Möjligheter och lösningar på utmaningar för politikområdet FJLS 2025–2030
Huvudsakliga prioriteringar som ses för politikområdet FJLS de kommande åren är följande att främja en fortsatt grön omställning till hållbara livsmedelssystem som inbegriper hälsosam, hållbar och motståndskraftig livsmedelsförsörjning till en ökande nordisk befolkning, en hälsofrämjande, trygg och hållbar kosthållning, robusta raser och avelsmaterial, god djurvälfärd och god djur- och växthälsa. En grundförutsättning för detta är att öka konkurrenskraften inom FJLS produktionskedjor genom kunskapsbaserad och hållbar förvaltning och brukande av resurser samt produktion och förädling av förnybara råvaror. Nationell och regional motståndskraft inom FJLS sektorer behöver stärkas för att därigenom bidra till tryggad livsmedelsförsörjning.
Nordiska samarbeten behövs för att finna lösningar och nödvändiga avvägningar för att uppfylla dessa prioriterade mål. Livsmedelssäkerheten i Norden är generellt god men extremväder, sårbarhet i försörjningskedjor, föroreningar och spridandet av främmande och potentiellt skadliga arter är exempel på framtida möjliga utmaningar. Ökad konkurrenskraft för de biobaserade näringarna är en förutsättning för stärkt livsmedelsförsörjning men kan samtidigt påverkas av åtaganden om att minska utsläppen, värna biodiversiteten och öka hållbarheten i förvaltandet av naturresurser. Den gröna omställningen kan också utmana produktionsmål inom jordbruk, skogsbruk, fiske, akvakultur och rennäring, bland annat genom att frågor kring arealanvändning kan uppstå när områden på land och hav skall nyttjas till ständigt fler ändamål. Detta skapar större konkurrens om arealerna.
Nya idéer, innovationer och resurser till projekt med större genomslagskraft kan bidra till lösningar som både främjar konkurrenskraftig produktion och andra samhällsnyttor samtidigt som miljö- och klimatmål kan nås. Många av lösningarna är tvärsektoriella och gränsöverskridande, vilket gör att planläggning av insatser påverkas av skilda agendor och målsättningar. Det är därför av stor vikt att bibehålla den politiska samstämmigheteten för arbetet mot de globala målen, särskilt då det kvarstår allvarliga utmaningar att nå målen som satts inför 2030.
Statministerdeklarationen för en hållbar havsekonomi och grön omställning visar på den genomslagskraft som politisk samstämmighet kan ge till det nordiska samarbetet. Deklarationens målsättningar inbegriper gemensamma forskningssatsningar, ökat kunskapsutbyte och stärkt nordiskt deltagande i internationella initiativ och samarbetsprocesser för hållbar havsförvaltning. Dessa målsättningar har konkretiserats genom ett antal initiativ på havsområdet och kommer vara vägledande också för MR-FJLS samarbetsprogram 2025–2030.
Det är tydligt att behoven inom politikområdet FJLS är flerfaldiga och vida överstigande de resurser som finns tillgängliga för nationella såväl som gemensamma nordiska sektorsinsatser. Regional samverkan ger därför god mening för att maximera nyttan av nationella insatser också i ett större nordiskt perspektiv samt öka förutsättningarna för synergier och utbyten på regionalt plan. Ett ökat samarbete mellan myndigheter och experter från de nordiska länderna främjar erfarenhetsdelning, innovation och gemensamma forskningsinsatser för ökad nordisk nytta. Samverkan mellan olika ministerråd och samnordiska institutioner möjliggör gemensamma insatser på tvärs av politikområden med god förankring i samnordisk forskning och innovationsverksamhet. Etablerade nätverk och samarbetsstrukturer inom FJLS kan nyttjas för uppdrag som bygger beredskap och kapacitet för de utmaningar som politikområdet står inför. Det nordiska samarbetet ger också möjligheter för de nordiska länderna att tala med gemensam röst i internationella sammanhang där det ger mening att lyfta gemensamma nordiska perspektiv på globala frågor.
En slutlig dimension som bidrar med både utmaningar och möjligheter för FJLS politikområde är den ökande digitaliseringen, tillsammans med utvecklingen inom området artificiell intelligens (AI). Detta kommer analyseras vidare inom det nordiska samarbetet med målsättning att bland annat uppnå mer effektiv livsmedelsanalys och testning, ökad konsumentinformation och bättre informationsdelning som stärker den gemensamma beredskapen för zoonoser och epizootier i de nordiska bioekonomikedjorna, såväl som registrering och kartläggning av de mångsidiga intressena för fisket, akvakulturen, skogsbruket och jordbruket. De utmaningar som kan uppstå vid digitalisering kan med fördel analyseras gemensamt av myndigheter i länderna för att ge underlag till samlade nordiska insatser för beredskap kring cybersäkerhet och andra digitala hotbilder som delas inom politikområdet. En ökad digitalisering är likaledes viktig för optimering av produktionen inom de gröna och blå sektorerna, med reducerat resurstapp, reducerat bruk av exempelvis pesticider och antibiotika, ökad kompetensutveckling och stärkt kunskap.