Politiska prioriteringar

De politiska prioriteringarna i detta samarbetsprogram bygger på de nordiska och baltiska digitaliseringsministrarnas åtagande att se till att vår region behåller sin position som ledande inom digitalisering och att regionen kommer att vara den mest digitalt integrerade i världen senast 2030 samtidigt som man ser till att alla i regionen drar nytta av digitaliseringen oavsett ålder, kön, välstånd, utbildning eller digitala färdigheter.

I nära samarbete med andra ministerråd kommer MR DIGITAL att bidra till en offentlig sektor som tillgodoser behoven hos både människor och företag, ett harmoniserat genomförande av EU-lagstiftning samt regional mobilitet och konnektivitet. MR DIGITAL kommer också att arbeta för att förbättra digitala färdigheter och kompetenser och ansvarsfull användning av digital teknik såväl som att ta ledningen i förverkligandet av både den digitala och den gröna omställningen och hållbar tillväxt. MR DIGITAL kommer att samarbeta om överenskomna europeiska standarder, infrastruktur, datadelning, dataområden och driftskompatibilitet samt konnektivitet i linje med relevanta EU-initiativ och relevant EU-lagstiftning.

De nordisk-baltiska länderna kan visa vägen för digital omvandling i EU och globalt och visa att digital teknik och digitala data kan användas och delas på ett rättvist, öppet, säkert, ansvarsfullt och demokratiskt sätt. Genom att arbeta tillsammans kan den nordisk-baltiska rösten i globala forum stärkas för att påverka politiken och de riktlinjer som kommer därifrån, och se till att de är i linje med våra värderingar och befintliga strukturer.

Vi lever i en tid av snabb teknisk utveckling. Detta samarbetsprogram fastställer övergripande mål för det nordisk-baltiska samarbetet om digitalisering, som bygger på det befintliga samarbetet och baseras på våra gemensamma värderingar och visionen om en säkrare, grönare och friare region 2030.

Utmaningar och möjligheter att uppnå de mål som anges i detta samarbetsprogram är knutna till en rad globala utmaningar och trender:

För att säkerställa att vår region behåller sin ekonomiska styrka och konkurrenskraft, liksom vårt förhållningssätt som sätter människan i centrum, måste vi ligga i framkant i dagens snabba teknikutveckling och tillämpa en samordnad och tvärsektoriell strategi för det nordisk-baltiska samarbetet.

Klimatförändringar, miljökriser och genomförandet av den digitala och den gröna omställningen

Att hantera miljökriser, klimatförändringar och minska koldioxidutsläppen kommer att kräva betydande investeringar i förnybar energi, hållbara transporter och grön infrastruktur samt gränsöverskridande och sektorsövergripande samarbete för att anpassa politik och prioriteringar. Samtidigt som vi måste genomföra den gröna omställningen står våra samhällen också mitt i en digital omställning. Den gröna och den digitala omställningen bör stärka varandra; ny teknik, bättre användning och delning av data såväl som innovativa digitala lösningar kan, om de tillämpas på den gröna omställningen, ge oss bättre politikutformning och beslutsfattande samt smartare, effektivare och klimatneutrala lösningar för både den offentliga och den privata sektorn. Den digitala omställningen är dock inte grön per automatik, och frågor om energiförbrukning, resurseffektivitet och avfall från de digitala lösningarna eller systemen måste lösas.

Både den digitala och den gröna omställningen och uppnåendet av de ambitiösa målen i den europeiska gröna given kräver parallella samarbetsinsatser som sammanför alla relevanta sektorer från politiskt beslutsfattande till akademisk forskning och den privata sektorns innovationer. Den nordisk-baltiska regionen rankas högt inom innovation och digitalisering, och med höga miljöambitioner är regionen i en bra position för att leverera lösningar för den digitala och gröna omställningen. Investeringarna i infrastruktur för högpresterande datorsystem (HPC) LUMI, med säte i Finland, ger oss en regional fördel när det gäller att utveckla digitala verktyg som stöder klimatanpassningsarbetet.

Den nordisk-baltiska regionen rankas högt inom innovation och digitalisering, och med höga miljöambitioner är regionen i en bra position för att leverera lösningar för den digitala och gröna omställningen.

Globala ekonomiska trender, snabb digital omvandling och rättsliga hinder

För att säkerställa att vår region behåller sin ekonomiska styrka och konkurrenskraft, liksom vårt förhållningssätt som sätter människan i centrum, måste vi ligga i framkant i dagens snabba teknikutveckling och tillämpa en samordnad och tvärsektoriell strategi för det nordisk-baltiska samarbetet. Skillnader i genomförandet av bestämmelser som rör digitalisering skapar hinder för gränsöverskridande samarbete i regionen och försvårar harmonisering av standarder. Samarbete om utveckling och genomförande av nya och befintliga EU-bestämmelser kommer att bidra till en mer strömlinjeformad lagstiftning i regionen. Att främja driftskompatibilitet samt harmonisera bestämmelser och standarder för att möjliggöra delning av data över gränserna är centralt för att öka digital och datadriven interaktion mellan relevanta nordisk-baltiska aktörer, både inom den offentliga och den privata sektorn.

Artificiell intelligens (AI) utvecklas och används i samhället i högt tempo. AI erbjuder stor potential för ekonomisk tillväxt, produktivitets- och effektivitetsvinster och kan bidra till att lösa angelägna samhällsutmaningar. Samtidigt kan användningen av AI utmana offentlig styrning och offentligt beslutsfattande samt påverka demokratiska processer och information genom ökad risk för till exempel algoritmisk snedvridning eller felaktig och vilseledande information. Vad som är säkert är att AI är nyckeln till den digitala omvandlingen och kommer att fortsätta att ha en allt större inverkan både på ekonomin och vardagen.

AI är nyckeln till den digitala omvandlingen och kommer att fortsätta att ha en allt större inverkan både på ekonomin och vardagen.

Geopolitiska risker, regional instabilitet och säkerhetshot mot digital infrastruktur

Den nordisk-baltiska regionen ligger i ett komplext geopolitiskt sammanhang, med grannländer som upplever politisk instabilitet och konflikter. Den avsiktliga förstörelsen av infrastruktur i Ukraina, inklusive digital infrastruktur, visar behovet av resilienta kommunikationsnätverk. Utöver cyberattackerna i Ukraina har vi också sett en växande trend av organiserad cyberbrottslighet på internationell nivå. I takt med att regionen blir mer uppkopplad och beroende av digital teknik ökar cybersäkerhetsriskerna och säkerhetsriskerna för digital infrastruktur, vilket framgår av incidenterna i Östersjön som påverkar kritisk undervattensinfrastruktur. Att upprätthålla och förbättra robusta, resilienta och redundanta digitala infrastrukturer och en hög säkerhetsnivå i de digitala tjänster som våra samhällen är beroende av har blivit allt viktigare och en central aspekt av vår övergripande säkerhet. För att hantera dessa risker krävs ett nära samarbete mellan länderna i regionen samt investeringar i forskning, utveckling, utbildning och kompetens inom cybersäkerhet, både för allmänheten och på expertnivå.

Att upprätthålla och förbättra robusta, resilienta och redundanta digitala infrastrukturer och en hög säkerhetsnivå i de digitala tjänster som våra samhällen är beroende av har blivit allt viktigare och en central aspekt av vår övergripande säkerhet.

Demografiska förändringar, en digital klyfta och skillnader i konnektivitet och färdigheter

Demografiska förändringar, inklusive åldrande befolkningar och migration, sätter press på regionens offentliga välfärdssystem och sociala sammanhållning. Trots den höga digitaliseringsnivån i den nordisk-baltiska regionen finns det fortfarande betydande skillnader i konnektivitet samt tillgång till digital teknik och digitala färdigheter, vilket bidrar till en digital klyfta och skapar hinder för konkurrenskraft, innovation och samarbete. Vår region har några av de mest digitaliserade offentliga sektorerna i världen, vilket gör dem effektiva, ändamålsenliga och bättre rustade för att tillgodose människors och företags behov. Men detta har också belyst vikten av digital inkludering för att säkerställa att den offentliga sektorn är tillgänglig för alla och att ingen lämnas utanför. Regionalt samarbete om att utforma och vidta åtgärder för att göra digitala tjänster mer tillgängliga för alla våra invånare kommer att vara avgörande för att behålla positionen som digital föregångare, liksom för konkurrenskraften i vår region. Den snabba tekniska utvecklingen kräver inte bara en god konnektivitet och digitalt kompetenta befolkningar, utan även högkvalificerad arbetskraft. Utan riktade investeringar riskerar regionen att drabbas av kompetensbrist.

Att utnyttja dessa möjligheter och hantera utmaningarna kommer att kräva en samordnad, gränsöverskridande och sektorsövergripande strategi som omfattar teknik, utbildning, forskning, lagstiftning och samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt investeringar i digital infrastruktur och ett stärkt samarbete för att samordna politik och prioriteringar.

Den snabba tekniska utvecklingen kräver inte bara en god konnektivitet och digitalt kompetenta befolkningar, utan även högkvalificerad arbetskraft.

Mål och delmål

För att bidra till att göra den nordisk-baltiska regionen till världens mest hållbara och integrerade region senast 2030 har Nordiska ministerrådet för digitalisering antagit följande mål och delmål för 2025–2030.