Centrala aktörer och roller

Integrations- och gränshinderarbetet involverar flera olika aktörer på nordisk, nationell och regional nivå. Programmet bidrar till att ge en övergripande beskrivning av centrala aktörers uppdrag och rollfördelningen dem emellan. Till programmet hör även ett särskilt mandat för Gränshinderrådet som beskriver Gränshinderrådets uppdrag och processer mer detaljerat.

I det nordiska gränshinderarbetet är gränshinder ”lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”. Det anses också vara ett gränshinder om en person på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation, såväl i bosättningslandet som i arbetslandet.

Den nordiska gränshinderdefinitionen ger ramar som regeringarna kan verka inom och förhålla sig till. Mobilitetsproblem som beror på marknaden eller andra orsaker och som inte ryms inom den nordiska gränshinderdefinitionen kan därför ligga utanför regeringarnas mandat att agera, dock hindrar det inte att man inom ramen för programmet kan arbeta med sådana problemställningar genom att ta initiativ till dialog med de aktörer som har en möjlighet att göra skillnad på området.

Gränshinder är ”lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”.

SAMARBETSMINISTRARNA OCH LÄNDERNA

MR-SAM har det yttersta ansvaret för mobilitets- och gränshinderarbetet inom ramen för det nordiska regeringssamarbetet.

För att kunna leverera på de större områden som är av avgörande betydelse för den inomnordiska integrationen ska MR-SAM inför varje treårig period besluta vilka större problemområden som man ska arbeta med för att lösa samt förankra arbetet nationellt. På så sätt säkerställs att det finns ett politiskt stöd för arbetet innan det påbörjas och att arbetet får de resurser och den nödvändiga prioriteringen som behövs.

MR-SAM gör sin prioritering, bland annat baserat på inspel från Gränshinderrådet och på rekommendation av Programsekretariatet, för de kommande tre åren i starten av 2025. Tre-årsperioden är rullande och MR-SAM ska årligen göra en avvägning om prioriteringarna är fortsatt aktuella.

Respektive samarbetsminister fungerar som en facillitator på nationell nivå och kan, vid behov och i samråd med ansvariga fackministrar, tillsätta och följa upp expertgrupper som ska arbeta för lösningar på identifierade problem.

Länderna utser också en nationell medlem till Gränshinderrådet i samband med att ett nytt mandat för Gränshinderrådet börjar gälla. Utöver att ta utgångspunkt i de större problemområden som föreligger bör medlemmarna uppfylla ytterligare kriterier som listas i Gränshinderrådets mandat. På detta sätt säkerställs att Gränshinderrådets medlemmar har den profil som behövs i arbetet med prioriterade frågor.

Respektive samarbetsminister fungerar som en facillitator på nationell nivå och kan, vid behov och i samråd med ansvariga fackministrar, tillsätta och följa upp expertgrupper som ska arbeta för lösningar på identifierade problem.

Övergripande är MR-SAMs roll att:

prioritera och besluta om, inför varje treårsperiod, större problemområden som man särskilt ska arbeta för att lösa samt att förankra arbetet nationellt
utse ut en nationell medlem till Gränshinderrådet
tillsätta expertgrupper med deltagande av alla de länder vars deltagande är nödvändigt för en lösning och följa upp expertgruppernas arbete när påkallat
tillhandahålla en nationell resurs som ansvarar för att koordinera integrations- och gränshinderarbetet nationellt
minst en gång per år, i samband med MR-SAMs sommarmöten, ha en ömsesidig uppföljning av arbetet med övergripande problemområden och prioriterade gränshinder med Gränshinderrådet
i kristider använda Gränshinderrådets kunskap och nätverk för att bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning

Som en del av det övergripande arbetet med visionen och gränshinderarbetet bör länderna eftersträva att undvika att nya nordiska gränshinder uppstår i samband med ny nationell lagstiftning, särskilt vad gäller att förebygga gränshinder i förhållande till digitala tjänster och lösningar. Länderna bör också eftersträva samordning både inför och vid tillämpning av EU-/EES-bestämmelser.

Expertgrupper

När ett gränshinder eller problemområde prioriteras av MR-SAM kan MR-SAM, vid behov, tillsätta en expertgrupp med deltagande av alla de länder vars deltagande är nödvändigt för att lösa det aktuella hindret. Processen säkerställer arbetet utförs synkront i alla länder vars invånare eller företag påverkas av gränshindret.

Expertgruppen består av åtminstone tjänstemän från berörda ministerier, men kan också inkludera andra nyckelaktörer som är relevanta för lösningen.

I de fall en helnordisk lösning på ett problem inte är genomförbart, bör bilaterala eller andra multilaterala lösningar igångsättas som sedan kan användas som best practices i det fortsatta arbetet.

Expertgruppens ordförande kan innehas av ordförandeskapet eller av det tillträdande ordförandeskapet, om ordförandeskapet självt inte deltar i gruppen.

Expertgruppen kommer att få i uppdrag att, inom en given tidsperiod, rapportera till MR-SAM om hur arbetet fortskrider fram till dess att gränshindret har lösts.

Nationell kontaktperson och övrigt stöd

Vidare tillhandahåller regeringarna en kontaktperson som ansvarar för att koordinera gränshinderarbetet på nationell nivå samt fungera som stöd och kontaktperson till Programsekretariatet och för stöd till nationell medlem i Gränshinderrådet.

Kontaktpersonen koordinerar också informationsutbytet från nationell nivå samt, i de fall det är relevant, deltar i samordnandet av nationella nätverksmöten.

Samarbete och dialog med en nationell kontaktperson på departementsnivå, som varje land utser, är särskilt viktig i fråga om koordinering och stöd för Programsekretariatets arbete.

Som stöd till Programsekretariatets och Gränshinderrådets arbete bistår länderna med juridisk kompetens eller annan expertis där det behövs.

Länderna ansvarar vidare för att utreda och kvalitetssäkra gränshinder som inrapporterats till Programsekretariatet, särskilt i inrapporteringsfasen och i de fall behov för uppdatering på departementsnivå skulle föreligga. Arbetet sker i samarbete mellan Programsekretariatet och ansvariga departement.

GRÄNSHINDERRÅDET

Sedan 2014 har Gränshinderrådet haft det särskilda uppdraget från regeringarna att bidra till att lösa gränshinder mellan de nordiska länderna, förebygga uppkomsten av nya gränshinder samt öka och effektivisera informationsinsatserna.

Gränshinderrådet, som är ett oberoende organ, är en av flera nyckelaktörer som arbetar med att få upp gränshinderfrågorna på den nationella och nordiska agendan, har en roll i att representera Nordens invånare och företag genom att vara en samarbetspartner till regeringarna i deras gränshinderarbete och genom att bevaka den fria rörligheten.

Gränshinderrådets uppdrag beskrivs mer utförligt i ett särskilt treårigt mandat för åren 2025 – 2027. Mandatet finns i bilaga sist i programdokumentet.

Gränshinderrådet har en roll i att representera Nordens invånare och företag genom att vara en samarbetspartner till regeringarna i deras gränshinderarbete och genom att bevaka den fria rörligheten.

Nationella medlemmar

Gränshinderrådet består av åtta nationella medlemmar som utses av länderna tre år i taget i samband med att ett nytt mandat för Gränshinderrådet börjar gälla.

Utöver att ta utgångspunkt i de större problemområden som föreligger bör länderna även ta hänsyn till de kriterier som listas i Gränshinderrådets mandat. På detta sätt säkerställs att Gränshinderrådets medlemmar har den profil som behövs i arbetet med prioriterade frågor.

Medlemmarna bör ha erfarenhet från näringslivet eller offentlig förvaltning, samt ha nätverk i till exempel i de nationella regeringarna, näringslivsorganisationer och arbetsmarknadens parter samt erfarenhet av ett eller flera av områdena där de större mobilitetsutmaningarna förekommer.

Den enskilde medlemmen ska vara en samarbetspartner med den nationelle samarbetsministern för att säkerställa både ett informationsutbyte och för att arbetet med gränshinder får det helhetsfokus som krävs för att lösa uppgiften.

Samarbetsministern och den enskilde medlemmen kan vid behov sammankalla till möte med berörda ministrar för att diskutera prioriterade gränshinder.

Uppdrag

Gränshinderrådet ska arbeta för att gränshinder och större problemområden som rör privatpersoner och näringslivet blir lösta samt bidra till ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Gränshinderrådet, genom och i samarbete med Programsekretariatet, ska även ge inspel till MR-SAM om vilka aktuella större problemområden som är viktiga för den inomnordiska mobiliteten och som kräver ett större politiskt ägarskap för att nå en lösning.

Inom ramen för Gränshinderrådets arbete är det nationella och regionala arbetet centralt och därför är medlemmarnas egna nätverk och lösningsfokuserade samarbeten av stor vikt. Genom nationella nätverk kan medlemmar driva sitt gränshinderarbete mer fokuserat.

Gränshinderrådet träffar MR-SAM vid behov, men minst 1 gång/år för ömsesidig uppföljning. Gränshinderrådets medlemmar ska inom ramen för sitt uppdrag ha tillgång till sin minister, en nationell kontaktperson samt sakkunniga på departementen.

NORDISKA MINISTERRÅDETS SEKRETARIAT I KÖPENHAMN

Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har en central roll i att koordinera och utveckla det nordiska gränshinderarbetet, arbeta tvärsektoriellt samt att koordinera och samarbeta med olika nätverk på regional, nationell och europeisk nivå. Sekretariatet säkrar också att de tvärgående perspektiven hållbar utveckling, jämställdhet och barn- och unga perspektivet inkluderas i arbetet där det är relevant.

Sekretariat för programmet för fri rörlighet i Norden

På Nordiska ministerrådets sekretariat inrättas ett särskilt sekretariat för arbetet med programmet för fri rörlighet i Norden (Programsekretariatet).

Programsekretariatet koordinerar och följer upp det nordiska mobilitets- och gränshinderarbetet, samt ansvarar för löpande rapportering till MR-SAM och Gränshinderrådet om programmets framsteg och resultat.

Detta innebär bland annat att Programsekretariatet även bistår ordförandeskapet i Gränshinderrådets arbete med mobilitet och gränshinder, koordinerar Info Norden samt administrerar samarbetet med de gränsregionala informationstjänsterna, koordinerar samarbetet och dialogen med Nordiska rådet samt andra relevanta aktörer på nordisk, nationell och europeisk nivå.

Programsekretariatet ska, baserat på dialog med centrala gränshinderaktörer, ge MR-kommande tre åren och om lösningarna ligger på den nationella eller regionala nivån. Programsekretariatet ska årligen, til MR-SAM, återkomma till prioriteringsfrågan för att göra en avvägning om prioriteringarna är fortsatt aktuella.

Programsekretariatet har vidare en nära dialog med Generalsekreteraren som har en särskild roll att förankra och föra upp gränshinderfrågor på den politiska dagordningen hos relevanta fackministerråd samt att säkerställa att Programsekretariatet uppdateras om den politiska dagordningen.

Programsekretariatet koordinerar och följer upp det nordiska mobilitets- och gränshinderarbetet, samt ansvarar för löpande rapportering till MR-SAM och Gränshinderrådet om programmets framsteg och resultat.

Övergripande är Programsekretariatets roll att:

rapportera till och ge rekommendationer till prioriteringar till MR-SAM
leverera och följa upp mål- och resultatstyrningen, leverera redogörelser samt koordinera och administrera det nordiska mobilitets- och gränshinderarbetet i stort,
bistå ordförandeskapet i arbetet inom Gränshinderrådet samt samordna möten och leda och samordna nätverksarbete
initiera analyser och andra faktaunderlag som behövs i arbetet med att
kartlägga och identifiera problem och lösningar kopplade till gränshinder
leda och koordinera Info Norden samt samordna och administrera arbetet med de gränsregionala informationstjänsterna
stärka och utveckla samarbetet med informationstjänsterna angående identifiering av gränshinder och mobilitetsfrämjande informationsinsatser
analysera inrapporterade gränshinder med hjälp av Info Norden och de gränsregionala informationstjänsterna, samt vid behov i samarbete med ministerrådets sektorer, Rådets medlemmar eller andra aktörer inom gränshindernätverket
utveckla, med hjälp av och genom Info Norden, en intern gränshinderdatabas dit inrapporterade gränshinder systematiseras
koordinera och vara i dialog med relevanta sektorer rörande gränshinderproblematik, gemensamt analysarbete samt andra tvärsektoriella insatser som berör gränshinderarbetet
koordinera samarbetet och dialogen med Nordiska rådets sekretariat koordinera samarbetet och kontakten med relevanta aktörer på regional, nationell och EU-nivå samt andra relevanta internationella aktörer och nätverk

Samarbete och dialog med en nationell kontaktperson på departementsnivå, som varje land tillhandahåller, är särskilt viktig i fråga om koordinering och stöd för Programsekretariatet, bland annat vid olika typer av kvalitetssäkringsprocesser av underlag och gränshinder.

Fackministerråd och sektorer på Nordiska ministerrådet

Gränshinderfrågor är av sin natur tvärsektoriellt och Generalsekreteraren har en särskild roll i att förankra och föra upp gränshinderfrågor på den politiska dagordningen hos relevanta fackministerråd.

Programsekretariatet ansvarar för att koordinera och följa upp initiativ på sektorsnivå samt hålla sektorerna informerade om aktuella prioriteringar.

Vissa sektorer på Nordiska ministerrådet arbetar aktivt med och lyfter även gränshinderperspektivet som en del av sina nya samarbetsprogram. Sektorerna uppmanas att arbeta med, följa upp och rapportera om de gränshinder som berör sektorn samt bidra till att avklara gränshinder i samarbete med Programsekretariatet.

I förhållande till det förebyggande arbetet uppmanas fackministerråden och sektorerna att dela information till Programsekretariatet om planerade och pågående lagstiftningsprocesser som kan ha effekt på befintliga gränshinder eller som riskerar att skapa nya gränshinder i Norden.

Sektorerna uppmanas vidare att delta i tvärsektoriella samarbeten och projekt som gynnar gränshinderarbetet samt att bistå med underlag vid behov.

Nätverk

Det finns olika regionala, nordiska och europeiska nätverk som kan bidra till att lösa specifika problemställningar och bidra med kunskap om mobilitetsproblem i Norden och gränsregionerna. Programsekretariatet ansvarar för att identifiera nätverken, facillitera samarbetet samt vara i löpande kontakt med dessa.

Inom ramen för gränshinderarbetet i stort är det regionala och lokala arbetet centralt och därför är olika nätverk och lösningsfokuserade samarbeten av stor vikt.

Samarbetet med nationella och regionala nätverk är ett verktyg för att samla information om gränshinder, få insikt i pågående processer samt arbeta tillsammans för att finna lösningar på specifika gränshinder.

Bland annat arbetar flera av gränskommittéerna i Norden med och deltar i olika utsträckning i gränshinderarbetet på regional nivå med särskild fokus på gränsöverskridande arbetsmarknad och företagande. I Finland finns vidare ett särskilt gränshindernätverk som leds av Pohjola-Norden Finland och Info Norden Finland och som ofta lyfts fram som ett framgångsrecept på att samordna centrala aktörer och det nationella arbetet. Ett annat exempel som lyfts fram som en modell för att finna gränsregionala lösningar genom gränsöverskridande myndighetssamarbete är den norsk-svenska ”Förenklingsgruppen” som leds av den gränsregionala informationstjänsten Grensetjänsten Norge-Sverige.

I dessa nätverk kan – förutom Gränshinderrådets nationella medlem – bland annat departement, myndigheter, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadens parter, akademin, Interreg-sekretariat, Nordiska rådet och nordiska parlamentariker, civilsamhället, informationstjänster och nordiska gränskommittéer ingå.

INFORMATIONSTJÄNSTERNA I NORDEN

Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge–Sverige, Øresunddirekt och Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge har en avgörande roll för den vardagliga inomnordiska integrationen och för gränshinderarbetet.

Informationstjänsterna underlättar den inomnordiska mobiliteten genom att tillhandahålla information till invånare och företag som vill röra vill arbeta, flytta, studera och starta företag mellan de nordiska länderna.

De gränsregionala informationstjänsterna, som är externa samarbetspartners, får finansiellt stöd för att bland annat:

främja mobiliteten och integrationen mellan de nordiska länderna genom informationsinsatser och integrationsfrämjande insatser
ge personlig vägledning för invånare och företag som rör sig mellan de nordiska länderna och över gränserna i Norden
identifiera och rapportera in potentiella gränshinder samt lyfta fram andra typer av problemställningar som kan hindra eller komplicera den inomnordiska mobiliteten delta i
delta i, samt vid behov bistå i koordineringen av, nationella nätverksmöten och lösningsfokuserat arbete med Rådets medlemmar och andra centrala aktörer

Informationstjänsterna underlättar den inomnordiska mobiliteten genom att tillhandahålla information till invånare och företag som vill röra vill arbeta, flytta, studera och starta företag mellan de nordiska länderna.

Info Norden, som är Nordiska ministerrådets informationstjänst, är – från och med 2025 – organisatoriskt placerad på de samnordiska institutionerna samt Nordiska ministerrådet i Köpenhamn. Info Nordens uppdrag beskrivs mer utförligt i en särskild arbetsbeskrivning.

Programsekretariatet ansvarar för den fackmannamässiga styrningen av Info Nordens arbete och de åtta nationella projektledarna som finns i hela Norden samt ansvarar för samordning och uppföljning av de gränsregionala informationstjänsternas uppdrag och insatser.

Inom ramen för Info Nordens uppdrag får de en större roll i det praktiska gränshinderarbetet. I samarbete med Programsekretariatet, ska de delta i utvecklingen och ansvara för en intern gränshinderdatabas och processen med kvalitetssäkringen av de gränshinder som rapporteras in. Nuvarande gränshinderdatabas ska således utvecklas till ett internt verktyg så att den på ett mer ändamålsenligt sätt kan användas av Gränshinderrådets medlemmar, informationstjänsterna och departementen som arbetar med gränshinder på nationell nivå.

På sikt ska därmed informationen som finns i den offentliga nordiska gränshinderdatabasen på Norden.org utvecklas och målgruppsanpassas, bland annat genom förädling av informationen till artiklar på Info Nordens och de gränsregionala informationstjänsternas hemsidor. Kommunikationen kring aktuella gränshinder ska således anpassas till målgrupperna och ske via informationstjänsternas hemsidor istället för att tillhandahållas via en offentlig gränshinderdatabas som inte är målgruppsanpassad.

De gränsregionala informationstjänsterna kan, i samband med en utökad finansiering och i dialog med informationstjänsterna, också få en tydligare roll i gränshinderarbetet på regional nivå. Grensetjänsten Norge-Sveriges regionala gränshinderarbete och arbetet inom deras ”Förenklingsgrupp” är en modell som möjligen kan implementeras även i andra gränsregioner.

SAMARBETET MED NORDISKA RÅDET

Nordiska rådet har en Gränshindergrupp som prioriterar och driver gränshinderfrågor på den nationella och nordiska politiska nivån.

Samspelet mellan Nordiska rådets parlamentariker och Gränshinderrådet gällande gränshinder är ett sätt att få upp särskilda frågor på den politiska dagordningen och därför kan parlamentariker också ingå i Gränshinderrådets nationella nätverk.

Vid behov bjuds externa gäster in till Gränshinderrådets möten, till exempel från Nordiska rådet, Nordiska ministerrådets sektorer eller relevanta experter.

Möten kan hållas mellan Gränshinderrådet och Nordiska rådets Gränshindergrupp när det finns behov att koordinera insatser. Ett nationellt samarbete mellan Gränshinderrådets och Gränshindergruppens medlemmar uppmuntras.

Dialogen som sker på den politiska nivån mellan Nordiska ministerrådets sektorer och relevanta utskott hos Nordiska rådet är fortsatt central för gränshinderabetet, liksom ett starkt och effektivt samarbete mellan Programsekretariatet och Nordiska rådets sekretariat.

Samspelet mellan Nordiska rådets parlamentariker och Gränshinderrådet gällande gränshinder är ett sätt att få upp särskilda frågor på den politiska dagordningen och därför kan parlamentariker också ingå i Gränshinderrådets nationella nätverk.