Hur kan vi stärka krisberedskapen och öka välfärdens resiliens i Norden – med fokus på hälso- och sjukvård? Hur kan vi bättre förstå och analysera utmaningar och möjligheter för att fatta bättre beslut? De senaste årens finanskris, pandemi, krig, miljö- och klimathot vittnar om att den globala riskbilden utvecklas snabbt och att hoten mot våra samhällen blir alltmer sammankopplade och komplexa.
Erfarenheter från covid-19-pandemin visar att välfärdens krisberedskap och motståndskraft är avgörande, för såväl en god och jämlik hälsa som för fungerande samhällen i stort. Samtidigt är utmaningarna inom välfärden stora. Behovet av välfärdstjänster, med fokus på hälso- och sjukvård, ökar i en takt som gör att arbetskraften inte räcker till. De demografiska utmaningarna med en ökande medellivslängd och en åldrande befolkning återfinns i hela Norden.
Kompetensförsörjning är därför en av välfärdens största utmaningar. Nyrekryteringar behövs, men också bättre förutsättningar så att de som redan arbetar inom hälso- och sjukvården stannar kvar. Frågor om välfärdens organisering, styrning och samordning är centrala, i och med att kompetensförsörjning inbegriper många olika aktörer på flera nivåer (Vold Hansen et al., 2023).
Både problembild och analys behöver även omfatta genusperspektiv. I annat fall riskerar vi att missa viktiga pusselbitar i byggandet av välfärdens framtida resiliens. Många yrken inom vårdsektorn är kvinnodominerade och specialiseringar är könsuppdelade. Lönerna är generellt låga, jämfört med mansdominerade yrken med liknande utbildnings- och kompetenskrav. Dessutom är föreställningar om både behov och kompetens inom sektorn starkt könsmärkta, och medverkar till att förstärka den könssegregerade arbetsmarknaden. Den vård som ges är inte heller jämlik. Det finns stora regionala variationer i tillgång till vård, och skillnader mellan hur kvinnors och mäns vårdbehov tillgodoses. I förlängningen riskerar detta bidra till att öka sårbarheten vid framtida kriser inom hälso- och sjukvården.
Lärdomar från covid 19-pandemin visar också att krishanteringen gick hand i hand med utvecklande av kunskap. Det blev samtidigt tydligt att det är utmanande att tillämpa tidigare lärdomar på nya krissituationer. Därför har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till denna publikation, som tagits fram av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. I publikationen bidrar forskare inom global folkhälsa, ekonomisk historia, demografi, sociologi och socialt arbete med reflektioner och problematiseringar i fyra essäer. Med avstamp i sina forskningsresultat öppnar de upp för nya perspektiv, frågeställningar och möjliga lösningar inför framtida kriser. Publikationens övriga texter är skrivna av Angelica Simonsson, forskare inom pedagogik och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning.
Metod
Den här publikationen tar avstamp i uppdraget att med utgångspunkt i forskningsgrundad kunskap reflektera över resiliens i välfärdens hälso- och sjukvård vid framtida kriser, utifrån genusperspektiv. Att använda genusperspektiv i resonemangen blir en strategi för att komplettera en annars ofullständig analys; det har potentialen att komplettera analyser med mönster, villkor och behov som annars missas. Det blir ett sätt att kompensera, motverka luckor och brister som annars skulle leda till bristfällighet, ineffektivitet och potentiellt svagare resiliens.
Samtidigt är detta område enormt och rymmer ett oöverskådligt antal ingångar, studieobjekt och perspektiv. Publikationen gör inte anspråk på att omfatta hela detta potentiella fält. Målet är istället att föra perspektiv på genus och resiliens närmre varandra och omfatta några konkreta exempel. Att föra några forskares texter samman är ett försök att rama in frågan om resiliens i välfärden på ett nytt sätt, att väcka diskussioner mellan fält och perspektiv som annars inte hade mötts. Målet är att uppmuntra praktik, politik och forskning till ytterligare frågeställningar, i skärningspunkten mellan genus och resiliens i välfärden.
Ansökningsförfarande och uppdrag
Hur har den här publikationen kommit till? Varför skriver just dessa forskare, och varför skriver de i essäform?
Under våren 2024 gjorde NIKK en öppen utlysning riktad mot doktorander och disputerade forskare, som uppmuntrades att skriva en essä med utgångspunkt i sin tidigare forskning. Syftet med publikationen: att bidra till ökad kunskap för att bättre förstå och analysera utmaningarna, och på så sätt ge bättre möjlighet till att fatta beslut som stärker krisberedskapen och ökar välfärdens resiliens i Norden. Utlysningen annonserades brett av NIKK. Riktade utskick gjordes också till specifika forskningsmiljöer och enskilda forskare som identifierats som relevanta för ämnet. Syftet med denna breda utlysning var att väcka intresse hos forskare inom skilda forskningsfält, dels för att kunna samla olika, nya och angelägna perspektiv, och dels för att sätta dessa i samtal med varandra.