Om den tvärsektoriella strategin för barn och unga i Norden

Denna strategi fastställdes av de nordiska samarbetsministrarna den 11.2.2016. Strategin ska följas upp vartannat år och utvärderas innan utgången av 2024.

Det är visionen för arbetet för och med barn och unga i Nordiska ministerrådet tillsammans med ministerrådets övergripande vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region året 2030 som fastställts av de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM). Arbetet med strategin för barn och unga i Norden ska bidra till implementeringen av Handlingsplan 2021–2024 och dess 12 specifika mål med särskilt fokus på mål 9: Nordiska Ministerrådet ska bidra till en god, jämställd och trygg hälsa och välfärd för alla; och mål 11: Nordiska Ministerrådet ska ge det nordiska civilsamhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet samt öka deras kunskaper om grannländernas språk och kultur. Arbetet med strategin ska även främja implementeringen av Policy för integrering av de tvärgående perspektiven hållbar utveckling, jämställdhet, och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.

Barn och unga är prioriterade målgrupper inom Nordiska ministerrådet. Målgrupperna barn och unga inom ministerrådet omfattar alla i åldrarna 0–25 år och innefattar därmed flickor, pojkar och barn som inte identifierar sig med någondera könet upp till 18 år i enlighet med barnkonventionen samt unga kvinnor, unga män och unga transpersoner upp till 25 år. Eftersom det inte finns en skarp gräns mellan ung och vuxen kan målgruppen för olika insatser variera och därmed även inkludera personer över 25 år. Barn och unga används som ett samlande begrepp i denna strategi men det är viktigt att komma ihåg att barn och unga är olika, med skilda identiteter, erfarenheter och förut- sättningar, något som Nordiska minsterrådet alltid ska ta i beaktande i sitt arbete.

Med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter ska Nordiska ministerrådet arbeta för att skydda och främja barn och ungas rättigheter samt främja deras möjligheter att utöva dessa rättigheter och kunna vara delaktiga i samhället. Det innebär att alla barn och unga i Norden ska ha rätt till goda levnadsvillkor och inflytande oavsett kön, könsidentitet eller -uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn och unga har rätt till social och ekonomisk trygghet, god fysisk och psykisk hälsa, fritid och kultur, identitet och språk samt möjlighet till utbildning och utveckling. Alla barn och unga ska ges möjlighet att påverka sitt eget liv, sin närmiljö och samhället i stort.

Detta utgör grunden för Nordiska ministerrådets arbete med barn och unga. Barns och ungas välbefinnande och möjlighet att utöva sina rättigheter är en förutsättning för Nordens fortsatta utveckling, därför ska ministerrådet arbeta utifrån synsättet att alla barn och unga är viktiga här och nu, inte bara i fram- tiden. I det arbetet är det också centralt att integrera ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Ministerrådet ska bidra till att Norden är en ledande region och föregångare i arbetet för ett samhälle där barn och ungas rättigheter och skilda perspektiv ges utrymme och bidrar till samhällsutvecklingen.

De övergripande målen med strategin är att (1) hela ministerrådet i större utsträckning ska integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i sitt arbete och därmed i högre grad belysa och beakta barn och ungas egna röster samt att (2) Nordiska ministerrådet i större utsträckning ska fokusera på de tre strategiska insatsområdena som denna strategi pekar ut som centrala för arbetet fram till 2024.

Vid utarbetandet av sektorernas samarbetsprogram bör man överväga en integrering av denna strategi för barn och unga, inklusive de strategiska insatsområdena.

Genom ett fortsatt nära nordiskt samarbete på barn- och ungdomsområdet uppnår man mer än vad de nordiska länderna och områdena kan uppnå var för sig. Olika barn och ungas livsvillkor påverkas i hög grad av deras familj och var i Norden de bor och växer upp, därför är ett lokalt och regionalt fokus viktigt i samarbetet. Barnrätts- och ungdomspolitik berör och påverkas dessutom av flera politikområden, något som ofta kräver samverkan mellan olika samhällssektorer.

Det nordiska barnrätts- och ungdomspolitiska samarbetet ska bidra till ökad kunskap och fördjupad samverkan mellan de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland. Samarbetet sker inte enbart inom Norden utan även internationellt, och då främst med de baltiska länderna och Östersjöregionen, Arktis- och Barentssamarbetet samt Europarådet och Europeiska unionen.

Genom att möjliggöra olika utbyten och möten mellan barn och unga, dela erfarenheter i projekt, i kunskapssammanställningar, på konferenser och med hjälp av metoder och forskning kan vi tillsammans utveckla en politik och en praktik som kan göra Norden till den bästa platsen i världen för barn och unga.