Den psykiska ohälsan utgör ett betydande samhälls- och folkhälsoproblem i de nordiska länderna. Flera studier visar dessutom att den psykiska ohälsan i Norden har ökat de senaste åren, särskilt bland unga. Enligt studierna i denna forskningsöversikt finns det könsskillnader i psykisk ohälsa. Det blir tydligt att normer om kön, sexualitet och maskulinitet spelar en viktig roll i hur unga män hanterar och upplever sin psykiska hälsa.
Denna forskningsöversikt bygger på en systematisk genomgång av forskning och relevant litteratur från de nordiska länderna mellan åren 2018–2022, med ett fokus på unga män mellan 15–30 år. Det övergripande syftet med översikten är att redogöra för aktuell kunskap om unga mäns psykiska ohälsa genom att undersöka vad som orsakar problemen och uppkomna konsekvenser. Översikten fokuserar särskilt på kunskap om unga mäns psykiska hälsa i relation till dagens villkor och utmaningar inom utbildning och arbetsliv i Norden. Studien lyfter även kunskap om vilka konsekvenser pandemin har fått för unga mäns psykiska hälsa, då ökad arbetslöshet, distansundervisning och isolering har riskerat att förstärka en negativ utveckling av det psykiska måendet.
Översikten gör inte anspråk på att vara heltäckande, däremot finns en strävan efter att presentera aktuell forskning i ämnet ur ett nordiskt perspektiv, och forskning och grå litteratur från samtliga nordiska länder presenteras. Den ger också praktiska implikationer för att förbättra stödet och insatserna för unga mäns psykiska hälsa, inklusive tidig upptäckt, tillgängligt psykosocialt stöd i skolan, och individanpassade åtgärder för unga som inte är i utbildning eller arbete
Unga mäns hälsa och maskulinitetsnormer är nära sammanflätade och inbäddade i samhällsdiskursen. Traditionella maskulinitetsnormer betonar egenskaper som har visat sig stå i vägen för hjälpsökande. De utgör också ett hinder för att värdera sammanhang och relationer som ökar välbefinnande och kan fungera som motståndskraftighet mot många former av psykisk ohälsa. Unga mäns lägre benägenhet att söka hjälp i jämförelse med unga kvinnor är välkänt och att ensam behöv bära på svårigheter utan att ha någon att vända sig till kan leda till ökad stress, ångest och depression och i slutändan ökad risk för suicid.
Studierna som inkluderats i översikten visar vidare att ohälsa såsom depression och ångest kan leda till dålig förankring eller avhopp från utbildning och senare dålig förankring på arbetsmarknaden. Studierna menar också att arbetslöshet är kopplat till en ökad risk för psykiska problem, inklusive depression och ångest, bland unga. Även otrygga anställningsförhållanden är kopplade till psykisk hälsa och unga arbetstagare med osäkra anställningsvillkor har en ökad risk för psykiska problem och sämre psykisk hälsa jämfört med de som har mer stabila anställningar.
Relationen mellan psykisk hälsa å ena sidan och utbildning och arbetsliv å andra är komplex. Bra psykisk hälsa och mående är den starkaste prediktorn för positiva skolupplevelser. Samtidigt visar denna översikt att den psykisk ohälsa i hög grad kan ses som sprungen ur dåliga upplevelser av utbildningssystem och dålig arbetsmiljö. Utbildningsinstitutioner och arbetsplatser kan också reproducera normer och föreställningar om maskulinitet och därmed hindra praktiker så som hjälpsökande eller att etablera meningsfulla relationer.
Covid-19-pandemin har på flera områden förvärrat den negativa hälsoutvecklingen och påverkat unga människors liv. Pandemin har lett till svåra konsekvenser för ungdomar, både för studerande och yrkesverksamma. Studier i översikten visar att osäker arbetsmarknad och ökad arbetslöshet speciellt bland unga vuxna, distansundervisning, social isolering och minskade möjligheter till fritidsaktiviteter påverkade det psykiska måendet negativt.
Några aspekter var utmärkande för unga mäns hälsa under pandemin. De löpte exempelvis risk för ökat missbruk, utökat online-spelande (gambling och gaming) och minskad sömn. Detta kan ha berott på faktorer såsom bristande tillgång på aktiviteter och ett stängt samhälle där det sociala livet levdes på ett nytt sätt. Det framkommer av forskningsöversikten att suicidstankarna ökade hos tonårspojkar och unga män i de nordiska länderna. Dessutom ökade andelen självskador hos ungdomar med icke-binär könsidentitet drastiskt. Detta visar att de icke-binära ungdomarna är en mycket sårbar grupp som är i behov av extra stödinsatser.
Sammanfattningsvis finns det många utmaningar som unga män möter när det kommer till samtida manlighet i de nordiska länderna, även om inverkan av maskulinitetsnormer på psykisk hälsa kan variera mellan grupper och länder. Genom det samlade materialet kan flera kunskapsbehov och brister identifieras. Materialet påvisar att det finns ett stort behov av att bättre förstå och adressera den ökande psykiska ohälsan bland unga män i de nordiska länderna. Med tanke på de pågående utmaningarna i efterdyningarna av pandemin är det viktigt att åtgärder och insatser prioriteras.