport kommer under hösten 2025. Ett annat projekt syftar till att bidra med mer kunskap om barn i låginkomstfamiljer i Norden och på att identifiera framgångsfaktorer för ökad social mobilitet. Ett webbinarium hölls 28 maj 2025 och rapporten publiceras under hösten 2025. Internationellt samarbete och Arktis (MR-SAM) lyfter fram att de bistår genom stöd till Youth Summit (beskrivs närmare nedan).
Justitie (MR-JUST) beskriver att barn- och ungdomsperspektivet i sektorns samarbetsprogram, arbetsplaner, projekt och arbetsgrupper.
Jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM) beskriver de vid alla initiativ bedömer sektorn hur barn och unga påverkas, vilka förutsättningar barn och unga har, och huruvida särskild hänsyn ska tas till barns och ungas perspektiv. Samma krav ställs på de projekt som finansieras av Nordisk jämställdhetsfond och Nordisk LGBTI-fond. Därutöver har barn och unga varit en särskilt prioriterad målgrupp för flera projekt inom sektorn, bland annat gällande hedersrelaterat våld och social kontroll, transpersoners villkor i arbetslivet samt ekonomisk utsatthet ur ett jämställdhetsperspektiv. Sektorn har också prioriterat att involvera de nordiska barn- och ungdomsrepresentanterna i det globala arbetet för jämställdhet och lika rättigheter inom FN-ramen, samt genom att prioritera samarbete med NORDBUK om det gemensamt nordiska arbetet för fortsatta framsteg inom jämställdhet och lika rättigheter. Kultur (MR-K) beskriver hur kultur av, med och för barn och unga varit ett viktigt och prioriterat område som genomsyrat hela det kulturpolitiska nordiska samarbetet under perioden. I samarbetsprogrammet 2025–2030 betonas exempelvis prioriteringen av ett inkluderande kulturliv som är tillgängligt för alla, inte minst för att stärka barn och unga och deras välbefinnande. I samarbetsprogrammet för 2021–2024 låg särskilt fokus på att lyssna till barn och unga. För båda samarbetsprogrammen gäller att barn och unga uttryckligen nämns i ett eller flera mål och delmål.
Läslust och läsfrämjande insatser för barn och unga har fokuserats av MR-K under perioden. Sverige hade under sitt ordförandeskap 2024 valt temat "Ett läsande Norden”.
Arbetet av och med barn och unga har under perioden också varit en del av det strategiska mandatet och beviljningsbreven för alla fem nordiska institutioner under MR-K.
Miljö och klimat (MR-MK) betonar hur arbetet med miljö- och klimatfrågor i allra högsta grad berör och engagerar barn och unga och att deras perspektiv därmed är viktiga att prioritera i sitt arbete. Sektor lyfter också fram sitt stöd till unga som vill driva projekt eller aktiviteter rörande biologisk mångfald (The Nordic Youth Fund for Climate and Biodiversity). Näring, energi och regional (MR-TILLVÄXT) säger att det i deras arbetsplan tydligt framgår att barnrätts- och ungdomsperspektivet är en del av arbetet. Rent konkret beskrivs detta främst ske i de konkreta insatser där Nordisk Energiforskning (NEF) genomför på uppdrag av sektorn. Sektorn lyfter även fram projektet Young Nordic Food Producers - Growing Food(ies) som fokuserar på att motverka det minskande intresset bland unga för yrken inom hela livsmedelskedjan. Regional lyfter fram kommittén Nordiska Atlantsamarbetet (NORA) och dess arbete med att integrera barn- och ungdomsperspektivet i arbetet. Ett särskilt fokus uppges ha legat på ungas roll i utvecklingen av den nordatlantiska matsektorn, bland annat genom den uppmärksammade kocktävlingen Arctic Young Chef. NORA arrangerade också en ungdomskonferens i anslutning till Generation Barents, där unga från regionen deltog i diskussioner och besökte start-ups och entreprenörer i Nordnorge. NORA uppges också löpande prioritera projekt med potential att stärka ungas engagemang i lokalsamhällen, grön omställning eller innovation. Social och hälsa (MR-S) beskriver hur de arbetar målinriktat med att inkludera ett barn- och ungdomsperspektiv i arbetet genom flera omfattande insatser och projekt.
Under svenska ordförandeskapet 2024 lyftes barn och ungas hälsa och välmående i förhållande till skärmtid och digital medieanvändning. Vid ministermötet i april presenterades forskning kring den digitala medieanvändningens konsekvenser för barn och unga, och ministrarna beslutade att Norden behöver kraftsamla för att agera gemensamt. Tematiken diskuterades vid den nordiska folkhälsokonferensen i maj 2024, och nordiskt myndighetssamarbete kring nationella riktlinjer för barn och ungas digitala medieanvändning har främjats. Nordens välfärdscenter (NVC) har fått i uppdrag att genomföra projektet Nordiskt samarbete om tryggare digital demokrati för barn och unga under 2024–2026, vilket ska resultera i gemensamma nordiska rekommendationer. Under det svenska ordförandeskapet genomfördes även ett tvärsektoriellt ministermöte i mars 2024, där social- och justitieministrar fokuserade på att stärka samarbetet för att motverka ungdomskriminalitet och stödja utsatta grupper genom tidiga insatser och förebyggande arbete.
Det tvärsektoriella projektet Coronapandemins konsekvenser: Barn och ungas rätt till att bli hörda genomförs av NVC med en expertgrupp bestående av unga som definierat projektets arbetsområden. Fyra rapporter har publicerats med bidrag från barn och unga, och projektet avslutas 2025 med en slutkonferens och ytterligare rapporter om elevråd, barnombud och delaktighet på fritiden. Sektorn fortsätter arbetet i det nordiska nätverket för barnets första tusen dagar där experter från social-, hälso-, utbildnings-, arbetsmarknads-, kultur- och förskolesektorerna samarbetar för att främja säkra och hälsosamma uppväxtvillkor under barnets första tre levnadsår. På rekommendation från Nordiska rådet beslutade sektorn 2023 att stödja ett projekt om barn och unga som växer upp i familjer med varaktigt låga inkomster, med målet att Norden ska bli världens bästa plats att växa upp på.
Slutligen har funktionshinderområdet utarbetat ett nytt arbetsprogram för 2023–2027 som syftar till att stärka barn- och ungdomsperspektivet i nordiskt samarbete kring funktionshinderfrågor. Programmet ska arrangera årliga expertmöten med representanter från intresseorganisationer för unga med funktionsnedsättning och utveckla nya metoder för att säkerställa ett barn- och ungdomsperspektiv i vuxnas beslut och strukturer.
Utbildning och forskning (MR-U) beskriver hur både samarbetsprogrammet och arbetsplanen för MR-U genomsyras av barn- och ungdomsperspektivet. Nordplus lyfts fram som exempel på ett på program med tydligt fokus på målgrupperna barn och unga. Nordplus ska prioritera programaktiviteter som stöder och främjar samarbete inom utbildningsområdet mellan de deltagande länderna och som därmed syftar till att skapa, utveckla och sprida resultat som är av intresse för de deltagande länderna.