”Vi måste förstå att transpersoners förutsättningar i allmänhet påverkar möjligheterna i arbetslivet. Ta tillgången till könsbekräftande vård, till exempel. Det har stor betydelse eftersom många sätter sina liv på paus i väntan på det. Väntetiden är ofta runt tre-fyra år för att börja könsdysforiutredning. Som asylsökande har du inte tillgång till könsbekräftande vård förrän du får uppehållstillstånd och det innebär att det tar lång tid innan du kan påbörja ditt liv i Sverige.”
Edward Summanen (SE), expert på organisationen Transammans.
Under konferensen framhölls även betydelsen av riktade, stödjande insatser till transpersoner som står utanför arbetsmarknaden. I synnerhet efterfrågades fler insatser för unga. Enligt kunskapsöversikten ”Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden” hamnar många transpersoner utanför arbetsmarknaden redan tidigt i livet. Vissa avbryter sin utbildning på grund av utsatthet för diskriminering och snäva normer kring kön. Under konferensen delades erfarenheter från projektet TransDuuni! där syftet är att stärka unga, jobbsökande transpersoner i Tammerfors.
”Jag tror att man behöver jobba uppsökande och vända sig specifikt till unga transpersoner för att nå fram med stöd till den här gruppen.”
Tanja von Knorring (FI), verkställande direktör på organisationen Transfeminines, som driver projektet TransDuuni!