Strategiska insatsområden

Denna strategi utgår från att ministerrådet utvecklar sin kunskap om olika barn och ungas situation inom respektive politikområde samt sin kompetens att inom respektive område integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.

Vidare vill Nordiska ministerrådet genom denna strategi peka ut tre strategiska insatsområden.

Norden är generellt en bra plats att växa upp på för barn och unga, men vissa har svårare än andra att hitta sin plats i samhället och få sina rättigheter tillgodosedda. Det är därför av största vikt att ministerrådet arbetar för att stärka förutsättningarna för att utsatta barn och unga inkluderas, blir hörda i olika processer och ges möjlighet till inflytande samt att konsekvenserna för barn och unga analyseras med utgångpunkt i barnets bästa i samband med beslut som berör dem. Här behövs fortsatt arbete och kunskap kring insatser för att främja inkludering och förbättra livssituationen med utgångspunkt i olika barn och ungas skilda verkligheter.

Genom ett förstärkt generellt fokus på utsatta barn och unga i Nordiska ministerrådets arbete kan respektive politikområde prioritera de insatser som är relevanta och nödvändiga inom sitt fält. Det kan till exempel handla om barn och unga på flykt eller i migration, som utsätts för våld eller övergrepp, har eller riskerar fysisk eller psykisk ohälsa, som varken arbetar eller studerar, inte ges tillgång till kultur eller upplever utsatthet på internet.

Skillnaden i livsvillkor mellan flickor och pojkar, unga kvinnor och män samt unga transpersoners utsatthet bör ges ett särskilt fokus. I den regelbundna uppföljningen av denna strategi samt i utvärderingen av strategin som helhet ska det vara tydligt att ministerrådet har prioriterat utsatta barn och ungas rättigheter och levnadsvillkor.

Norden har en tradition av ett starkt civilsamhälle

Det civila samhället är ett brett begrepp och kan definieras som ”Alla typer av sammanslutningar av människor som inte är staten, marknaden eller enskilda hushåll/ individer”. Man kan också tala om den ideella sektorn, föreningslivet, stiftelser, välgörenhetsorganisationer, nätverk eller NGO:s när människor organiserar sig tillsammans för att de har ett gemensamt mål, ideal eller intresse av något slag. För Nordiska ministerrådet är de nordiska civilsamhällesorganisationerna (sammanslutningar eller nätverk på nordisk nivå) av särskild vikt. Dessa aktörer är Nordiska ministerrådets primära samverkans- och dialogpartners.

som uppmuntrats via lokala, nationella och nordiska stödformer. Erfarenhetsutbyten över gränser kan stärka barn- och ungdomsverksamheten i varje nordiskt land samt Grönland, Åland och Färöarna men också öka barn och ungas kapacitet att föra fram sina tankar och idéer. Viljan att mötas tar sig även nya uttryck och former över tid.

Civilsamhället är en arena som ofta ger barn och unga möjlighet att utveckla sin kreativitet, innovationsförmåga och sitt entreprenörskap. Därför är det viktigt att Nordiska ministerrådet fortsatt stödjer utvecklingen av barn och ungas olika former för organisering och delaktighet i demokratiska processer i Norden utifrån barn och ungas olika förutsättningar, behov och intressen.

Genom fortsatt samverkan och stöd till civilsamhället i Nordiska ministerrådet kan respektive politikområde utveckla dialog och samarbete med relevanta organisationer samt hitta sätt att synliggöra och använda den expertkunskap som många aktörer i civilsamhället besitter. Nordiska ministerrådet bör fortsatt främja samverkan mellan det offentliga och de civilsamhällesorganisationer som jobbar för och med olika barn och unga i Norden.

I den regelbundna uppföljningen av denna strategi samt i utvärderingen av strategin som helhet ska det vara tydligt att ministerrådet på ett medvetet sätt samverkar med och stödjer civilsamhället i arbetet med och för barn och unga.

För att Nordiska ministerrådet ska kunna värna barn och ungas rättigheter och perspektiv inom olika sektorer krävs kunskaps- och kompetensutveckling.

Det är därför viktigt att ytterligare förbättra ministerrådets processer för att tillvarata sådan kunskap som krävs för att olika politikområden inom Nordiska ministerrådet ska kunna arbeta med utgångspunkt i ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.

Det krävs också fortsatt kompetensutveckling och utbildning i vad det innebär att integrera barn och ungdomars åsikter och kunskaper i sitt arbete samt konkreta exempel på hur det kan se ut, kompetenser som ofta finns inom det unga civilsamhället.

Vidare krävs också kompetensutveckling och utbildning i vad det innebär att analysera konsekvenser för barn och unga med utgångspunkt i barnets bästa i beslutsprocesser. Detta prioriterade område handlar således om utveckling av processer, metoder och kompetensutveckling och inkluderar även hur ministerrådet samverkar med andra internationella organisationer med kompetens inom barnrätts- och ungdomspolitik.

Genom förbättrad kunskapsdelning och kompetenshöjande insatser i Nordiska ministerrådet kan respektive politikområde bidra till en ökad kompetens- och kunskapsnivå om hur man arbetar kunskapsbaserat med och för barn och unga.

I den regelbundna uppföljningen av denna strategi samt i utvärderingen av strategin som helhet ska det vara tydligt att ministerrådet kontinuerligt bidrar med kunskapsutveckling.