Go to content

2. Beskrivning av verksamheten i och finansieringen av ungdoms­organisationerna i partnerländerna

2.1 Finland

Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians
www.nuorisoala.fi

2.1.1 Ungdomsverksamhet i allmänhet 

Det finns tre huvudsakliga aktörer som ordnar ungdomsverksamhet i Finland: ungdomsorganisationer, kommunala ungdomstjänster och församlingarna (kyrkans barn- och ungdomsarbete).
Ungdomsorganisationer
År 2022 finns det 117 icke-statliga organisationer som är berättigade till statligt stöd. Av dessa erhöll 95 statsunderstöd 2022, till ett belopp av sammanlagt 18,6 miljoner euro (beloppen varierade mellan 10 000 och 1,47 miljoner euro). Dessa organisationer kan delas in i fyra olika kategorier (siffrorna gäller för 2021):
  • ungdomsorganisationer (46) - minst två tredjedelar av medlemmarna är unga under 29 år
  • organisationer som främjar ungdomsverksamhet (1) - en del av verksamheten leds av ungdomar
  • organisationer som bedriver ungdomsarbete (51) - en del av verksamheten är ungdomsarbete och denna del kan särskiljas från den övriga verksamheten
  • serviceorganisationer för ungdomsarbete (19) - deras huvudsakliga syfte är att tillhandahålla tjänster för icke-statliga ungdomsorganisationer, kommunala ungdomstjänster och andra aktörer inom ungdomsarbete
Kommunalt ungdomsarbete
Det finns 309 kommuner i Finland. Enligt ungdomslagen ansvarar kommunerna för att organisera ungdomsarbetet. De kan dock relativt självständigt besluta om hurdan ungdomsverksamhet de ordnar och hur mycket resurser de investerar i verksamheten. I ungdomslagen bestäms också att varje kommun ska ha ett ungdomsråd för att säkerställa ungas deltagande och att kommunen ska förse detta råd med tillräckliga resurser.
Det finns nästan 1 000 lokaler för ungdomsarbete i Finland och över 3 000 avlönade anställda inom det kommunala ungdomsarbetet. Trenden inom ungdomsarbetet de senaste åren har emellertid varit att det finns ”traditionell” verksamhet i allt mindre utsträckning (t.ex. ungdomsklubbar, kulturlokaler, läger osv.) och mer riktat ungdomsarbete, verkstäder, ambulerande ungdomsarbete som rör sig där ungdomarna vistas (skolor, köpcentrum osv.) uppsökande ungdomsarbete, digitalt ungdomsarbete, internationell verksamhet osv. Deltagande och intressebevakning är också en viktig del av ungdomstjänsterna. Ungdomsarbetet har också utvecklats i en mer professionell och branschöverskridande riktning.
Kyrkans ungdomsarbete
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en annan viktig aktör inom ungdomsarbete. Kyrkan har omkring 1 200 avlönade anställda som gör ungdomsarbete i församlingar runt om i landet. Kyrkan ordnar till exempel konfirmationsundervisning och konfirmationsläger samt morgon- och eftermiddagsaktiviteter för skolbarn och samarbetar tätt med icke-statliga ungdomsorganisationer, till exempel scoutrörelsen.

2.1.2 Finansiering

Nationella ungdomsorganisationer och andra organisationer som utför ungdomsarbete finansieras till största delen ur statsbudgeten. Under de senaste årtiondena har den största delen av denna finansiering baserat sig på intäkter från Veikkaus. Veikkaus årliga intäkter har legat på cirka 1 miljard euro och ungdomsarbetets andel har varit fem procent (cirka 50 miljoner euro). Den nationella finansieringen av ungdomsarbetet har legat på omkring 80 miljoner euro, vilket innebär att skillnaden på 30 miljoner euro har finansierats ur den allmänna statsbudgeten. Ungdomsorganisationernas andel är för närvarande 18,6 miljoner euro av den totala finansieringen.
Det är emellertid förändringar på kommande i finansieringsramen, som under de senaste två eller tre årtiondena har varit mycket positiv för aktörerna inom ungdomsarbete. Flera faktorer (pandemin, utländska konkurrerande vadslagningsföretag etc.) har lett till att intäkterna från Veikkaus har minskat dramatiskt. Det har beslutats att Veikkaus-avkastningen från och med 2024 inte längre kommer att vara öronmärkt för vissa stödmottagare (konst, vetenskap, sport, ungdomsarbete etc.), utan kommer i stället att upptas i den allmänna statsbudgeten. Därefter fattas beslut om finansieringen till stödmottagarna som vilken annan budgetpost som helst.
Största delen av den offentliga finansieringen av ungdomsarbetet kommer dock från kommunerna. Kommunernas årliga utgifter för ungdomsarbete är cirka 202 miljoner euro eller i genomsnitt 117 euro per ung person under 29 år. Utöver sin egen verksamhet finansierar kommunerna även icke-statliga ungdomsorganisationer på lokal nivå.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland använder ungefär en tredjedel av sin budget (330 miljoner euro) på barn- och ungdomsarbete.
Utöver den offentliga finansieringen samlar många ungdomsorganisationer in medel från den privata sektorn. Detta gäller särskilt större och väletablerade organisationer. Projektfinansiering fås också av flera ministerier, av regionförvaltningsverk och särskilt av Europeiska unionen (Erasmus+ och andra program).
På det stora hela har ungdomsorganisationerna varit ganska nöjda med sin finansiering. I en färsk undersökning uppgav över 80 procent av dem att deras finansiering är på en bra, ganska bra eller rimlig nivå. Ungefär hälften av organisationerna var emellertid oroade över den senaste utvecklingen av finansieringen och de risker som framtiden för med sig, särskilt när det gäller utvecklingen av det statliga stödet och den allmänna politiska instabiliteten. 

2.1.3 Nationell paraplyorganisation

Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians är den nationella paraplyorganisationen i Finland. Organisationen grundades 1992 för att fortsätta tre olika organisationers arbete: en som ansvarade för (huvudsakligen det internationella) samarbetet mellan ungdomsorganisationer, en som tillhandahöll tjänster för kommunala ungdomsledare och en som arbetade med skolor och lärare. Som ett resultat av sin bakgrund är Allians i dag eventuellt lite annorlunda än de flesta andra europeiska ungdomsråd. Vi arbetar nämligen för och med hela ungdomsarbetsfältet, inte bara med våra medlemsorganisationer. Det omfattar kommunala och kyrkliga ungdomsarbetare, ungdomsforskare (ungdomsarbete) utbildningsinstitutioner osv. 
Allians har 25 avlönade anställda och vår årliga budget är cirka 2 miljoner euro, av vilket vi får två tredjedelar som understöd från undervisnings- och kulturministeriet. Våra medlemmar utgörs av 150 nationella ungdomsrelaterade organisationer. Hit hör de flesta ungdomsorganisationer plus flera andra organisationer som utför ungdomsarbete. Vi har inga officiella kategorier, men våra medlemmar omfattar bland annat politiska ungdoms-, barn- och studentorganisationer, icke-politiska studentorganisationer, hobbyorganisationer, fackförbund, organisationer för unga med funktionsnedsättningar och andra minoriteter, internationella organisationer och många fler. Tidigare hade vi också enskilda personer som medlemmar (huvudsakligen ungdomsarbetare), men vi slopade den kategorin för ett par år sedan. Vår målgrupp är alla som arbetar med ungdomar, vare sig de är professionella eller frivilliga. Vi erbjuder också en del verksamhet direkt till unga, men vi arbetar främst med medlare inom icke-statliga organisationer eller andra ungdomsarbetstjänster.
Vårt mål är nu också att få kommuner och församlingar att bli våra medlemmar (utan rösträtt), men hittills utan resultat.     
Vår vision är att unga ska må bra och uppleva att de är jämlika medlemmar av samhället. De viktigaste uppgifterna för Allians är följande:
  •  att vara en förespråkare för ungdomar, vilket kan innebära resurser för ungdomsarbete, delaktighet, jämlikhet, utbildning, arbete, fritid, osv.
  • att föra samman ungdomsarbetsfältet genom att ordna möten, konferenser och andra evenemang för alla inom ungdomsarbetet
  • att tillhandahålla tjänster, bland annat utbildningar, information och annan verksamhet för alla inom ungdomsarbetet
Våra främsta värderingar är samarbete (med alla aktörer på ungdomsområdet), jämlikhet (alla ungdomar är jämlika), delaktighet (unga upplever att de är en del av samhället) och hållbarhet (ekologisk, social, kulturell och ekonomisk).
Allians är också mycket aktiv inom internationellt ungdomsarbete. Vi är medlemmar i Europeiska ungdomsforumet (YFJ), den europeiska föreningen för ungdomskort (EYCA), Europeiska samarbetsorganisationen för ungdomsinformation och ungdomsrådgivning (ERYICA) samt alliansen för europeiska frivilligorganisationer. Vi är det ansvariga organet för EU:s ungdomsdialog i Finland. Allians utser också årligen flera unga till våra internationella ungdomsdelegater inom olika ramverk och teman (ungdomsdelegater för FN, Unesco, EU, klimat, natur och arbetsliv). 

2.1.4  Intressebevakning

Allians har en verksamhetsplan för intressebevakning som uppdateras årligen. Planen omfattar åtta teman som ligger i fokus i vårt intressebevakningsarbete. Verksamhetsplanen godkänns av våra medlemsorganisationer vid vårt årsmöte.
  1. Utveckling och utbildning
  2. Sysselsättning
  3. Social trygghet
  4. Delaktighet
  5. Jämlikhet
  6. Resurser för ungdomsarbete
  7. Hälsa
  8. Miljö
Intressebevakning görs på flera olika sätt. Till exempel ger vi uttalanden, organiserar seminarier och kampanjer, kontaktar beslutsfattare, deltar i arbetsgrupper, förmedlar information, gör upp valprogram och så vidare. Hur intressebevakningen görs varierar betydligt bland våra medlemsorganisationer och vi fastställer våra ståndpunkter i olika frågor i diskussion med medlemsorganisationerna.  Många av medlemsorganisationerna koncentrerar sig på frågor som är viktiga för deras medlemmar, såsom organisationer som arbetar med studerandefrågor eller icke-statliga organisationer som driver sexuella minoriteters rättigheter. Allians tyr sig till dessa organisationers sakkunskap i frågorna och vi försöker stöda organisationerna så långt som möjligt i deras intressebevakning.
På ett mer allmänt plan utbildar vi unga aktivister från olika ungdomsorganisationer för att förse dem med verktyg och kunskap om hur det politiska systemet fungerar och hur de bäst kan få sina röster hörda.
Den största utmaningen är kanske att ungdomsarbetet utgör en relativt liten sektor i samhället (0,1 procent av statsbudgeten), och det är inte nödvändigtvis möjligt att se effekten av vårt arbete på kort sikt. Våra röster hörs inte lika starka som till exempel rösterna inom kultur eller sport.     

2.1.5 Ungas deltagande i föreningsverksamhet

Enligt ungdomslagen avses med unga personer dem som inte har fyllt 29 år. De flesta ungdomsorganisationer fokuserar ändå på vissa naturliga åldersgrupper, till exempel 15–26-åringar. Vi har också många organisationer som riktar sin verksamhet till barn.
Under de senaste årtiondena har antalet unga som tillhör ungdomsorganisationer minskat. Minskningen har varit ännu större när det gäller politiska ungdomsorganisationer, men har också drabbat icke-politiska organisationer. Det finns många förklaringar. Årskullarna blir allt mindre. Å andra sidan har också ungdomsorganisationerna utvecklat sina medlemsdatasystem och till exempel ”rensat bort” äldre medlemmar. Även sätten att delta har förändrats i hög grad. I stället för att gå med i en icke-statlig ungdomsorganisation väljer unga ofta andra sätt att delta (sociala medier, popup-verksamhet, konsumentval osv.).

2.2 Norge

Landsrådet för Norges barn- och ungdomsorganisationer
Landsrådet for Norges barn- og ungdomsorganisasjoner
www.lnu.no
 

2.2.1 Ungdomsverksamhet i allmänhet  

Det finns inget officiellt riksomfattande register över antalet barn- och ungdomsorganisationer i Norge. LNU har vidtagit åtgärder för att upprätta ett officiellt register och för en dialog med centralförvaltningen om detta. Målet är att så småningom åstadkomma detta. LNU har emellertid 102 medlemsorganisationer som delas in i fyra grupper. Merparten av ungdomsverksamheten i Norge faller också inom dessa kategorier:   
Kultur-, friluftslivs- och hobbyorganisationer 
Exempel på organisationer i denna kategori är Norges scoutförbund, ungdoms- och fritidsorganisationen samt körorganisationen. Dessa organisationer fokuserar på fritidsaktiviteter, såsom musik, upplevelser i naturen och kulturverksamhet.  
Trosbaserade organisationer 
Exempel på organisationer i denna kategori är organisationen för unga katoliker, ungdomsgrenen i Frälsningsarmén och den humanistiska organisationen. Även om de alla inte bygger på en religiös övertygelse, gör många det.  
Politiska organisationer/​samhällsorganisationer 
Här placerar sig alla politiska ungdomsorganisationer, men också organisationer som arbetar med samhällsfrågor, men inte nödvändigtvis politiska frågor. Exempel på den senare kategorin är ungdomsgrenen i Norges handikappförbund, organi­sa­ti­o­ner som arbetar med hbtqi+-frågor och en organisation som arbetar med psykisk hälsa bland unga. Alla organisationer har således inte en ideologisk aspekt, men de är engagerade i den offentliga debatten kring de teman de arbetar med.  
Student- och elevorganisationer   
Exempel på dessa är föreningen för norska studenter utomlands, den nationella elevorganisationen och den norska studentorganisationen. 
Det finns många olika slags former av ungdomsverksamhet i Norge, och verksamheten bedrivs av många olika organisationer. Trots att organisationerna fokuserar på olika frågor, har LNU:s medlemmar gemensamt att de huvudsakligen består av unga människor och bygger på frivilligarbete. De är demokratiska i den meningen att det är ungdomarna själva som bestämmer aktiviteterna och vilka teman de arbetar med. Verksamheten kallas ungdomsarbete och barn- och ungdomsarbete. 

2.2.2 Finansiering

Ungdomsorganisationernas ekonomiska situation i Norge är överlag god, även om den varierar från organisation till organisation. Organisationerna finansieras huvudsakligen genom två olika finansieringssystem och genom den nationella statsbudgeten. De politiska ungdomspartierna finansieras separat och redovisas i sista stycket.  
Det första finansieringssystemet är “Grunnstøtta” (grundläggande stöd), inom vilket demokratiska organisationer och frivilligorganisationer kan ansöka om finansiering för det kommande året. Mängden ekonomiskt stöd som varje organisation erhåller bestäms därefter av en distributionskommitté, och inte av regeringen och/eller av sittande partier. Det görs för att alla organisationer som är berättigade att ansöka har samma chans att få finansiering oavsett deras förhållande till den sittande regeringen. Detta kallas principen om ”armslängds avstånd”.    
Det andra systemet kallas “FriFond” (fri fond). Detta är överskottet från det nationella vadslagningsföretaget, och det finns för närvarande inga planer på att ändra på detta. Överskottet från vadslagningen fördelas genom flera organisationer, av vilka en del är medlemmar i LNU. Dessutom får LNU en del av FriFond som sedan distribueras vidare till medlemsorganisationerna. Medlemmarna kan ansöka om finansiering för olika projekt – allt från medlemskvällar, seminarier och sociala evenemang. LNU beslutar utifrån vissa kriterier vilka organisationer och/eller projekt som får finansiering.  
Den nationella statsbudgeten spelar också en roll, men alla organisationer får inte finansiering från den. Regeringen prioriterar vanligtvis några utvalda organisationer, till exempel sådana som arbetar med aktuella och relevanta frågor. De flesta organisationer får emellertid inte direkt finansiering den vägen utan måste gå igenom finansieringssystemen. 
De politiska ungdomspartierna får finansiering från den nationella statsbudgeten genom “stemmestøtte” (röstningsstöd). Hur mycket en organisation får avgörs av hur många röster deras moderpartier fick i det senaste valet. De kan också få extra finansiering från moderpartierna. Privata donationer utgör inte en stor del av organisationsfinansieringen i Norge. Om en privat donation mottas måste den dokumenteras noggrant för skatteändamål.

2.2.3 Nationell paraplyorganisation

Landsrådet för Norges barn- och ungdomsorganisationer (Landsrådet for Norges barne- og ungdomsorganisasjoner, LNU) är den nationella paraplyorganisationen. Organisationen grundades officiellt 1980, men byggde på en 30-årig tradition av internationellt ungdomsarbete. Från 1951 togs initiativ för att öka samarbetet mellan ungdomar över europeiska gränser. Under de följande decennierna fattades beslut om att börja arbeta även inom Norge. LNU föddes utifrån erfarenheter av internationellt samarbete, och man beslutade att grunda en nationell paraplyorganisation som skulle kombinera internationellt och nationellt ungdomsarbete.  
I dag har LNU 102 medlemsorganisationer med sammanlagt 450 000 enskilda medlemmar. Medlemsorganisationerna måste vara demokratiska och frivilliga, och majoriteten av medlemmarna ska vara under 26 år. På centralnivå har LNU två olika förgreningar. Den första består av styrelsen och styrelseordföranden som väljs av medlemsorganisationerna vid generalförsamlingen. Styrelsen består av 10 personer. Styrelseordföranden Margete Bjørge Katanasho representerar LNU i media och de flesta officiella möten med regeringen. Den andra delen utgörs av sekretariatet, som inte är invalt utan består av avlönade anställda. Sekretariatet består av 20 personer.   
LNU arbetar mestadels inom tre huvudsakliga områden: politik, kunskap/kompetens och finansiering.  
Kunskap/kompetens
Organisationen har flera erbjudanden för sina medlemsorganisationer, till exempel kurser, handledning och en webbaserad ”kunskapsbank” där medlemmarna kan hitta användbart resursmaterial. Kurserna som erbjuds handlar om allt från politisk intressebevakning, ekonomiförvaltning till hantering av sexuella trakasserier inom en organisation. Ett exempel på det senare är kursen Trygg Ambassadør (Trygg ambassadör). Kursen hjälper medlemsorganisationerna att skaffa sig den kunskap de behöver för att hantera sexuella trakasserier, att sätta gränser och att skapa trygga miljöer i organisationerna. De som har avlagt kursen blir “trygga ambassadörer”.  
Politik
LNU har två politiska rådgivare, en för internationella och en för nationella frågor. Den internationella rådgivaren arbetar med FN:s ungdomsdelegatverksamhet, YFJ och europeiskt ungdomsarbete. Den nationella rådgivaren arbetar med politiker, medlemmar av centralförvaltningen och andra intressenter för att förbättra villkoren för norska barn- och ungdomsorganisationer. Bägge rådgivarna ordnar också kurser för medlemsorganisationerna. 
Finansiering
Finansavdelningen förvaltar olika finansieringssystem, till exempel den redan nämnda FriFond. Ett annat exempel på ett finansieringssystem som organisationen förvaltar är “Bærekraftsstøtta” (hållbart stöd), inom ramen för vilket ungdomsorganisationer kan ansöka om finansiering för projekt som omfattar hållbart klimatarbete. Vilka projekt som får stöd bestäms av ett visst antal kriterier.  
LNU arbetar främst med och för sina medlemsorganisationer, men inte uteslutande. Ett exempel är att kurserna är öppna för alla organisationer. De som inte är medlemmar betalar ett litet belopp för att delta i kurserna. Vi samarbetar med vissa utomstående aktörer, såsom klimatministeriet. LNU och ministeriet samarbetar för att engagera ungdomsorganisationer i klimatarbete. På uppdrag av ministeriet har LNU sammansatt en arbetsgrupp bestående av unga personer som fungerar som rådgivare åt regeringen i frågor om att tackla klimatkrisen.   

2.2.4 Intressebevakning  

Intressebevakning görs på flera olika sätt – det finns ingen fastställd standard för vad det rätta eller bästa sättet är. Några exempel på ungdomsorganisationernas intressebevakning är kampanjer i sociala medier, fysiska kampanjer, utbildningsseminarier, kontakt med politiker och antagande av egna manifest/organisationshandlingar. Typiska ämnen för medlemmarna kan vara tematiska helheter, såsom klimatförändringen, hbtqi-rättigheter eller kulturella frågor. Ett bredare spektrum av ämnen som LNU särskilt arbetar med är de allmänna villkoren för barn- och ungdomsorganisationer. Organisationen tar inte ställning till ideologiska eller politiska frågor, utan ger i första hand medlemmarna de verktyg de behöver för att arbeta så effektivt och framgångsrikt som möjligt.  
En utmaning med intressebevakning är att konkurrensen är hård när det gäller att få sin röst hörd och att fånga lagstiftarnas och politikernas uppmärksamhet. Ungdomar tas heller inte alltid på lika stort allvar som de vuxna, vilket kan försvåra intressebevakningen ännu mer. LNU strävar efter att vara en resurs för medlemsorganisationerna och att erbjuda verktyg, kurser och individuell handledning för medlemmar som vill lära sig mer om intressebevakning. 

2.2.5 Ungas deltagande i föreningsverksamhet 

I Norge definieras en ung person som en person under 26 år. Unga deltar i verksamhet som gäller till exempel politiskt ungdomsarbete, scouterna, religiöst arbete och verksamhet som fokuserar på teman såsom klimatförändringen. Ungdomsorganisationernas situation har på det stora hela varit stabilt under det senaste årtiondet. Covid-19-pandemin bidrog emellertid till en kraftig minskning av den organiserade ungdomsverksamheten, något som skedde i de flesta länder. Medlemsorganisationerna rapporterar om svårigheter med att få verksamheten tillbaka till nivån före pandemin. LNU arbetar aktivt med att hitta sätt att förbättra situationen och för en dialog med medlemmarna.  

2.3 Danmark

Danska ungdomsrådet
Dansk Ungdoms Fællesråd, DUF
www.duf.dk
 

2.3.1 Ungdomsverksamhet i allmänhet

Utöver idrottsorganisationer finns det många olika ungdomsorganisationer, till exempel politiska, kulturella, vetenskapliga, humanitära och sociala organisationer i många olika miljöer. Alla medlemmar i DUF liksom mindre fackförbund, idrottsorganisationer och andra sociala organisationer utför ungdomsarbete.
Det finns många inofficiella kategorier, av vilka många skapats av organisationerna själva. De officiella kategorierna bestäms huvudsakligen genom lagstiftning som reglerar och finansierar verksamheten.

2.3.2 Finansiering

DUF erhåller en del av överskottet från de danska lotterimedlen för att anslå dem till danska barn- och ungdomsorganisationer. Omkring 70 organisationer erhåller dessa medel varje år. Medlen är nödvändiga för många av organisationerna, även de organisationer som har stora inkomster från projekt, eftersom medlen är fria att användas inom ramen för organisationernas syfte. De kan därmed användas för löner, transporter, generalförsamlingar och kontorsverksamhet. De danska lotterimedlen är stabila och det finns inga tecken på att detta kommer att ändras.
Dessutom erhåller vissa organisationer projektfinansiering från Danmarks utrikesministerium, det danska parlamentet, privata fonder och andra mindre offentliga pooler som varierar över åren.

2.3.3 Nationell paraplyorganisation

DUF:s grundläggande värderingar är delaktighet, dialog, frivilligarbete och inflytande. Vi främjar gemenskaper där människor förbinder sig till varandra, och vi engagerar aktivt ungdomar i demokrati, samhälle och organisationer; lokalt, nationellt och internationellt. DUF ser till att ungdomsorganisationernas unika karaktär erkänns, och vi är fast beslutna att utveckla våra medlemsorganisationer så att de kan skapa spännande och tilltalande frivilligverksamhet för barn och ungdomar. Vi arbetar tvärpolitiskt för att belysa ungdomsorganisationernas intressen i förhållande till politiker och offentliga myndigheter. DUF skyddar dessa intressen för att säkerställa ramen för frivilliga ungdomsorganisationer på politisk nivå. Vi förvaltar DUF:s andel av de danska lotterimedlen och delar ut cirka 140 miljoner danska kronor per år till danska barn- och ungdomsorganisationer.
DUF – danska ungdomsrådet är en paraplyorganisation med 80 barn- och ungdomsorganisationer som medlemmar. Medlemsorganisationerna i DUF omfattar allt från scouter till politiska ungdomsorganisationer, frivilliga sociala organisationer, kulturella organisationer, miljöorganisationer, organisationer för ungdomar med funktionshinder och många fler.
DUF grundades i juni 1940 som en motreaktion på den växande naziströrelsen. Ledande demokratiska ungdomsorganisationer ville visa att de trots meningsskiljaktigheterna hade något gemensamt: ambitionen att stärka demokratin. Dessutom såg de en förpliktande och frivillig gemenskap som en vision för samhällsutvecklingen.
Sedan dess har DUF utvecklats till en stor paraplyorganisation bestående av mer än 80 ungdomsorganisationer med 600 000 medlemmar.
DUF:s grundare Hal Koch har sagt:

“Demokrati är mer än ett förvaltningssystem; demokrati är en dialog. Det är ett sätt att agera och att komma överens med andra människor där respekten för den enskilda människan, gemenskapen, omgivningen och samhället är väsentlig. Det är också här fördomar utmanas och tvister skiftar positioner.”   
DUF arbetar för alla ungdomar i Danmark. Då DUF representerar fler än 600 000 medlemmar genom våra medlemsorganisationer, är styrelsen och ordföranden för DUF en legitim röst för ungdomarna i vårt land. DUF arbetar för bättre villkor för frivilliggemenskapen i Danmark, för en mer inkluderande demokrati, för ökat engagemang och deltagande bland unga och för internationell solidaritet. DUF stöder stärkandet av demokrati och ungdomars delaktighet globalt.

2.3.4 Intressebevakning

DUF arbetar för att säkerställa goda verksamhetsramar för ungdomsledda organisationer. Det omfattar arbete för att minska de administrativa bördorna och de byråkratiska hinder som ungdomsledda organisationer möter. Detta sker bland annat genom fortlöpande dialog med partner, statliga tjänstemän och politiker samt genom deltagande i och värdskap för evenemang (t.ex. ordnade DUF 2021 en konferens om ämnet i samarbete med kulturministeriet)
DUF lägger stor vikt vid demokratifrågor. DUF arbetar för att se till att fler människor röstar, att fler unga kandidater väljs och att fler politiker tar hänsyn till ungdomars perspektiv. DUF genomför kampanjer i dessa frågor inför varje val i Danmark. Dessutom arbetar DUF för att införa teknologisk demokrati på agendan i media och deltar i den offentliga debatten med lösningar på flera digitala utmaningar.
Ungdomars välbefinnande är också ett fokusområde för DUF. DUF deltog till exempel 2021 i regeringens ungdomspanel som gällde ungas välbefinnande. Panelen som bestod av 15 unga representanter fick i uppgift att komma med förslag på hur man kan stärka ungdomars välbefinnande efter covid-19-pandemin. Dessa överlämnades sedan till statsministern. 
DUF bedriver intressebevakning på internationell nivå. Danmarks FN-ungdomsdelegater företräder danska ungdomars intressen i olika FN-organ. Dessutom deltar DUF aktivt i Europeiska ungdomsforumet (YFJ).

2.3.5 Ungas deltagande i föreningsverksamhet

DUF:s definition av unga är personer i åldern 16–30 år. Danska ungdomsrådet (DUF) utför årligen en analys av demokratin för att undersöka den danska demokratins status och den danska befolkningens politiska engagemang med ett särskilt fokus på ungdomar. I undersökningen ingår också att se på medlemskap i olika frivilligorganisationer. Bland frivilligorganisationer är unga i åldern 15–26 år oftast medlemmar i idrottsföreningar (DUF, 2021a). Medlemskapsstatusen i de olika organisationerna har varit relativt stabil under åren 2017–2021 (se figuren nedan).
Figur 1: Vilken typ av organisation är du medlem i?
I en medlemskapsundersökning som DUF genomförde 2021, bedömde 58 procent av föreningarna att deras medlemsantal har minskat som en följd av coronapandemin (DUF, 2021b).
Det konkreta arbete som unga människor utför i föreningarna är mycket varierande. En studie av centret för frivilligt socialarbete (CFSA) visar att den vanligaste formen av frivilligarbete som unga utför är 1. Praktiskt arbete, 2. Utbildning, tränare, lärare, teamledare, 3. Personlig omsorg, kontaktperson (t.ex. mentor) (CSFA, 20218).
Det finns en skillnad mellan det arbete som utförs av tonåringar och det som utförs av lite äldre unga personer. Tonåringarna sysslar oftare med utbildningsuppgifter, medan de äldre ungdomarna (19–25-åringarna) utför uppgifter i styrelser, råd och kommittéer liksom sekreterararbete och administrativt arbete. 20–24-åringarna utför oftare vårdrelaterat arbete än andra unga (CFSA, 2018).
Figur 2: Arbetsuppgifter bland unga i åldern 16–29 år. Procent
Litteraturförteckning:
Center for Frivilligt Socialt Arbejde (2018): Tal om unge og frivillighed: TENDENSRAPPORT OM 16-29-ÅRIGES FRIVILLIGE ARBEJDE. CFSA. Plats: https://frivillighed.dk/files/media/documents/tal_om_unge_og_frivillighed_tendensrapport_juni2018_hdj.pdf
DUF (2021b): Et år med COVID-19: Sådan er foreningslivet blevet påvirket. DUF. Plats: https://duf.dk/nyhed/saadan-har-coronakrisen-paavirket-foreningslivet

2.4 Sverige

 

2.4.1 Ungdomsverksamhet i allmänhet

Fryshuset grundades hösten 1984 i ett gammalt fryslager i Norra Hammarbyhamnen. Entusiasten Anders Carlberg fick i uppdrag av YMCA Söder att hitta en byggnad som skulle passa som baskethall och att samla alla barn och unga på Söder som ville spela basket. Det gamla fryslagret stod tomt och därmed inleddes renovering och byggande av en idrottshall. Genom några byggarbetare som var engagerade i musikverksamhet fick Anders reda på att det också rådde en brist på träningslokaler. Han ordnade därför med byggandet av 50 träningslokaler i huset och fick stöd från ABF så att musikverksamheten kunde bedrivas genom studiecirklar. Det faktum att Fryshuset blev en samlingsplats för unga musiker kan ses som en tillfällighet, men visar också tydligt Fryshusets väg, att vara lyhörd för unga människors behov. Fryshuset började snart arbeta med ungdomar som på olika sätt var utslagna, inklusive så kallade skinheads, vilket ledde till enorm kritik.
Fryshuset stod på sig och hävdade att kontakt och relationer är en förutsättning för att kunna påverka destruktiva unga människor. Vi började också engagera unga människor med trovärdighet för att skapa trygghet. Under 1990-talet startade Fryshuset flera skolor, eftersom vi var övertygade om att alla ungdomar kan lyckas om vi kopplar deras passionerade intressen till skolan. Skolorna var ett sätt för Fryshuset att följa ungdomarna under en längre tid och kunna fånga upp ungdomars olika behov, drivfaktorer och intressen och därmed kunna styra dem till lämpliga hobbyer eller sociala aktiviteter. Socialt företagande i olika former startades och drevs av och för ungdomar.
I början av 2000-talet inleddes expansionen till Göteborg och Malmö. Fryshuset tog sitt skolkoncept till Angeredsgymnasiet i Göteborg och programmet Lugna Gatan startades i bägge städerna.
I januari 2013 avled Fryshusets grundare Anders Carlberg efter en period av sjukdom. Anders var en gränslös entusiast. Hans tro på människor och deras förmåga att växa och utvecklas var helt obeveklig. När han dog hade Fryshuset utvecklats till en mångfasetterad nationell rörelse för unga människors utveckling. En rörelse som fortsätter att växa och spridas i Sverige och till andra länder.
Vår verksamhet omfattar allt från dans, idrott och musik till sociala projekt, utbildningar och arbetsmarknadsinsatser. Fokus ligger hela tiden på unga och deras chanser att växa och utvecklas. De drygt 60 projekten och verksamheterna är uppdelade i fyra områden: Arbete och entreprenörskap, Föredöme och framtidstro, Skolor och Ungdomskultur.

2.4.2 Arbetsområden

Arbete och entreprenörskap
Målet med Fryshusets område för Arbete och entreprenörskap är att sänka trösklarna för unga att ta sig in på arbetsmarknaden, med ett särskilt fokus på unga i riskgrupper, och att ge unga möjligheter till konkreta och förtjänstfulla erfarenheter som de har nytta av senare i livet. Ambitionen är att det ska leda till hållbart självförsörjande för unga.
Aktiviteter och projekt inom området för Arbete och entreprenörskap, såsom LAMPAN, Powerhouse och Move on, erbjuder individuell vägledning och övervakning för att öka målgruppens möjligheter till arbete eller utbildning. Fryshuset samarbetar aktivt med affärsaktörer, myndigheter och arbetsgivare för att kunna erbjuda enklare jobb som ger de unga nya nätverk, erfarenheter och kvalifikationer för sitt cv.
Föredöme och framtidstro
Inom området för Föredöme och framtidstro arbetar Fryshuset för att säkerställa att fler unga kan mötas, utvecklas och stärka sig själva. Inom området stärks de faktorer som skyddar de unga liksom de ungas möjligheter att påverka sin egen och andras framtid. Verksamheten inom Föredöme och framtidstro riktar sig speciellt till unga som andra inte når och får igång styrkor där andra ser problem.
Föredöme och framtidstro förebygger social utslagning bland unga. Bland annat arbetar man med närvarande och trovärdiga förebilder i sårbara områden och skapar positiva sammanhang som bygger på ungas deltagande i viktiga frågor. Arbetet är främjande, förebyggande och riktar sig till ungdomar. Under årets lopp har företrädare på verksamhetsområdet haft många möten med beslutsfattare för att skapa förståelse för vikten av främjande och förebyggande arbete, eftersom man på så sätt minskar risken för att de unga hamnar i destruktivitet.
Skolor
Skolan är en av samhällets viktigaste pelare runt unga. Barn och unga tillbringar ofta mer av sin dagliga tid i skolan än någon annanstans. Om man verkligen vill vara en del av de ungas dagliga liv, är skolan en fantastisk möjlighet. Utifrån övertygelsen att alla kan och vill utvecklas, erbjuder Fryshusets skolor en mötesplats för alla, oavsett bakgrund och förhållanden.
Fryshusets skolor drivs på grundval av gemensamma värderingar. Vi tror starkt på att de studerandes egen passion och drivkraft är en viktig nyckel till motivation. I grundskolan och gymnasiet sysslar alla elever med ett intresse de brinner för ett visst antal timmar i veckan. I folkhögskolan är det passionen för att fortsätta till studier eller arbete som är drivkraften. På Danscenter delar de studerande en passion för dans och en dröm om att arbeta inom området. Det är inte bara frågan om en skola, utan Fryshusets långsiktiga mål är att skapa mötesplatser med skolor överallt där det är möjligt. Vi ser en styrka i att skolan existerar i ett större sammanhang än att bara vara en skola. Vi är övertygade om att de studerandes utveckling gynnas av att ha fler vuxna än bara skolpersonal runt sig. Det vidgar de ungas perspektiv, skapar fler relationer till vuxna och i slutändan bättre förhållanden i samhället.
Ungdomskultur
Verksamhetsområdet för Ungdomskultur omfattar ett brett spektrum av fritidsaktiviteter, idrott och kultur. Fryshuset Ungdomskultur ger unga meningsfulla fritidssysselsättningar som kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa och är ett verktyg för social utveckling.
Fryshuset har både organiserad och öppen verksamhet på området för Ungdomskultur. Deltagarna registrerar sig för och deltar regelbundet i de organiserade aktiviteterna. Exempel på sådana aktiviteter är danscentrets kvällsklasser, Motorinterested Youth, semesterverksamheten Lovely Days och kamsportsverksamheten Frysbox. Den öppna verksamheten består av mötesplatser och fritidsaktiviteter såsom fritidsgårdar på Södermalm och i Nacka, Öppna Fryshuset i Göteborg samt mötesplatserna i Nybro och Torsås. Här kan unga mötas, umgås och vara aktiva på sina egna villkor. Aktiviteterna kombinerar ofta passion (fritidsaktiviteter) med dialog. När de ungas passion sätts i fokus samtidigt som möten och dialog mellan unga från olika bakgrund främjas, ökar förståelsen för alla människors lika värde. Syftet med Fryshusets aktivitetshus/mötesplatser är att skapa en mångfald av sammanhang som ungdomar väljer att delta i samt att platserna ska vara trygga och genomsyras av Fryshusets värderingar. När detta förverkligas, utvecklas de unga och samhället utvecklas med dem. Uppnåendet av detta utvärderas med hjälp av ett antal olika definierade mätbara mål, beroende på verksamheten och det specifika syftet med varje verksamhet och mötesplats.

2.4.3 Finansiering

Fryshuset finansieras genom gåvor, stipendier, utbildningskuponger, idéburna offentliga partnerskap (IOP), upphandlingar och försäljning av varor och tjänster. Fryshuset samarbetar med ett stort antal privata företag, offentliga institutioner och myndigheter samt stiftelser och aktörer i civilsamhället, både inom och utanför Sveriges gränser.

2.4.4 Paraplyorganisation

Gäller inte oss.

2.4.5 Intressebevakning

Fryshusets påverkansarbete syftar till att påverka samhället i en riktning som ger unga människor villkor, möjligheter och miljöer där de kan växa och utvecklas utifrån sina behov och sin passion. Därmed är den huvudsakliga målgruppen för vårt påverkansarbete är beslutsfattare och de som sitter vid makten och fattar beslut i frågor som påverkar barns och ungas nutid och framtid.
Fryshuset prioriterar bland annat frågor:
  • i vilka vi ser en rimlig möjlighet att påverka den allmänna opinionen och beslutsfattandet.
  • som har ett tydligt ungdomsperspektiv och som vi vet är viktigt för unga.
  • som vi har sakkunskap i och erfarenhet av.
Fryshusets tre fokusområden för intressebevakning:
  • Skolan: Alla studerande ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasieutbildning
  • Tillit, säkerhet och inkludering: Alla borde fångas upp av samhällets främjande åtgärder
  • Fritid & ungas psykiska hälsa: Alla unga har rätt till meningsfull fritid och sammanhang där de blir sedda, erkända och hörda.
Vi måste naturligtvis vara beredda att delta i debatten också i andra frågor som påverkar ungas liv och framtid, men dessa tre områden är huvudsakligt fokus för vår proaktiva intressebevakning.

Skolor – Alla studerande ska gå ut grundskolan med gymnasiekompetens

Huvudbudskap:
Att gå ut grundskolan med behörighet till gymnasieutbildning är en av de viktigaste faktorerna för att bli en del av samhället och inte lämnas utanför. Alla unga borde kunna anpassa sin utbildning och avlägga gymnasieutbildning med behövlig kompetens.
Fryshuset vill:
  • Att resurser från både skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården kopplas in så att studerande med flera riskfaktorer har EN kontakt. Göra sociala insatsgrupper till norm.
  • Skapa starka relationer mellan hemmet och skolan, till exempel genom föräldrautbildning. Föräldrarelationen är en viktig och ibland avgörande framgångsfaktor.
  • Rikta mer resurser till skolor i så kallade sårbara områden där ungdomar utsätts för fler riskfaktorer som ett kollektiv. I dag sker det slumpmässigt och beror på kommunen. Självständiga skolor täcks endast till en del av ytterligare resurser.
  • Ändra/omtolka den nuvarande lagstiftningen och rikta resurser till unga med särskilda behov så att skolor kan tillhandahålla integrerad verksamhet med specifika resurser (lokaler/personalomfattning). För att minska risken för stigmatisering och öka integrationen vill vi se integrerade skolor, inte särskilda resursskolor. Elever med utmaningar kan ofta bäst hjälpas i omgivningar där fokus ligger på friskhet.

Tillit, säkerhet och inkludering – Alla borde fångas upp av samhälleliga åtgärder för främjande

Huvudbudskap:
För att minska gängbrottsligheten måste frågan om främjande och förebyggande åtgärder vara främsta prioritet för våra beslutsfattare. Fokus måste ligga på att se till att unga klarar av skolan, flera mötesplatser, gratis kultur och fritidsaktiviteter samt tidigt stöd till föräldrar. Alla unga måste inkluderas i samhällets främjande åtgärder.
Fryshuset vill:
  • Införa en verksamhetsplan ministerierna emellan (som tillägg till justitieministeriets mandat) som förankras över partigränser, är långsiktig och upprätthålls oavsett regering under 2023.
  • Se ett flerpunktsprogram i likhet med justitieministeriets 34-punktsprogram för alla andra ministerier som spelar en väsentlig roll i de bakomliggande frågorna kring nyförvärv.
  • Säkerställa att främjande och förebyggande åtgärder omfattar och dominerar regeringens åtgärdsförslag mot organiserad brottslighet/gängvåld.

Fritid & ungas psykiska hälsa – Alla unga har rätt till meningsfull fritid och sammanhang där de blir sedda, erkända och hörda

Huvudbudskap:
Fokus för ungas fritidsaktiviteter måste flyttas från aktivitet till sammanhang. För det första måste det för varje ungdom finnas ett inkluderande sammanhang i vilket aktiviteterna kan erbjudas. För att dessa sammanhang inom civilsamhället ska kunna existera och utvecklas, behövs det mer långsiktig, effektiv och förutsägbar finansiering.
Fryshuset vill:
  • Att lagen om idéburet offentligt partnerskap (IOP) antas och utformas så att den möjliggör och underlättar långvariga samarbeten mellan ideella organisationer, civilsamhället och den offentliga sektorn.
  • Att Riksidrottsförbundet antar ett moderniserat stipendiesystem som möjliggör finansiering av ett bredare spektrum av idrottsverksamhet som möter ungas nuvarande behov.
  • Att kulturunderstödet är utformat så att fler kan ta del av det och så att det möjliggör kultur som en del av ungdomsverksamhet och ungdomsprojekt i större utsträckning än bara kulturskolor.
  • Bli av med avgiften för fritidsanläggningar efter skolan i socioekonomiskt missgynnade områden.
  • Undersöka möjligheten att anställa instruktörer vid öppna idrottsanläggningar för att bidra till ökad fysisk aktivitet.
  • Fastställa krav i nya detaljerade planer för icke-kommersiella mötesplatser och sammanhang för barn och unga.
  • Bättre utnyttja befintliga offentliga lokaler för fritidsaktiviteter.

2.4.6 Ungas deltagande i föreningsverksamhet

Fryshuset definierar unga som personer upp till 29 år. Alla unga som kommer till Fryshuset har någon sorts passion eller intresse för våra program. Vårt deltagarantal ökar stadigt, vi växer hela tiden. Bland annat har våra skolor haft det största intaget av elever någonsin för skolåret som började hösten 2022.
Vi har många föreningar vid Fryshuset. Deltagarna som är upp till 26 år gamla väljer aktivt att delta. Varje förening har sin egen juridiska enhet, men alla ska följa föreningens vision och uppdrag, alla har ett samarbetsavtal med stiftelsen Fryshuset.
Våra föreningar har omkring 10 000 medlemmar. Antalet skulle kunna vara större, men lokalernas kapacitet utgör ett hinder. Föreningarna drivs genom medlemsavgifter och andra medel som kan sökas. Vissa föreningar är anslutna till nationella organisationer och kan få stöd den vägen.
Nordiska ministerrådet I www.norden.org/sv/publikationer I pub@norden.org