Nordiska utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar orsakar fortfarande stor skada på klimatet, den naturliga miljön, folkhälsan, och ekonomin. Men det saknas kunskap om hur stora skadekostnaderna är och kan bli i framtiden, och klimatrelaterade skadekostnader för luftföroreningar är fortfarande exkluderade i befintliga akademiska och statliga riktlinjevärden för skadekostnader. Beräkningen och användningen av skadekostnader är en viktig input för regeringar och företag vid utformning av nya miljöpolicyer eller mer hållbara produkter och tjänster. Ofullständiga skadekostnader kan därför leda till felaktiga beslut, och det är därför viktigt att sträva efter mer fullständiga skadekostnader än vad som för närvarande finns tillgängligt.
I projektet som redovisas i denna rapport har vi gjort en insats för att göra skattade skadekostnader av de luftföroreningar som har klimatpåverkan (SLCF) mer kompletta genom att lägga till skattningar av deras klimatrelaterade skadekostnader till redan fastställda skadekostnader och beräkna totala och scenariospecifika skadekostnader för de nordiska länderna. Vi använde offentligt tillgängliga data och prognoser av Nordiska SLCF-utsläpp, fackgranskade data om klimatpåverkan från SLCF, samt de senaste uppdateringarna av data om klimatrelaterade skadekostnader per ton metanutsläpp. För de mer kortlivade utsläppen justerade vi de klimatrelaterade skadekostnaderna för att bättre återspegla skadeförloppet över tid. Vi diskuterade också de viktigaste osäkerheterna kopplat till våra beräkningar. Slutligen jämförde vi våra beräkningar med motsvarande beräkningar för CO2-skadekostnader och beräknade de ekonomiska fördelarna med att minska SLCF-utsläpp ytterligare.
Våra resultat visar att de klimatrelaterade skadekostnaderna för SLCF är betydande och sannolikt kommer att öka i framtiden, trots förväntade utsläppsminskningar. Till 2040 visar vår scenariosanalys att klimatrelaterade skadekostnader för SLCF kommer att uppgå till cirka 600 miljoner €2020 per år, ~250 miljoner per år, ~600 miljoner per år och 240 miljoner per år för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Dessa kostnader utgör cirka 15–25 % av de totala skadekostnaderna för SLCF-utsläpp från dessa länder, medan de återstående 75–85 % härrör från skador på hälsa och miljö. Island är ett intressant undantag med höga nivåer av kylande SO2-utsläpp. För Island är de klimatrelaterade skadekostnaderna för SLCF därför negativa år 2040 (dvs. socioekonomiskt gynnsamma). När vi jämför med kvarvarande CO2-skadekostnader i ambitiösa nationella CO2-scenarier, utgör CO2-utsläpp 70 % av skadekostnaderna och SLCF-utsläpp 30 %. Men OM CO2-utsläppen fortsätter att minska enligt nationella prognoser för Danmark, Finland, Island och Sverige, kommer skadekostnaderna för SLCF-utsläpp att vara lika viktiga som kvarvarande CO2-skadekostnader år 2050.
Våra viktigaste slutsatser och rekommendationer är i korthet att:
Nuvarande skadekostnader för SLCF-utsläpp är underskattade,
Inkludering av klimatrelaterade skadekostnader skulle konservativt öka skadekostnaderna för SLCF med cirka 15–25 %,
Mer forskning om klimatpåverkan från nordiska SLCF-utsläpp behövs fortfarande.
Vi föreslår att Luft- och klimatgruppen inom Nordiska ministerrådet:
Uppmuntrar nationella regeringar att komplettera sina riktlinjevärden för socioekonomiska skadekostnader för SLCF-utsläpp med uppskattningar av deras klimatrelaterade skadekostnader,
Förbättrar det vetenskapliga underlaget för klimatpåverkan från nordiska SLCF-utsläpp,
Kompletterar de globala genomsnittliga värdena för klimatskadekostnader med värden som bättre är anpassade till nordiska förhållanden för inhemska analyser,
Överväger att främja en ökning av nationella/nordiska ambitionsnivåer för utsläppsminskningar, eftersom de socioekonomiska fördelarna är större än tidigare känt, särskilt för de SLCF som har en uppvärmande effekt.