Inledning

Norden skall bli världens mest integrerade och hållbara region till år 2030 och åtgärder för att minska antalet gränshinder och andra insatser för att främja mobiliteten utgör en central del av arbetet för att nå statsministrarnas vision.

Arbetet med att lösa gränshinder och främja den inomnordiska mobiliteten handlar i grunden om att öka konkurrenskraften, öka sammanhållningen och att skapa ett öppnare Norden. Det ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan risk att drabbas av gränshinder eller andra mobilitetsproblem.

Genom samarbetsministrarnas nya samarbetsprogram har det nordiska samarbetet höjt sin ambitionsnivå på mobilitets- och gränshinderområdet, vilket även genomsyrar den nordiska budgeten samt övriga ministerråds samarbetsprogram och politiska inspel från Nordiska rådet. Samarbetsprogrammet framhåller särskilt att:

arbetet med mobilitet och gränshinder från 2025 ska fokuseras kring större frågor med avgörande betydelse för den inomnordiska integrationen.
den politiska förankringen och samarbetet med nationella departement och myndigheter samt regionala aktörer och näringslivet ska stärkas.
informationsinsatserna riktade till medborgare och företag konsolideras och stärks så att det blir lättare för mottagaren att hitta korrekt information.

För att nå målen och för att säkra ett tydligare ägarskap och tydligare processer, en effektivare administration och för att skapa mer synergier mellan de olika gränshinderaktörerna har samarbetsministrarna vid sitt möte den 28 oktober 2024 i Reykjavik, Island, beslutat om ett sexårigt Program för fri rörlighet i Norden.

Inom ramen för detta program samlas informations- och gränshinderarbetet som en del av samma ekosystem. Programmet ska inte bara skapa synergier och effektivitet mellan dessa insatser, det ska också tydliggöra rollfördelningen på olika nivåer. Programmet ska utvärderas efter 3 år.

Våren 2024 genomfördes en strategisk genomlysning av gränshinderarbetet som presenterar ett antal olika rekommendationer till ett mer effektivt gränshinderarbete.

Den strategiska genomlysningen pekade på tre större utmaningar:

Den nationella nivån dominerar
De största och mest komplexa gränshindren finns på nationell nivå, vilket kräver betydande politiska och administrativa förändringar.
Resurserna är begränsade
Både på nordisk och nationell nivå är resurserna för att hantera gränshinder otillräckliga, vilket hämmar både identifiering och lösning av gränshinder.
Svaghet i strukturer och processer
Det finns en svaghet i strukturer och processer: Brist på tydligt mandat och samstämmighet i hur gränshinder bör hanteras och prioriteras på både nordisk och nationell nivå.

Analysen lämnar ett antal rekommendationer såsom att det nationella ägarskapet ska stärkas och att det krävs en nationell prioritering för att arbetet ska lyckas, att specifika problemområden ska adresseras, att man ska arbeta förebyggande, att stödstrukturer och resurser ska stärkas och att Gränshinderrådet ska ha en tydligare roll.

Mot bakgrund av den strategiska genomlysningens rekommendationer och den dialog som förts i olika fora under året tilldelas samarbetsministrarna (MR-SAM) en avgörande roll i bland annat att få upp frågorna på den politiska dagordningen och att tillhandahålla nationella resurser för arbetet. Gränshinderrådets roll är fortsatt viktig.

Att MR-SAM får en tydlig roll är avgörande för att arbetet med de stora problemområdena ska framåt och nå framgång.

Ett särskilt sekretariat för programmet för fri rörlighet i Norden inrättas och stärks med ytterligare resurser för både informations- och gränshinderarbetet. Programsekretariat har en central roll i att skapa en överblick och samstämmighet mellan det arbete som sker bland de många aktörerna inom området och utifrån detta rekommendera och ge inspel till MR-SAM hur arbetet med fördel kan prioriteras.

De nordiska statsministrarna har en gemensam vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Från 2025 finns det 14 nya sektorspolitiska samarbetsprogram som med gemensamt fokus, tydliga prioriteringar och riktade insatser ska vägleda regeringssamarbetet i Nordiska ministerrådet fram till 2030.

Programmet för fri rörlighet i Norden 2025–2027 och Gränshinderrådets mandat utgår från samarbetsministrarnas samarbetsprogram där stärkt integration och mobilitet mellan de nordiska länderna är central och där det särskilt lyfts fram att det ska vara enklare och mera attraktivt för människor att bo, studera, arbeta och driva företag i ett annat nordiskt land.