MENU
Gränshinderrådet upprättades 2014 av samarbetsministrarna på initiativ av de nordiska statsministrarna. Under sina sex år har rådet synliggjort hinder till mobilitet för privatpersoner och företag i Norden. I sin roll som pådrivare med sitt starka kontaktnät till lagstiftare, beslutsfattare och tjänstemän på olika nivåer bidrar rådet till att lösa gränshinder.
Gränshinderrådets arbete är nära kopplat till olika aktörer och organisationer som identifierar gränshinder, såsom Info Norden och de gränsregionala informationstjänsterna, som kan bidra till att lösa hindren. Detta säkerställer en bred delaktighet och transparens i Gränshinderrådets arbete.
Arbetet under året 2020 har präglats av den rådande coronakrisen. Utöver sin ordinarie verksamhet har Gränshinderrådet i samarbete med informationstjänsterna fortlöpande identifierat och rapporterat coronarelaterade störningar i den fria rörligheten.
Att förebygga uppkomst av nya gränshinder
27,5 miljoner invånare (2020)
1,5 miljoner företag (2017)
13 miljoner arbetstagare (2019)
45 000 pendlar över en nordisk gräns
1407 miljarder EUR i BNP (2019)
18:e största ekonomin i världen, PPP (2020)
7:e största ekonomin i Europa, PPP (2020)
264 000 bor i ett annat nordiskt land (2019)
Näst högsta graden av frihet (2019)
Världens mest demokratiska stat (2019)
Världens lyckligaste befolkning (2020)
38 000 flyttade 2019 till ett annat nordiskt land
De nordiska statsministrarnas deklaration med anledning av den nya strategin och handlingsplanen för avlägsnande av gränshinder i Norden. Den nya strategin och handlingsplanen behandlades vid Nordiska rådets 65:e session i oktober 2013.
Vi, statsministrar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, lagmanden från Färöarna, landsstyreformanden i Grönland samt lantrådet på Åland, är eniga om att arbetet med att bekämpa gränshinder i syfte att skapa jobb och tillväxt i Norden, är en av det nordiska samarbetets viktigaste utmaningar. Detta gäller inte minst vårt gemensamma behov av att hjälpa unga människor in på arbetsmarknaden.
Genom att skapa optimala förutsättningar för individer och företag att verka över gränserna i Norden stärker vi regionens globala konkurrenskraft.
En starkt prioriterad insats är därför arbetet med att aktivt avlägsna gränshinder. Gränshinder kostar, hämmar utveckling och tillväxt och ger färre valmöjligheter för den enskilde.
Gränshinderforum, som tillsattes av de nordiska statsministrarna år 2007, har på ett värdefullt sätt arbetat för att minska gränshinder i Norden.
För att ytterligare stärka och effektivisera gränshinderarbetet utvecklar vi nu organisationen till ett Gränshinderråd med en ny strategi- och handlingsplan, som kommer att träda i kraft den 1 januari 2014.
Detta innebär att:
arbetet kommer att kopplas tätare till den politiska ledningen i Nordiska ministerrådet genom att ordförandelandet i Nordiska ministerrådet också kommer att vara ordförande i Gränshinderrådet.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare får en starkare roll i gränshinderarbetet för ministerrådet.
Gränshinderrådets nationella representanter får ett tydligt uppdrag att samarbeta med de aktörer som kan bidra till att få gränshinder lösta för individer och företag i Norden. Detta samarbete omfattar bl.a. ländernas departement och myndigheter, parlamentariker och de gränsregionala informationstjänsterna.
Den nya formen för nordiskt gränshindersarbete kommer att bidra till ett effektivare arbete för att riva gränshinder och öka rörligheten i Norden.
För att uppnå detta bör vi ha som mål:
att verka för en öppen och välfungerande gemensam arbetsmarknad.
att skapa bästa möjliga förutsättningar för nordiska företag att verka över gränserna i Norden.
att så långt det är möjligt säkra ett likartat genomförande av EU-rättslig lagstiftning i Norden genom en löpande dialog mellan de nordiska länderna.
att verka för att länderna samråder, när så behövs, när nya eller ändrade lagar och regler införs i syfte att undvika att nya gränshinder uppstår.
Gränshinderrådet upprättades 2014 av de nordiska regeringarna och har i uppdrag att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Island var det första ordförandeskapslandet och 2019 var det Islands tur igen. Mycket har skett under dessa fem år. 2018 gav samarbetsministrarna Gränshinderrådet ett starkare mandat, i februari 2019 antog samarbetsministrarna den första handlingsplanen för mobilitet i Norden, i augusti samma år antog de nordiska statsministrarna en ny vision för det nordiska samarbetet och slutligen har 64 gränshinder lösts eller avskrivits.
Den nya visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030 sätter ramen för vårt arbete och är vårt mål. Arbetet sker i tätt samarbete med nationella politiker och tjänstemän samt andra viktiga aktörer såsom Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden, de gränsregionala informationstjänsterna, Nordiska rådets gränshindergrupp och Nordiska ministerrådets generalsekreterare. I vår roll som pådrivare att lösa och förebygga gränshinder samt stötta och effektivisera informationstjänsterna skapar vi förutsättningar för att invånare oproblematiskt ska kunna röra sig över de nordiska gränserna för att arbeta, studera, flytta eller driva företag.
Spännande tider väntar oss och det finns många initiativ som kan bidra till ett mer integrerat Norden. Jag vill särskilt lyfta Ministerrådet för digitalisering som arbetar för att skapa en sammanhängande digital infrastruktur i Norden. Digitala lösningar som fungerar över gränserna kommer att bidra till ett ännu mer integrerat Norden och göra stora skillnader i vardagen för enskilda och företag.
Siv Friðleifsdóttir
Gränshinderrådets ordförande 2019
Gränshinderrådets tre uppdrag för att underlätta den fria rörligheten
Bryta ner existerande gränshinder
Förebygga så att inte nya gränshinder uppstår
Öka och effektivisera informationsinsatserna
Gränshinderrådet upprättades 2014 av samarbetsministrarna, på initiativ av de nordiska statsministrarna. Gränshinderrådet ska understödja visionen för det nordiska samarbetet om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region.
Gränshinderrådet bevakar privatpersoners och näringslivets intressen i frågor som hämmar mobilitet och tillväxt i Norden.
Gränshinderrådet har åtta nationella medlemmar, från de fem nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Medlemmarna är en unik sammansättning av individer med bakgrund i nordisk politik, statsförvaltning eller näringsliv.
De nationella medlemmarna ska årligen bidra till att avklara 8–12 gränshinder (per kalenderår). Utöver det kvantitativa målet har Gränshinderrådet numera även kvalitativa mål i syfte att lösa ärenden med störst inverkan på nordisk mobilitet, och Gränshinderrådet följer upp sex olika temaområden (tidigare kallat ärenden på högre politisk nivå).
De nationella medlemmarna prioriterar, var och en, ett antal hinder som de anser behöver lösas för att uppnå visionens mål.
De prioriterade hindren bevakas av respektive nationell medlem tills hindret blivit löst eller berörd fackminister gett besked om att det inte kan lösas.
Resultatet kan endast uppnås om det finns politisk vilja att avklara hindren.
Samarbetsministrarna har under våren 2020 bekräftat att Gränshinderrådets ordförande har möjlighet att vid behov delta i olika ministermöten och ämbetsmannakommittémöten för att kunna lyfta upp ärenden som är centrala för nordisk mobilitet, och Gränshinderrådet har samtidigt fått ett stärkt mandat av samarbetsministrarna för att framöver fokusera på bredare kvalitativa temaområden för ökad politisk relevans.
Utöver de åtta nationella medlemmarna ingår även Nordiska ministerrådets generalsekreterare samt en representant från Nordiska rådet i Gränshinderrådet.
Dessa två medlemmar följer det nationella gränshinderarbetet på regerings- och parlamentarisk nivå.
Gränshinderrådets medlemmar arbetar främst nationellt men möts fem gånger per år.
Gränshinderrådet avhåller ett årligt kickoffmöte under det första kvartalet. Man utvärderar då föregående års arbete samt planerar och utvecklar årets gränshinderarbete.
Utöver kickoffmötet håller Gränshinderrådet fyra operativa möten där medlemmarna genomgår och avrapporterar vad man uppnått i sitt nationella gränshinderarbete sedan senaste mötet, och vilka utmaningar man står inför. De fyra operativa mötena avhålls kvartalsvis.
Siv Friðleifsdóttir, Island · Ordförande 2019
Bertel Haarder, Danmark · Ordförande 2020
Vibeke Hammer Madsen, Norge
Kimmo Sasi, Finland
Gunnar Westerholm, Åland
John Johannessen, Färöarna
Lisbeth Møller Jensen, Grönland
Sven-Erik Bucht, Sverige (till och med april 2020 var Magdalena Demnert Sveriges medlem)
Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådet
Pyry Niemi, Nordiska rådet
Avklara gränshinder
Gränshinderrådet ska avklara 8 - 12 gränshinder per kalenderår.
Politisk uppbackning
Gränshinderrådsmedlemmen kan få uppbackning och support från den nationella regeringen.
Starkt nätverk
Gränshinderrådsmedlemmen bygger sitt eget nätverk och håller möten utifrån sitt nationella behov.
Makt
Gränshinderrådsmedlemmen har möjlighet att ta kontakt med berörda ministrar för att lösa gränshinder.
Frihet
Gränshinderrådsmedlemmen har möjlighet att agera oberoende av nationell förvaltning.
Kunskap
Det finns resurser till projekt och analyser som gränshinderrådsmedlemmen önskar få gjort.
Nordiska ministerrådets handlingsplan för mobilitet i Norden 2019 som antogs vid samarbetsministrarnas möte i februari 2019 utgjorde ett ytterligare steg på väg mot ett mera integrerat Norden med större möjligheter och färre gränshinder.
Handlingsplanen utgör en översikt över Nordiska ministerrådets samlade mobilitetsinsatser och innefattar allt från digitaliseringssamarbetet, gränshinderarbetet och samarbetet på transportområdet till projekt på arbetsmarknadsområdet och kulturområdet.
Handlingsplanen för mobilitet består av två huvudsakliga insatsområden:
I handlingsplanen för mobilitet ingår även insatser som berör språkförståelse och nordisk identitet och kultur, vilket är fundamentet för mobilitet och integration i Norden. Utöver det är även informationsinsatserna centrala. Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna har en avgörande betydelse för det samlade mobilitets- och gränshinderarbetet eftersom de genom sina informationsinsatser skapar trygghet för privatpersoner och företag som vill röra sig över de nordiska gränserna. Målet är att ge bäst möjlig information till privatpersoner och företag när dessa rör sig över gränserna i Norden.
Handlingsplanen för mobilitet består av både överordnade insatser som fastställts av de nordiska samarbetsministrarna och sektorspecifika insatser som i vissa fall utgör en del av de av de nordiska samarbetsministrana fastställda målen och i andra fall står som en del av övriga insatser. I handlingsplanen framgår de olika insatsernas budget 2019 och 2020 samt eventuella bidrag från mobilitetspuljen 2019.
I augusti 2019 antog de nordiska statsministrarna vår Vision 2030 som innebär att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att förverkliga visionen kommer arbetet att ske med fokus på följande insatser:
I och med handlingsplanen 2021–2024 för arbetet med Vår Vision 2030 upphör mobilitetshandlingsplanen som ett styrande dokument. Relevanta mobilitetsfrämjande insatser fortsätter istället som en del av det samlade visionsarbetet. En särskild statusrapportering på det samlade mobilitetsarbetet ingår i samarbetsministrarnas redogörelse om mobilitet och gränshinder 2020 till Nordiska rådet.
I samband med den nya visionshandlingsplanen och utvecklingsindikatorerna för visionen är ett arbete igångsatt för att säkra att mobilitets- och gränshinderaspekten följs upp. Inför utarbetandet av Gränshinderrådets nya mandat ser man bland annat på Gränshinderrådets roll i det bredare mobilitetsarbetet samt om metodiken i mobilitetshandlingsplanen i relevant omfång kan vidareföras. Det nya mandatet ska gälla från år 2022.
Det är av stor betydelse att Gränshinderrådets arbete, både regionalt och nationellt, kopplas till berört nordiskt ministerråd och till berörda nationella departement och parlament. Detta för att skapa transparens och delaktighet i det nordiska gränshinderarbetet mellan medborgarnas och företagens identifierade gränshinder i hela Norden.
Gränshinderrådet prioriterar gränshinder som uppkommer inom huvudsakligen arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, och näringsområdet och som utgörs av lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden.
Gränshinderrådet arbetar med de gränshinder som identifieras på gräsrotsnivå, det vill säga av Info Norden, Grensetjänsten Norge-Sverige, Øresunddirekt och Nordkalottens Gränstjänst.
Gränshinderrådets målsättning är att 8–12 nordiska gränshinder avskaffas varje kalenderår som resultat av Gränshinderrådets arbete. Dessutom har gränshinderrådet kvalitativa mål och arbetar med utvalda kvalitativa temaområden.
I det nordiska gränshindersamarbetet är gränshinder ”lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden”. Att olika ersättningsnivåer och skatter förekommer i de nordiska länderna är inte gränshinder. Däremot betraktas det som ett gränshinder om en person på grund av att ha utnyttjat sin rätt till mobilitet får sämre villkor än andra personer i en jämförbar situation, såväl i bosättningslandet som i arbetslandet.
Gränshinderrådets medlemmar har graderat arbetet med sina prioriterade hinder enligt en färgskala med fyra nivåer.
Blått betyder att ett slutligt svar har kommit från berörda departement och att gränshindret är avklarat.
Grönt innebär att arbetet följer den process som respektive medlem satt upp för att få ett slutligt svar.
Gult betyder att det pågår någon form av arbete med hindret vid berörda departement.
Rött innebär att hindret för närvarande inte är prioriterat vid berörda departement eller myndigheter.
Verksamhetsrapporten 2019/2020 innehåller information om status för de hinder som har prioriterats av Gränshinderrådets medlemmar.
Det är viktigt att notera att den status som anges för hinder som inte är avklarade kan ha ändrats sedan rapporten trycktes. Det bör också noteras att de nordiska ländernas regeringar kan göra en annan bedömning av hindret än Gränshinderrådets medlemmar.
Gränshinderdatabasen är en samlingsplats för de kända gränshinder som förekommer mellan de nordiska länderna. Databasen uppdateras regelbundet för att säkerställa att Gränshinderrådet har ett korrekt underlag för sitt arbete.
Omfattande årliga uppdateringsrundor av gränshinderdatabasen påbörjades 2018. Sekretariatet har genomfört en uppdateringsrunda i samarbete med de nationella departementen under andra halvåret 2019. Utifrån departementens svar har beskrivningarna av både olösta och avskrivna gränshinder uppdaterats i databasen.
En ny uppdateringsrunda har påbörjats i maj 2020 då över 50 gränshinder skickades till nordiska departement för kommentarer, i första hand till de länder som direkt kan lösa dem. Några av gränshindren har således skickats till bara ett land medan andra sänts till alla länder för kommentar (samnordiska gränshinder).
Den nyaste versionen av varje gränshindertext går alltid att hitta i gränshinderdatabasen. Gränshinderrådets digitala verksamhetsrapport länkar direkt till databasens beskrivningar av aktuella gränshinder.
Med anledning av de direkta och påtagliga effekterna som stängda gränser och olika nationella restriktioner medförde i gränsregionerna har de gränsregionala informationstjänsterna, på initiativ av Gränshinderrådets sekretariat, sedan den 13 mars identifierat och löpande inrapporterat coronarelaterade störningar i den fria rörligheten och andra konsekvenser som uppstått i de nordiska gränsregionerna. Även Info Norden har deltagit genom att rapportera de hinder de registrerat som särskilt rör personer och företag som bor och verkar i en gränsregion.
Sammanställningar av dessa rapporter har löpande förmedlats vidare till Gränshinderrådet, de nordiska samarbetsministrarna samt Nordiska samarbetskommittén. Under perioden fram till den 30 juni 2020 har åtta rapporter levererats i vilka 34 störningar relaterat till coronarestriktioner identifierats, av dessa blev 18 lösta och 16 återstår.
Gränshinderrådets sekretariat har även, i samarbete med de tre gränsregionala informationstjänsterna, genomfört en digital enkätundersökning där drygt 1 600 personer som bor och verkar i en gränsregion har responderat. Av dem har 661 personer kommenterat i fritext där det framgår tre områden som särskilt bör belysas:
Mot bakgrund av de rapporter som Gränshinderrådets medlemmar har fått har de skickat två brev. Ett brev skickades till de nordiska finansministrarna gällande beskattning av gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete på grund av Covid-19 samt ett brev till de nordiska regeringscheferna gällande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Gränshinderrådet har erhållit svar från finansministrarna från Finland och Sverige samt skatteministern från Danmark gällande skattefrågan, och länderna planerar inga särskilda åtgärder angående det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet.
Gränshinderrådet har vidare, genom Danmarks samarbetsminister Mogens Jensen, erhållit svar på brevet till de nordiska regeringscheferna på vägnar av nordiska samarbetsministrarna som uttrycker att lärdomar måste dras för att man vid framtida kriser kan stå bättre rustad.
Läs mer om den digitala enkätundersökningen.
Läs brev från Gränshinderrådet till de nordiska regeringscheferna
Läs svaret från samarbetsminister Mogens Jensen
Läs brev från Gränshinderrådet till de nordiska skatte- och finansministrarna
Läs svaret från finansminister Magdalena Andersson
*Utöver de hinder som avklarats under januari-juni 2020, har Gränshinderrådet avklarat 3 ytterligare hinder under perioden juli-september 2020 (av dessa har 1 blivit löst och 2 avskrivna).
Hinder på arbetsmarknadsområdet | Prioriterat av |
Rätt till arbetslöshetsersättning efter permittering och uppsägning efter arbete i Norge och Finland | FI |
Arbetspraktik i ett annat nordiskt land | DK |
Hinder på näringslivsområdet | Prioriterat av |
Färöiska färdskrivarkort | FO |
Värdetransport över gränsen | FI |
Koncernbidrag över gränserna i Norden | FI |
Kreditvärdighet, för t ex gränspendlare i Norden | FI |
Personer som bor i Sverige och har varit permitterade från sitt jobb i Norge eller Finland har problem att få inkomstrelaterad ersättning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finlands social- och hälsovårdsministerium har konstaterat att frågan kan lösas bara i Sverige genom en nytolkning av begreppet permittering som inte finns i Sverige. Man har föreslagit att permittering skulle tolkas överhoppbar och inte likställas med arbetslöshet. Sveriges arbetsmarknadsdepartement har behandlat frågan men tillsvidare har man inte kommit till en lösning.
Det pågår en process att förnya EU:s koordinationsförordning om socialskyddet (883/2004). Det är möjligt att problemet kan lösas i detta reformarbete. Målet var att arbetet hade blivit färdigt våren 2020. Så har inte skett då det finns mycket olika åsikter speciellt gällande arbetslöshetsstödet. Ärendet är nu i trialog. Covid-19 krisen ökar trycket att finna en lösning. Det är ändamålsenligt att följa med reformarbetet i EU.
Ett prioriterat hinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Arbetspraktik kan inte genomföras i ett annat nordiskt land, eftersom den nationella arbetsmarknadslagstiftningen till stor del bygger på att praktik genomförs i hemlandet. En liknande frågeställning rör rätt till arbetspraktik för personer som kommer från andra nordiska länder.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Beskæftigelsesministeriet har den 25. juni 2020 givet følgende svar:
”På baggrund af din henvendelse vil jeg som formand for Ministerrådet for Arbejdsliv sørge for, at vi landene imellem får genbesøgt spørgsmålet om virksomhedspraktik på tværs af de nordiske grænser, herunder om der er grundlag for at genoptage sagen.
Hvis det i dialogen med de nordiske lande viser sig, at der er tilslutning til mere formelt at tage beslutning om spørgsmålet igen, vil jeg foreslå landene, at emnet sættes på dagsordenen for næstkommende møde i Ministerrådet for Arbejdsliv”.
Läs brev från danska Beskæftigelsesministeriet till Gränshinderrådet.
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark. Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2014), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
tidigare löst för personer med norsk utbildning
Nordiska undersköterskor som önskar att arbeta i Danmark har det besvärligt att få behörighet i Danmark som social- og sundhedsassistent. Angående norska helsefagarbeidere specifikt, påpekar Sundhedsstyrelsen att det finns väsentliga skillnader mellan den danska och den norska utbildningen, och därför krävs det i många tillfällen att norska helsefagarbeidere får tilläggsutbildning eller erbjuds praktik innan de kan få dansk behörighet.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Sundhedsministeriet har 5. marts 2020 givet følgende svar:
”Hvis Sverige indfører en reguleret uddannelse, der indeholder nationale standarder svarende til de danske, vil jeg selvfølgelig gerne se nærmere på, om vi inden for rammerne anerkendelsesdirektivet kan tilbyde en hurtigere vej gennem autorisationsprocessen.”
Läs brev från danska Sundheds- og aeldreministeriet till Gränshinderrådet.
På baggrund af svaret er vi gået i dialog med Sundhedsministeriet og afventer en tilbagemelding.
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.
Avskriven
Vid praktik inför psykologexamen i Sverige ska en viss tid av handledd praktik genomföras. I Sverige finns kravet att en del av praktiken ska ske inom Sverige.
Åland har på samma sätt som Sverige möjlighet att ge den handledda praktik som krävs, dock väljer många bort Åland som praktikort då kravet att viss del ska genomföras i Sverige finns. Att välja två orter istället för en blir en hämmande faktor att välja Åland.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Frågan får anses tillfälligt avskriven då det finns oklara frågor mellan Åland och Finland som bör klaras ut. Det skiljer mellan Sveriges och Finland tolkning kring hur en praktikant får vara verksam och vad en handledd praktik innebär. Finland tillåter inte att praktikanten jobbar på egen hand i samma utsträckning som den svenska praktiken förutsätter.
Ett prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2018.
På grund av skillnader mellan yrkesutbildningarna i Sverige och Danmark kan danska elever (lærlinger) inte genomföra en praktik (lärande på arbetsplats) hos svenska arbetsgivare.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Børne- og Undervisningsminister Pernille Rosenkrantz-Theil har 12. august 2020 givet følgende svar:
”Betingelserne for at gennemføre praktiktiden i hhv. den svenske og den danske erhvervsuddannelse er forskellige. Hvis en elev i den danske erhvervsuddannelse ønsker at gennemføre (dele) af sin praktiktid i Sverige ved at indgå en privat aftale om ansættelse med en svensk arbejdsgiver, så medfører det ikke, at eleven samtidigt optages på den svenske erhvervsuddannelse. På samme måde medfører en svensk elevs ansættelsesaftale med en dansk arbejdsgiver heller ikke, at eleven optages på den danske erhvervsuddannelse, og dermed er ansættelsesaftalen ikke en læreplads. Men begge elevers praktiktid, som er baseret på privat indgående ansættelsesaftaler, anerkendes af hhv. den danske og svenske erhvervsuddannelse, hvorved uddannelsesintegrationen i Norden på erhvervsuddannelsernes område netop er sikret. Der foreligger således ikke en hindring for den frie bevægelighed for elever i erhvervsuddannelserne.”
”F.s.v.a. den konkrete problemstilling kan elever på den danske erhvervsuddannelse ikke modtage den svenske pendant til SU, CSN. Eleverne er i gang med den danske erhvervsuddannelse og ikke den svenske uddannelse. Elevernes praktik ønskes ganske vist gennemført i en svensk virksomhed, men reguleres af den danske erhvervsuddannelseslovs regler om lønnet beskæftigelse i udlandet af passende varighed og med uddannelsesformål inden for arbejdsområder og funktioner, som indgår i praktikdelen af erhvervsuddannelsen.”
Läs brev från danska Børne-og undervisningsministeriet till Gränshinderrådet.
Notera att Gränshinderrådet fått svaret efter den aktuella verksamhetsrapportperioden juli 2019-juni 2020. Hindret är därför inte markerat som avklarat i denna rapport, utan hindret kommer att inkluderas i nästa verksamhetsrapport med status avklarat (avskrivet som icke-lösbart).
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2018.
I Finland, Sverige och på Island kan endast nationella aktörer söka nationella forskningsmedel (offentliga medel). Detta begränsar forskningen på nordisk nivå.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Forskningsråden, NordForsk och NUS gemensamma arbetsgrupp har publicerat en rapport "Cross-Border Research Collaboration in the Nordic countries" för att avlägsna hinder för forskningsfinansiering.
Frågan har utretts i Finland i samarbete med Finlands Akademi. Akademin kan ge forskningspengar till en utländsk organisation men forskningen ska främja finsk vetenskap. Akademin har fattat ett beslut om grunderna för forskningsfinansieringsbeslut 2019-2020. Akademin har inga planer att ändra sina linjedragningar.
I NordForsk, HERA, NorFACE ger man pengar till en gemensam pott och finansieringen ges till bästa projekt utan landskvoter. Akademin bedömer att den använder 35% av sin finansiering till internationella program och forskarutbyte.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Läs mer i Gränshinderdatabasen, gränshinder nr: 14-074.
Sverige - Ärendet är tidigare löst i Norge/Finland
En gränspendlare med bosättning i Finland eller Sverige med arbete i Norge är socialförsäkrad och skattepliktig i Norge. Han eller hon får inte ersättning för sina patientresor/behandlingsresor från hemmet i Finland/Sverige till sjukhuset Norge till skillnad från sina arbetskollegor med bosättning och arbete i Norge.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Socialdepartementet, Sverige:
Sverige tittar vidare på frågan i konstruktiv anda. För att kunna bedöma om och i så fall på vilket sätt gränshindret kan lösas behöver Socialdepartementet mer bakgrund om vilken typ av resor som gränspendlare inte får ersättning för från Sverige jämfört med resor som görs inom Sverige.
Ett prioriterat gränshinder av Sven-Erik Bucht, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster ska de ansvariga myndigheterna samarbeta för att göra det möjligt för äldre eller institutionaliserade personer att flytta till det land där de har starkast personlig anknytning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Social- og Indenrigsministeriet har 28. maj 2020 givet følgende svar:
”EK-S godkendte på sit møde den 30.01.2020 revideret mandat for en udredning vedrørende det foreliggende udkast til revision af konventionen, samt at disponere midler til denne udredning. Formålet med udredningen er at afklare forholdet til EU-retten.”
Läs skriftlig fråga E9/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
De olika krav som ställs på märkning av läkemedel i de nordiska länderna och att bipacksedeln ska vara på landets eget språk kan leda till ett mindre utbud av läkemedel på den nordiska marknaden. Dessa krav utgör handelshinder som särskilt drabbar små marknader som den isländska.
Den 15–16 november 2018 beslutade ÄK-S att be Sverige och Island att tillsammans förbereda den vidare behandlingen av frågan.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Grænsehindringsrådets medlemmer har bidraget til og opfordret til diverse tiltag. Følgende kan nævnes:
13. juni 2019
Embedsmandskomitteen for social- og sundhedspolitik (EK-S) behandlede spørgsmålet. De nordiske sundhedsministre sendte i fællesskab et brev til Kommissionen hvor man udtrykte et ønske om at åbne op for muligheden for at benytte elektroniske indlægssedler for humanlægemidler i EU. Brevet overraktes til Kommissær Vytenis Andriukaitis den 10. juli 2019 af den islandske ambassadør Gunnar Pálsson.
14. juni 2019
Svar fra den svenske, norske og islandske regering på skriftligt spørgsmål E4/2019 fra Nordisk Råds udvalg for vækst og udvikling om digitale indlægssedler til lægemidler.
10. oktober 2019
Møde i Bruxelles på initiativ af det islandske sundhedsministerium med medarbejdere fra DG Sante for at følge op på brevet fra de nordiske sundhedsministre til Kommissionen af 13. juni 2019. Det fremgik af mødet at man inden for EU/EMA er gået i gang med at analysere argumenter for brug af digitale indlægssedler til lægemidler og at forberede en ’road map’ for de næste skridt. Den nye præsident i Kommissionen har gjort digital teknologi til et nøgletema for de neste fem år.
17. oktober 2019
Som en del af Islands formandskapsprogram i Nordisk Ministerråd 2019 blev ekspertseminaret ”Electronic patient information leaflet in medicines (E-PIL) and patient’s safety” afholdt i oktober 2019 i Reykjavík. Mødet skete med afsæt i sundhedsministrenes brev til Kommissionen af 13. juni 2019.
15. november 2019
Svar fra den danske og finske regering på skriftligt spørgsmål E4/2019 Norden om digitale indlægssedler til lægemidler.
Foråret 2020
Island forbereder et pilotprojekt på Island hvor nogle mediciner til brug på hospitaler vil blive undtaget fra kravet om indlægsseddel på islandsk. Personalet skal hente indlægssedler på nettet (www.serlyfjaskra.is) og introducere indholdet for patienten. Patienten kan også hente indlægssedlen selv og/eller bede om at få den udskrevet.
25. juni 2020
Delsvar på Nordisk Råds rekommandation 2/2020 om regeringsbehandling af Nordisk Råds strategi for samfundssikkerhed
Blandt andet har de nordiske sundhedsministre i juni 2019 foreslået Kommissionen at undersøge om medlemsstater kan få mulighed for udelukkende at benytte elektroniske indlægssedler til medicin. Formålet med dette er at øge patientsikkerheden, læsbarheden og tilgængeligheden af medicin særligt i de mindre sprogområder, som på nuværende tidspunkt kan være mindre attraktive for indehavere af markedsføringstilladelser. Det bør være op til hver enkelt medlemsstat at beslutte, om de vil anvende elektroniske indlægssedler, afhængigt af landenes specifikke behov. Forslaget forventes også at kunne underlette fælles udbud og indkøb af medicin mellem to eller flere lande, og således opnå lavere priser på medicin.
Läs skriftlig fråga E4/2019 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Läs skriftlig fråga E4/2019b från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Hindret är prioriterat av Siv Friðleifsdóttir, Island, Lisbeth Møller Jensen, Grönland, och John Johannessen, Färöarna. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
Den som arbetar i Sverige men bor i annat land kan inte få svensk närståendepenning för att vårda en anhörig om inte även denna är ansluten till det svenska socialförsäkringssystemet.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Socialdepartementet, Sverige:
Vi har haft en utredning som gjort en bred översyn av de svenska trygghetssystemen och hur det fungerar för personer som rör sig över nationsgränser (SOU2017:5 Svensk trygghet i en globaliserad värld). Utredaren lämnade sitt betänkande i början av 2017 och det har därefter varit ute på remiss. Utredaren lämnade dock inget förslag för att lösa ut denna specifika fråga.
Frågan är inte helt enkel även om regeringen naturligtvis har en hög ambition att lösa gränshinder inom Norden. Bland annat är det troligen inte möjligt att begränsa en lösning till att bara omfatta våra nordiska grannar, utan det skulle förmodligen innebära att vi även skulle behöva betala ut närståendepenning för vård av anhöriga som är försäkrade i övriga ickenordiska EU-länder. För att kunna lösa problemet behövs således en bredare översyn över den svenska närståendepenning vilket vi inte har möjlighet att göra just nu.
Läs skriftlig fråga E12/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Åland:
Hindret som togs upp av Gränshinderrådet 2016 och i Svenska statens offentliga utredningar (SOU2017:5) ”Svensk social trygghet i en globaliserad värld” kvarstår fortfarande.
Från Ålands landskapsregering ser vi det som ytterst viktigt att frågan finner sin lösning då sjöfartsanställda ålänningar på svenskflaggade fartyg berörs, även andra arbetspendlare drabbas. I augusti 2017 gav Gränshinderrådet ett remissvar till Sveriges regering som pekade på just denna omständighet. I juni 2020 fick Nordiska rådet svar på en skriftlig fråga som gav svaret att inget arbete med frågan för närvarande pågår vid Socialdepartementet, ett samtal med handläggande tjänsteman gav samma svar i augusti 2020.
Ålands landskapsregerings socialminister Annette Holmberg-Jansson förbereder just nu i september 2020 ett brev till den svenska socialministern Ardalan Shekarabi för att aktualisera frågan.
Hindret prioriteras av Sven-Erik Bucht, Sverige, och Gunnar Westerholm, Åland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2016.
De nationella reglerna om rätt till färdtjänst gör det dyrt och besvärligt för personer med funktionshinder att resa inom Norden. Problemet beror delvis på att beslut om rätt till färdtjänst görs av olika organ och på olika nivåer i de nordiska länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Saken er tatt opp i forbindelse med revisjonen av den nordiske Bistandskonvensjonen som fremdeles er i prosess. Grensehinderrådet avventer resultatet fra revisjonsprosessen.
En bidragande lösning kan vara att stärka informationsinsatsen.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Island - Ärendet är tidigare löst i Finland och Norge
Idag behandlas personer som reser med ledarhund inom EU på samma sätt som turister som reser med sällskapsdjur. Detta innebär höga kostnader och långa behandlingstider för vaccinationer och intyg för hunden.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Siv Friðleifsdóttir, Island:
Et svar fra ministeriet for erhverv og innovation, underskrevet på vegne af den islandske fiskeri- og landbrugsminister, lyder: De Islandske myndigheder har fra den 11. marts 2020 gennemført ny lovgivning angående import af hunde og katte. Regelværket er et resultat af et arbejde som har stået på siden 2017. Det er baseret på en risikoanalyse udført af Dr. Preben Willeberg, som er forhenværende overdyrlæge i Danmark. De islandske veterinærmyndigheder (MAST) har efterfølgende på baggrund af risikoanalysen udarbejdet nye regler som i hovedsag indeholder;
Karantænen, som tidligere var 4 uger (28 dage), er forkortet ned til to uger (14 dage). Karantæneperioden for hunde og katte omfatter stadig førerhunde, men kan for førerhundes vedkommende gennemføres i hjemmekarantæne. Der gælder særlige regler for hjemmekarantænen. Samtidig er der gennemført diverse andre forandringer i reglerne vedrørende forberedelserne for import, vaccinationer, prøver m.m. Ifølge Veterinærmyndighederne (MAST) kunne man ikke strække sig længere, hvis acceptabel sygdomssikkerhed skal opretholdes for den samlede islandske dyrestamme.
Det nye regelværk har nummer 200/2020 om import af hunde og katte og 201/2020 om karantæne og karantænestationer.
Läs brev från isländska Fiskeri- og Landbrugsministeriet till Gränshinderrådet.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Allvarligt funktionshindrade personer med personlig assistent har svårigheter att få med sin assistent vid flytt. Olika länder vill bedöma rätten till assistent nationellt och anställningsförhållandena för personliga assistenter skiljer sig mellan länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Saken er tatt opp i forbindelse med revisjonen av den nordiske Bistandskonvensjonen som fremdeles er i prosess. Grensehinderrådet avventer resultatet fra revisjonsprosessen.
En bidragande lösning kan vara att stärka informationsinsatsen.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Det finns skillnader i ländernas uppfattningar om vilket land som ska betala sociala förmåner till medborgare som rör sig över gränserna. För att undvika att enskilda blir utan sociala förmåner kunde länderna använda sig av möjligheten att göra interimistiska utbetalningar.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
EU:s koordinationsförordning om socialskyddet (883/2004) trädde i kraft år 2010. I den finns en regel hur man kan temporärt börja betala förmåner i oklara fall. Det finns dock inte redskap att förverkliga regeln, då socialskyddsanstalterna skulle övergå till EESSI systemet år 2012, vilket inte skedde. Det är ändamålsenligt att vänta tills EESSI systemet tas i bruk vilket ännu inte har skett och sedan se till att de nordiska socialmyndigheterna börjar tillämpa regeln.
Ett prioriterat hinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.
Info Norden har kontaktats av flera isländska kvinnor som har flyttat till Danmark de senaste åren. Personerna får inte underhållstöd från Island utbetalat i Danmark. Emellertid kommer en del av pengarna aldrig vidare till kvinnorna, som visserligen får underhållstöd från Danmark där de bor men inte det överskjutande beloppet (difference) mellan det danska och isländska underhållstödet. I stället stannar pengarna hos Gældsstyrelsen.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Skatteministeriet:
”Skatteministeriet har, i fællesskab med Gældsstyrelsen, arbejdet for at finde en løsning på de igangværende sager om udbetaling af underholdsbidrag til bidragsmodtagerne. Hovedparten af de betalinger, der tilkommer bidragsmodtagerne, er allerede udbetalt, mens den sidste del forventes at blive udbetalt senest medio oktober 2020.”
Sagen må betragtes som løst.
Notera att Gränshinderrådet fått svaret efter den aktuella verksamhetsrapportperioden juli 2019-juni 2020. Hindret är därför inte markerat som avklarat i denna rapport, utan hindret kommer att inkluderas i nästa verksamhetsrapport med status löst.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2018.
Reglerna för att ta med sig fordon vid flytt över gränsen för personer med fordon som hjälpmedel eller fordon som anskaffats eller anpassats med hjälp av bilstöd ser olika ut i de nordiska länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Saken er tatt opp i forbindelse med revisjonen av den nordiske Bistandskonvensjonen som fremdeles er i prosess. Grensehinderrådet avventer resultatet fra revisjonsprosessen.
En bidragande lösning kan vara att stärka informationsinsatsen.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Om man är bosatt i ett annat medlemsland än Sverige, men genom att arbeta i Sverige omfattas av svensk socialförsäkring, måste man ta ut sina svenska föräldrapenningdagar direkt i anslutning till att man avbryter sitt arbete inför beräknad förlossning.
Detta beror på att man inte anses arbeta i Sverige om man inte tar ut en kontantförmån (tex föräldrapenning, graviditetspenning eller sjukpenning) och därmed inte längre kan omfattas av svensk socialförsäkring. Om man bor och arbetar i Sverige kan man välja att spara sina dagar till senare.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Socialdepartementet, Sverige:
Socialdepartementets uppfattning är att tillämpningen i den beskrivna situationen styrs av EU-rätten, eftersom den som arbetar ska omfattas av arbetslandets lagstiftning. Därför är det inte möjligt att lösa ut gränshindret i nordisk kontext, utan en lösning kräver en förändring av förordning 883/2004.
Ett prioriterat gränshinder av Sven-Erik Bucht, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Det går inte att temporärt avbryta sin period med kontantförmån med anledning av moderskap eller faderskap för att ta ett jobb (heltid/deltid) i ett annat nordiskt land. Detta kommer ur principen reglerad i EU- förordningarna om att man ska vara socialförsäkrad i det land man arbetar i. Följden av ett avbrott i föräldraledigheten enligt ovan blir att rätten till kontantförmån med anledning av faderskap eller moderskap ändras till grundnivå efter arbetet har avslutats, det vill säga rätten till förmånen i det tidigare arbetslandet upphör och ersätts med förmån på grundnivå i bosättningslandet.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Socialdepartementet, Sverige:
Socialdepartementets uppfattning är att tillämpningen i den beskrivna situationen styrs av EU-rätten, eftersom den som arbetar ska omfattas av arbetslandets lagstiftning. Därför är det inte möjligt att lösa ut gränshindret i nordisk kontext, utan en lösning kräver en förändring av förordning 883/2004.
Socialdepartementet anser att det är otydligt om gränshindret avser en person som helt avbryter en period med kontantförmån och börjar arbeta i ett annat nordiskt land (artikel 11.3a) eller om det handlar om en person som erhåller kontantförmån till viss del (artikel 11.2) och samtidigt börjar arbeta deltid i ett annat nordiskt land eller om båda situationerna avses. Detta påverkar däremot inte vår uppfattning om möjligheten att lösa ut gränshindret i nordisk kontext.
Ett prioriterat gränshinder av Sven-Erik Bucht, Sverige. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
I de nordiska länderna varierar handläggningstiden för att besluta om social- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. I EU-ärenden kan handläggningstiden bli längre eftersom behörig institution kan behöva hämta in uppgifter från motsvarande institution i ett annat land. Detta kan ge försörjningssvårigheter för den enskilde.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
En nordisk arbetsgrupp har utrett ärendet i rapporten Nord 2012:002. Det finns EU regler som förutsätter att medlemsstaternas myndigheter bistår varandra. Det finns också EU-regler om provisorisk tillämpning av regler vid beviljandet av förmåner. Även dessa regler förutsätter bättre samarbete mellan myndigheterna.
Ett seminarium för handläggare av nordiska institutioner anordnades 2018 för att förbättra samarbete och förkorta handläggningstider. Seminariet ledde till bättre kontakter mellan institutionerna. Tanken var att ordna en ny konferens 2020 som inte blev av. Ett sätt att förkorta handlingstider är att institutionerna har personer som känner varandra och som har erfarenhet i att lösa gränsöverskridande problem och att de här personerna är kända i sin egen organisation. Det rekommenderas att ett samarbetsseminarium ordnas 2021.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Löst
Gränsarbetare med D-nummer har ofta inte tillgång till Bank-ID med säkerhetsnivå 4. Konsekvensen för de gränsarbetare som inte har denna säkerhetsnivå är att de måste vara helt manuella gentemot NAV vid ansökningar om dagpenger vid permittering.
Gränshinderrådets arbete med frågan/Kommentarer från berörda regeringar
Saken er løst. Digitaliseringsdirektoratet har utviklet en ny eID-løsning som baserer seg på at brukerne benytter sin egen smarttelefon til å gjennomføre skanning av eget pass og ansiktsgjenkjenning.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Sverige/Danmark - Ärendet är tidigare löst i Norge
Den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finansdepartementet, Sverige:
En departementspromemoria (Ds 2018:26) har tagits fram inom Finansdepartementet där det föreslås att en person som, i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå ska ha rätt till tjänstledighet från anställning i Sverige i den omfattning som anges i kommunallagen. Detta föreslås regleras i en ny lag.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sverige och Danmark om gränspendlares rätt till tjänstledighet från arbete för att kunna fullgöra politiska uppdrag på lokal och regional nivå.
Departementspromemorian omfattar inte en översyn av reglerna för ledighet för personer med politiska uppdrag på nationell nivå som pendlar över en nationell gräns.
Promemorian har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Danmark: Social- og Indenrigsministeriet har 8. juni 2020 givet følgende svar:
”Jeg må desværre oplyse, at der endnu ikke er indgået en aftale med Sverige. Jeg har fået oplyst, at det videre arbejde med en aftale fortsat beror på, at der i Sverige bliver etableret det fornødne retsgrundlag for at indgå en sådan aftale.
Der er taget skridt hertil i form af et såkaldt Departementspromemoria om emnet, men behandlingen af sagen er fortsat ikke afsluttet”.
Läs brev från danska Social- og indenrigsministeriet till Gränshinderrådet.
Läs skriftlig fråga E7/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Grænsehindringsrådets danske medlem samarbejder med Grænsehindringsrådets svenske medlem Sven-Erik Bucht om at lægge pres på regeringen.
Ett prioriterat hinder av Sven-Erik Bucht, Sverige och Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Tullsvårigheter/problem uppmärksammas ofta i samband med tillfällig införsel av varor till exempelvis Norge, då norska tullregler generellt beskrivs vara förenade med mer administrativa bördor och fler avgifter än vad man är van vid.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland:
En person som tar varor över gränsen från Norge till Finland till försäljning, måste betala mervärdesskatt på alla varor vid gränsövergång och efter returresan ansöka återbetalning för de varors del som har blivit osålda. Återbetalningen kan ta upp till ett år i Norge.
Finska tullen har förenklat förfarandet 2020 för norska privatpersoner (hantverkare). När man tar varor för försäljning till Finland tillämpas regler för tillfällig import (DA 234.1.2 art). Man måste fylla blankett 613 med lista över varor och deras värde när man kommer till Finland. När man lämnar Finland till Norge måste man lämna in en tulldeklaration (tullförfarandet 4053 999).
Finska och norska nordliga tulldistrikt har diskuterat frågan i positiv anda. Frågan behandlas nu hos norska tullmyndigheten i Oslo för Norges del. En likadan lösning i Norge som i Finland vore önskvärd.
Norge:
Det har vært en rekke kontakter knyttet til problemstillingen, men det har ikke lykkes så langt å finne en god løsning. Det har vært møte med representant fra Sametinget som også tar saken videre.
Ut fra problemstillingen bør det gjøres et skille på verdi av produktet. Håndverksprodukter etc. opptil en viss verdi produsert av mindre bedrifter, enkeltmannsforetak bør kunne håndteres uten at det blir en uforholdsmessig høy ”deponeringskostnad”.
En rapport angående tull-och momsområdet i Norden har sammanställts av Gränshinderrådets sekretariat, och rapporten publicerades i september 2020. Denne vil kunne gi ytterligere underlag for saken.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland, och Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Löst
Vid ett flertal tillfällen har det framkommit problem i kommunikationen mellan svenska myndigheter och de svenska medborgare eller pensionstagare som bor utanför Sverige.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Åland:
Gränshindret är löst.
Frågan är av stor betydelse då sen information mellan de olika ländernas myndigheter gör att enskilda medborgare hamnar i trångmål då till exempel skatteregler ändras med kort varsel. Åland har utrett saken och bedömer att frågan är av den arten att den kan anses rymmas inom det bredare digitala arbetet som pågår mellan de nordiska länderna och deras myndigheter.
Ett prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2018.
Artister och sportutövare beskattas både i Danmark och Sverige när de arbetar gränsöverskridande. Andra arbetstagare som gränspendlar blir i princip endast beskattade i arbetslandet.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Det undersöks för närvarande huruvida det finns förnyade förutsättningar för att lösa denna fråga.
Ett prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark. Ärendet har tidigare avskrivits (se Gränshinderrådets årsrapport 2016), men är återprioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Löst
När en person, med anhöriga i Norge, avlider i Sverige eller Finland uppstår problem i samband med upprättande av bouppteckning.
I praktiken resulterar hindret i att norska efterlevande, som skulle varit arvsberättigade, kan gå miste om sitt arv, då de norska myndigheterna vägrar ge ut den nödvändiga släktutredningsinformationen. Dessutom försvårar hindret upprättandet av bouppteckningen i Sverige/Finland, då tidsfristen för upprättandet av bouppteckningen i bägge länder är tre månader.
Gränshinderrådets arbete med frågan/Kommentarer från berörda regeringar
Grensehinderet er løst.
Finansdepartementet bekrefter følgende: «Folkeregisterloven § 10-2 annet ledd slår fast at registermyndigheten kan utlevere taushetsbelagte opplysninger til privatpersoner og bobestyrere når det er nødvendig i forbindelse med skifte av dødsbo.
Finansdepartementet legger til grunn at bestemmelsen ikke skal tolkes slik at den kun gjelder utlevering av opplysninger til norske privatpersoner og bobestyrere».
Läs brev från norska Det Kongelige Finansdepartementet till Gränshinderrådet.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.
Utländska fritidshusägare i Sverige upplever problem med att teckna el-, tele- och internetavtal på grund av att de varken har personnummer eller samordningsnummer.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Danmark:
Minister for nordisk samarbejde Mogens Jensen har den 2. marts 2020 svaret, at det svenske finansdepartement har fremlagt et forslag, hvilket blandet andet indebærer, at enkeltpersoner fremadrettet selv skal kunne søge om et samordningsnummer, hvis de har en sådan tilknytning til Sverige, at de har behov for en svensk ”identitet”. Forslaget er i høring indtil 15. april 2020, hvorefter det skal behandles i Riksdagen.
Läs brev från danska Udenrigsministeriet till Danske torpare (kopia till Gränshinderrådet).
Gränshinderrådet følger lovbehandlingen.
Finansdepartementet, Sverige:
Från svensk sida fortsätter ett aktivt arbete i denna fråga och vi är nära en lösning som kan komma att möjliggöra för fler utländska fastighetsägare i Sverige, varav många är danskar och norrmän, som har sommarstuga i Sverige, att få ett svenskt samordningsnummer som kan bidra till att underlätta deras vistelse i landet.
Finansdepartementet har tagit fram förslag vad gäller samordningsnummer som bl.a. innebär att ett sådant nummer ska kunna tilldelas efter ansökan av en enskild som har en sådan anknytning till Sverige att han eller hon kan antas behöva en identitetsbeteckning. Förslagen har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet.
Ett prioriterat gränshinder av Sven-Erik Bucht, Sverige, och Bertel Haarder, Danmark. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Löst
Färöiska yrkeschaufförer upplever problem med att få utställt digitala färdskrivarkort på Färöarna (tachografer). Chauffören kan därför inte registrera sin körtid i enlighet med de regler som gäller i Danmark och de övriga nordiska länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Færøernes regering har den 29 juni 2020 gett följande svar till Nordiska rådet angående färöiska färdskrivarkort:
Den færøske regering (det daværende færøske ministerie for transport og infrastruktur) var i 2015 og 2016 i tæt dialog med det daværende danske Transport- og Bygningsministerie om problemerne med det færøske førerkort. Resultatet var bekendtgørelse nr. 724 af 14.06.2016 om ændring af bekendtgørelse om udstedelse af takografkort.
Ved bekendtgørelse nr. 724 af den 14. juni 2016 om ændring af bekendtgørelse om udstedelse af takografkort blev det muligt for chauffører med sædvanlig bopæl på Færøerne at få udstedt et førerkort.
Frem til 2018 skulle ansøgning om førerkort indleveres hos Politiet på Hovedbanegården i København. I 2018 blev denne praksis ændret, og ansøgere kunne herefter indlevere ansøgning om førerkort hos Politiet i Tórshavn, hvilket også fremgår af hjemmesiden: https://politi.fo/koyrikort/foerarakort.
Færøernes regering vurderer på den baggrund, at problemerne med de færøske førerkort ikke længere er en grænsehindring for færøske chauffører, der ønsker at køre i lande, der er omfattet af AETR-aftalen.
Läs skriftlig fråga E10/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Ett prioriterat gränshinder av John Johannessen, Färöarna. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Enligt svenska regler måste finländska bevakningsföretag vara auktoriserade i Sverige för att de ska kunna transportera euro från handlare på den svenska sidan av gränsen i HaparandaTornio. Svenska regler kräver även att företagen måste uppfylla vissa krav vad gäller utrustning och personal.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland och Sverige har olika krav på värdetransporter, på personalens utbildning och fordon. Därför kan bilen inte köra över gränsen utan eurosedlarna måste föras till Stockholm och vidare.
Värdetransportbilen besöker Torneå dagligen. Finland är bundet av euroområdets regelverk. Man har vänt sig till justitiedepartementet i Sverige för att möjliggöra transportbilens tillfälliga besök i Sverige/Haparanda.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Även Sven-Erik Bucht, Sverige, har prioriterat frågan i juli 2020. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Bolag med hemvist i Finland, Norge eller Sverige som etablerar dotterbolag i andra EES-länder kan som utgångspunkt inte ge avdragsgilla koncernbidrag till det utländska dotterbolaget för att täcka förlust.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland, Sverige och Norge ger inte avdrag i beskattningen för koncernbidrag till ett annat nordiskt land. Danmark godkänner resultatutjämning över gränsen på ett skatteneutralt sätt.
Finansministeriet i Finland har tillsatt en arbetsgrupp att utreda bl.a. den här frågan. Tidsfristen för gruppens arbete löper ut 2021.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Problematiken finns rimligtvis i hela EU och rör det faktum att kredituppgifter (t.ex. inkomster och betalningsanmärkningar) för en gränspendlare som bor i ett land och arbetar i ett annat inte registreras i bosättningslandet, vilket gör det problematiskt för pendlaren att styrka sin kreditvärdighet i förbindelse med att t.ex. få ett kreditkort, banklån och telefonabonnemang (se exempel nedan).
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland:
Varje företag har sina egna regler för när en person kan anses vara kreditvärdig. Konsumentdirektivet (2008/48/EG)(art 9) garanterar att varje medlemsstat ska vid gränsöverskridande krediter se till att kreditgivare från andra medlemsstater bereds åtkomst till kreditvärdighetsdatabaser. Banksekretessen förutsätter att kunden måste godkänna överlåtelsen av kreditinformation. Det beror på bankernas datasystem hur lätt det är att överföra information inom banken från ett till ett annat land.
EU:s PSD 2 direktiv (andra betalningstjänstdirektiv) träder i kraft september 2020. Det ger nya serviceföretag möjligheten att få med kontoägarens tillstånd information om kontouppgifter. Direktivet leder till att det grundas företag som bedömer kundens kreditvärdighet.
Bedömningen av kreditvärdigheten har inte harmoniserats inom EU och det finns inget initiativ för tillfället att göra det. Ett sätt att främja bedömningen av kreditvärdigheten är att ha ett positivt kreditinformationsregister. Det står i regeringsprogrammet i Finland att man ska skapa ett sådant register och beredningsarbetet är på gång.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Färöiska körkort kan inte bytas ut i alla de nordiska länderna då en person flyttar till ett annat nordiskt land.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
John Johannessen, Färöarna:
Det lovmæssige grundlag og derved kravene til retten at få tildelt et færøsk kørekort er de samme som i andre nordiske lande og derved også i EU. Når en borger med færøsk kørekort flytter til Island, Norge eller Danmark, så har vedkommende mulighed for at bytte sit færøske kørekort direkte over til det respektive lands kørekort, da disse lande fuldt ud anerkender det Færøske kørekort.
Hvis en borger med et færøsk kørekort flytter til Sverige eller til Finland, så har vedkommende ikke samme mulighed for at bytte sit kørekort til et svensk eller finsk kørekort.
Efter min opfattelse, så står sagen med de færøske kørekort i stå. Status på sagen bør være, at vi endeligt sender et brev til Sverige, Finland og til Færøerne, hvor vi skriver, at vi tænker at afskrive sagen som uløst, såfremt de tre lande ikke har andet at sige.
Läs skriftlig fråga E11/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Ett prioriterat gränshinder av John Johannessen, Färöarna. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Ärendet är tidigare löst i Danmark
Grönländska körkort kan inte bytas ut i alla de nordiska länderna då en person flyttar till ett annat nordiskt land.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Reglen om, at indehaveren af et grønlandsk kørekort kan få tilladelse til fortsat at anvende det grønlandske kørekort til kørsel i Danmark efter de 90 dage, hvis pågældende tager to rutinetimer hos en kørelærer er fra 1. september 2019 gældende, jf. BEK nr 906 af 27/08/2019 om kørekort. Borgeren kan fortsat vælge at få ombyttet kørekortet efter en kontrollerende køreprøve.
I efteråret 2019 har der været drøftelser om godkendelse af det grønlandske kørekort i Finland og Åland. Muligheden er imidlertid strandet på at Grønland ikke er trafikkonventionsstat.
Danmark har i forbindelse med ratificeringen af Wienerkonventionen af 8. november 1968 om vejtrafik, færdselstavler og signaler undtaget Grønland.
Departementet for Boliger og Infrastruktur har oplyst, at man arbejder på at få Grønland omfattet. Dette kræver dog at Grønland opfylder de krav der stilles i konventionen. Det berører såvel anerkendelse af det grønlandske kørekort, men også muligheden for udstedelse af internationale kørekort. Arbejdet pågår i en arbejdsgruppe sammen med det danske Transportministerium – Kontaktgruppen vedrørende færdsel. Arbejdet omfatter i første omgang, at der skal udarbejdes en oversigt over kravene. Når det er sket, kan Naalakkersuisut tage stilling til om det samlet set er hensigtsmæssigt, at Grønland bliver omfattet af konventionen.
Kontaktgruppen har iværksat sit arbejde ved et møde i juni 2020, hvor gruppen arbejder på at prioritere de foreliggende problemstillinger på færdselsområdet. Nogle af disse prioriteres højere end wienerkonventionen om vejtrafik på grund af deres betydning for færdselssikkerheden i Grønland. Der er derfor endnu ikke lagt en plan for, hvornår spørgsmålet om konventionen skal være afklaret.
Grænsehindringsrådet finder det positivt at sagen behandles i relevante fora og har herefter og på det foreliggende grundlag besluttet at afslutte sagen og afventer resultatet af det grønlandsk-danske samarbejde.
Notera att Gränshinderrådet fått svaret efter den aktuella verksamhetsrapportperioden juli 2019-juni 2020. Hindret är därför inte markerat som avklarat i denna rapport, utan hindret kommer att inkluderas i nästa verksamhetsrapport med status avklarat (avskrivet som icke-lösbart).
Läs skriftlig fråga E11/2020 från Nordiska rådet och svar på Norden.org.
Ett prioriterat gränshinder av Lisbeth Møller Jensen, Grönland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2014.
Olöst i Sverige, ärendet är tidigare löst i Finland
Sverige erkänner inte föräldraskap som har fastställts med stöd av samtycke i andra nordiska länder för den kvinna som inte fött barnet när ett samkönat par fått barn genom assisterad befruktning.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Status (september 2020) Sverige:
En utredning tillsattes den 27 februari 2020 för att bl.a. överväga nya regler om erkännande av utländska föräldraskap i syfte att göra det möjligt att i Sverige erkänna föräldraskap som fastställts i utlandet för den kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet (Utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige Dir 2020:19). Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 21 juni 2021.
Ett prioriterat gränshinder av Siv Friðleifsdóttir, Island. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2017.
Kommunikation om förändrade uppgifter gällande gemensamma medborgare har inte fungerat tillfredställande mellan ländernas befolkningsregister när en person med både svenskt och finskt medborgarskap avlider.
Ifall en person med dubbelt medborgarskap avlider i någotdera hemlandet uppdateras det lokala befolkningsdatasystemet, men i flera fall har informationsflödet stannat där och inte vidarebefordrats till det andra hemlandets myndigheter.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland:
De nordiska folkbokföringsmyndigheterna har diskuterat frågan. Man försöker finna en lösning under danskt ledarskap.
Åland:
Ålands landskapsregering följer frågan som ligger under finsk nationell behörighet.
Ett prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland, och Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2019.
Ett beslut om skuldsanering i bosättningslandet har inte effekt i arbetslandet och individen riskerar att komma i kläm med allvarliga ekonomiska konsekvenser som följd. Det finns inget avtal om ömsesidigt erkännande av skuldsaneringar mellan de nordiska länderna.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Lisbeth Møller Jensen, Grönland:
De gældende regler er blevet analyseret. Gældsanering er en kreditorordning, som enten nedsætter gæld eller lader den helt bortfalde. Hverken den Nordiske Konkurskonvention eller EU’s insolvensforordning regulerer gældssanering i et nordisk land. Det er det enkelte nordiske lands interne lovgivning, der regulerer spørgsmålet om anerkendelse af gældssanering i et andet nordisk land.
Grønland
Konkursloven herunder gældseftergivelsesreglerne er en del af sagsområdet retsplejen. Konkursloven, jf. lovbekendtgørelse nr. 118 af 4. februar 1997, er ved kgl. Anordning nr. 983 af 16. december 1997 med visse ændringer sat i kraft for Grønland med virkning fra den 1. januar 1998 (afsnit IV om gældssanering dog først fra 1. juni 1998). Sagsområdet kan overtages af Grønlands Selvstyre på et tidspunkt fastsat af selvstyret efter forhandling med rigsmyndigheden.
Da sagsområdet ikke er overtaget afhænger mulighederne for en nordisk gældseftergivelse af at 1) Det fremgår af den danske konkurslov og 2) At bestemmelsen i øvrigt er sat i kraft for Grønland eller kan sættes i kraft i Grønland.
De nordiske landes interne regler
Hvad angår indholdet af de enkelte nordiske landes regler om anerkendelse af gældssanering i et andet nordisk land, indeholder ingen af de nordiske landes lovgivninger nogen udtrykkelige lovregler herom. I Danmark og Island findes i konkursloven en hjemmel til at fastsætte regler om virkningen af udenlandsk insolvensbehandling, men i ingen af landene er denne hjemmel udnyttet til at fastsætte bestemmelser om virkningen af gældssanering i et andet nordisk land.
Fælles for de nordiske lande er, at det må anses for tvivlsomt, om der efter gældende ret kan anerkendes nogen virkning af en gældssanering i et andet nordisk land. Der foreligger ingen trykt retspraksis fra nogen af de nordiske lande om spørgsmålet. I Danmark har Østre Landsret dog i afgørelsen U 2000.2122 Ø lagt til grund, at en amerikansk discharge ikke havde nogen virkning i Danmark, og det må formentlig antages, at resultatet havde været det samme, hvis der havde været tale om en gældssaneringsafgørelse fra et andet nordisk land.
Borgeren skal for at opnå gældssanering have værneting (bopæl) i det land hvorfra der gives gældssanering.
Har Grønland mulighed for at ændre regelgrundlaget?
Nej, Grønland har ikke kompetencen på området. Grønland vil skulle afvente ændringer i den danske konkurslov.
Ett prioriterat gränshinder av Lisbeth Møller Jensen, Grönland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
De nationella kraven på personnummer och ID-handlingar ställer till svårigheter för personer som rör sig över gränserna. Det kan röra sig om konsumenter som inte kan köpa de varor de önskar på post, bank, alkoholbutik etc. i ett land där de inte är bosatta. Identifikation vid internethandel över gränserna är ett annat likartat problem.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Finland:
Det förekommer nationella krav på att man måste ha personnummer i vissa situationer. En person kan få för tillfällig vistelse samordningsnummer i Sverige och tillfällig personbeteckning i Finland.
Man borde kunna använda sitt eget personnummer vid tillfällig vistelse i ett annat nordiskt land eller man borde ha ett gemensamt nordiskt personnummersystem. Finland och Norge håller på att reformera sina personnummersystem för tillfället.
Ett prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
En norsk medborgare som aldrig har bott i Norge har inte rösträtt till Norska Stortinget.
Gränshinderrådets arbete med frågan/kommentarer från berörda regeringar
Ärendet prioriterades i början av 2020, och det har under 2020 undersökts huruvida det finns förutsättningar för att lösa problemet.
Ett prioriterat gränshinder av Vibeke Hammer Madsen, Norge. Prioriterat av Gränshinderrådet sedan 2020.
Gränshinderrådet fick i februari 2020 ett stärkt mandat av samarbetsministrarna för att framöver fokusera på bredare kvalitativa temaområden för ökad politisk relevans. Samtidigt har Gränshinderrådets ordförande getts möjlighet att vid behov delta på relevanta ämbetsmannakommitté- och ministerrådsmöten.
Under perioden har Gränshinderrådet fokuserat på sex temaområden för att stötta upp om arbetet med den nya visionen.
Nedan ses en kort sammanfattning av status för arbetet med temaområdena. Arbetet sker på sektornivå och Gränshinderrådet bidrar där det är relevant.
Status
To rapporter om anerkendelse er udarbejdet – en om digitaliseringspotentialer med fokus på kvalitetsforbedring og effektive processer og en om automatisk anerkendelse, hvor det konstateres, at der i dag de facto i hovedsagen er automatisk anerkendelse af højere uddannelseskvalifikationer i Norden. Som opfølgning arbejder en ad hoc-gruppe i øjeblikket med sikring af automatisk anerkendelse af kvalifikationer fra Færøerne, Grønland og Åland og undersøger mulighederne for en formalisering af automatisk anerkendelse gennem eksempelvis en revision af Reykjavikdeklarationen.
Endvidere er der i regi af MR-A i samarbejde med MR-U igangsat et projekt med kortlægning af, inden for hvilke brancher, der eventuelt er udfordringer med brancheregulering, samt omfanget og betydningen for mobiliteten på det nordiske arbejdsmarked.
Som opfølgning på og udbredelse af resultaterne fra rapporterne om digitaliseringspotentialer og automatisk anerkendelse skal der afholdes en fælles konference i 2021. Dette forventes ligeledes foregå via nationale anerkendelsesseminarer. Arbejdet i den nuværende ad hoc-gruppe om automatisk anerkendelse fortsætter.
Ett tidigare prioriterat gränshinder av Paula Lehtomäki, Nordiska ministerrådet, Vibeke Hammer Madsen, Norge, Bertel Haarder, Danmark, Kimmo Sasi, Finland, och John Johannessen, Färöarna.
Status
Igangsat pilotprojekt om harmonisering af byggeregler for bæredygtigt byggeri i et livscyklusperspektiv. Erhvervssektoren har afsat 40 MDKK til et initiativ om bæredygtigt byggeri og harmonisering af reglerne i NMR-handlingsplanen. Initiativet om bæredygtigt byggeri i handlingsplanen videreudvikles, forankres og igangsættes i 2021.
Der er etableret styregruppe for et mere integreret marked for byggeri i Norden. Styregruppen fortsætter til 2024. Styregruppen vil igangsætte en analyse, som kortlægger barrierer for et mere integreret marked for byggeri, og der udarbejdes en opfølgningsplan.
Ett tidigare prioriterat gränshinder av Gunnar Westerholm, Åland, Bertel Haarder, Danmark, och Kimmo Sasi, Finland.
Status
I 2020 lancerede MR-DIGITAL et 4-årigt arbejdsprogram 2020-2024 om adgang til digitale tjenester på tværs af grænser. Programmet er et højt prioriteret indsatsområde i MR-DIGITAL’s arbejde med et årligt budget på 9,5 MDKK i 2020-2024. I juni nedsatte HNG DIGITAL en programkomité med repræsentanter fra nationale digitaliseringsmyndigheder, der får til opgave at sikre fremdrift og realisere programmets mål. I efteråret 2020 igangsættes et arbejde med at udvikle et roadmap for de kommende 4 år.
En vigtig grundlæggende byggesten i programmet er projektet om eID interoperabilitet. Projektet har i 2019 og 2020 skabt de nødvendige datamæssige strukturer for at landenes eID løsninger kan fungere på tværs af grænser. Frem mod slutningen af 2021 vil landenes eID-løsninger gradvis blive godkendt (notificeret) af EU Kommissionen i overensstemmelse med standarderne i EU’s eIDAS-forordning.
En anden grundlæggende byggesten er gnidningsfri udveksling af data mellem myndigheder som grundlag for at anvende digitale tjenester. I regi af Finlands formandskab i 2021 igangsættes et 3-årigt projekt Achieving the world’s smoothest cross-border mobility and daily life through digitalization, der skal udvikle en model for sikker og enkel udveksling af data mellem myndigheder på tværs af de nordiske og baltiske lande.
Programmet sættes nu op i en operationel struktur, hvor landenes digitale myndigheder driver de forskellige dele af programmet inden for tjenesteområderne at studere, arbejde og drive virksomhed på tværs af grænser. Det forventes at alle ’lead countries’ er udpeget i Q4 2020. Samtidig tilknyttes et programsekretariat og en programleder, der skal betjene programkomitéen og koordinere samarbejdet mellem de forskellige delprojekter i programmet.
Ett tidigare prioriterat gränshinder av Kimmo Sasi, Finland, John Johannessen, Färöarna, Siv Friðleifsdóttir, Island samt Sverige.
Status
Rapporten om geoblokering (”Nordisk TV på tværs af grænser”) blev diskuteret på samrådsmødet mellem Ministerrådet for Kultur (MR-K) og Nordisk Råds udvalg for kundskab og kultur under sessionen 2019 i Stockholm.
Her blev der fra MR-K’s side blandt andet lagt vægt på, at rapporten viser, at man ikke alene bør fokusere på spørgsmålet om geoblokering, når man diskuterer mulighederne for at øge tilgængeligheden til nordisk tv på tværs af Norden. Eksempelvis er samproduktioner og udveksling af programmer gode eksempler på nordisk tv-indhold, som krydser grænser, og som på den måde bliver tilgængeligt for de nordiske seere på de platforme, hvor de i forvejen befinder sig. Rapporten peger desuden på, at geoblokering ud fra de nuværende strukturer på tv-markedet i et vist omfang er en nødvendighed og grundlæggende forudsætning i forhold til rettighedsspørgsmål.
MR-K har på denne baggrund ikke planer om at arbejde videre med spørgsmålet om geoblokering.
Ett tidigare prioriterat gränshinder av Bertel Haarder, Danmark.
Status
Indholdet i Nordisk Ministerråds statistikdatabase er blevet opdateret og vedligeholdt. Herudover er der gennemført en automatisering af opdateringsprocesserne for at sikre en højere datakvalitet. Herudover er der i 2019 udviklet en metode til at kvalitetsdeklarere indholdet i databasen, således at brugerne kan danne sig et overblik over statistikkens anvendelighed og sammenlignelighed. Nordic iLibrary er blevet opdateret og har gennemgået en grundig kvalitetsgennemgang.
Nordic Mobility projektet har til formål at udvikle og producere grænseregional statistik. Det er et finske formandskabsprojekt fra 2016. Projektet er blevet forlænget to gange, senest til og med 2020, grundet juridiske hindringer med at udveksle mikrodata mellem det svenske og de øvrige nordiske statistikbureauer.
Ultimo 2020 udkommer den statistik, det har været muligt at udarbejde i forbindelse med Nordic Mobility projektet. Statistikken bliver publiceret i den nordiske statistikdatabase. Herudover udkommer i januar 2021 en rapport med resultaterne samt statistikbureauernes vurdering af muligheden for at etablere en permanent grænseregional statistik. Projektet udføres af de nordiske statistikbureauer under ledelse af det finske statistikbureau.
Ett tidigare prioriterat gränshinder av Sverige.
Status
De nordiske transportministre mødtes på et uformelt møde den 7. Maj 2020 for at drøfte styrket nordisk samarbejde og som opfølgning af dette møde har der været dialog mellem landene om indhold og struktur af et styrket samarbejde. Sagen er også blevet drøftet mellem de nordiske samarbejdsministre.
Konklusionen fra landenes dialog er, at der ikke er enighed om oprettelse af et ministerråd for transport på nuværende tidspunkt. Det udelukker dog ikke, at man kan samarbejde på andre niveauer og Nordisk Ministerråd har afsat betydelige midler af til arbejdet med grøn transport i Vores vision 2030 og den tilhørende handlingsplan. Slutteligt er der planlagt en transportministerkonference i forbindelse med ministermødet, men p.g.a. Covid-19 er konferencen udskudt.
Nordiska rådets Gränshindergrupp, med parlamentariker från samtliga utskott, delegationer och partigrupper, fungerar som en parlamentarisk stöd- och påtryckningsgrupp i förhållande till det arbete som Gränshinderrådet gör. Medlemmarna i Gränshindergruppen träffas med medlemmarna i Gränshinderrådet, dels gemensamt, dels nationellt. Gränshindergruppen har möjlighet att ställa skriftliga frågor till ministrar, regeringar och ministerråd, be att få träffa ministrar samt formulera medlemsförslag som kan bli till rekommendationer till regeringar och ministerråd, och kan på så sätt bidra till att utöva påtryckningar i specifika frågor. Gränshindergruppen är formellt en arbetsgrupp under Nordiska rådets Utskott för Tillväxt och Utveckling i Norden, vars ordförande också sitter med som Nordiska rådets representant i Gränshinderrådet.
Under första halvåret av 2020 har Nordiska rådet ställt flera frågor med koppling till prioriterade gränshinder till ansvariga ministrar. Detta har resulterat i att arbetet med dessa gränshinder har gått framåt i och med att regeringarna redovisat för den aktuella status för respektive hinder samt vilka förutsättningar som finns för att lösa dem.
I gränshinderarbetet ingår också att förhindra att nya gränshinder uppstår.
Alla fackministerråd ska arbeta förebyggande inom sina områden och så långt det är möjligt säkra att EU-lagstiftning genomförs likartat i Norden.
Länderna ska sträva efter att förhindra att nya gränshinder uppstår när de inför nya lagar och regler.
Även Gränshinderrådet och informationskontoren arbetar förebyggande. Ett exempel är det seminarium om långa handläggningstider i EU-ärenden om socialförsäkring som arrangerades av den nordiska socialförsäkringsgruppen, Info Norden och Gränshinderrådets sekretariat hösten 2018 i Helsingfors. En fortsättningskonferens planerades till år 2020 men blev inställt på grund av coronakrisen.
Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Grensetjeneste/Gränstjänst och Øresunddirekt har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras helt eller delvis av Nordiska ministerrådet.
Informationstjänsterna utgör Gränshinderrådets strategiska frontlinje. De skapar trygghet i vardagen för privatpersoner och företag som vill röra sig mellan de nordiska länderna och som behöver hjälp med att finna gränsregionalt anpassad information om regler och myndighetskontakter. I sina dagliga kontakter med privatpersoner och företag registrerar de eventuella gränshinder samt analyserar om dessa kan lösas lokalt, regionalt eller nationellt. De identifierade gränshindren inrapporteras därefter till Gränshinderrådets sekretariat, som utreder dem vidare i samarbete med ansvariga departement. Ifall de uppfyller definitionen på nordiskt gränshinder dokumenteras hindren i den nordiska gränshinderdatabasen och kan prioriteras av medlemmarna i Gränshinderrådet.
Tillsammans har främst privatpersoner och företag under perioden 1 juli 2019–30 juni 2020 besökt informationstjänsternas hemsidor ca 2,2 miljoner gånger. Informationstjänster har haft drygt 51 000 personliga kontakter genom besök, e-post, telefon, informationsträffar och seminarier.
Besök webb | Personlig betjäning | Informationsträffar och seminarier* | Facebook följare | Twitter följare | |
Info Norden | 676 834 | 3 099 | 3 500 | 9 483 | 1 403 |
Grensetjänsten Norge-Sverige | 386 813 | 17 995 | 582 | 1 026 | 97 |
Nordkalottens Grensetjeneste/ Gränstjänst | 44 265 | 4 203 | 3 425 | 888 | 71 |
Øresunddirekt | 1 088 362 | 15 390 | 3 590 | 2 261 | 764 |
SUMMA | 2 196 274 | 40 687 | 11 097 | 13 658 | 2 335 |
*Med anledning av coronakrisen och för att förhindra smittspridning begränsade de gränsregionala informationstjänsterna i mitten av mars 2020 möjligheten för fysiska besök och ställde även in fysiska informationsträffar och seminarier. Dock har samtliga informationstjänster varit tillgängliga för personlig kontakt via telefon och e-post.
Et dramatisk år har gjort Grænsehindringsrådet til epicenter for det nordiske samarbejde. Regeringernes vidt forskellige tilgang til corona-pandemien er gået hårdt ud over de hundredtusinder, der pendler over de nordiske grænser, eller som har planer om at investere, arbejde, besøge eller rejse i et andet nordisk land. Forskelsbehandlingen af nordboerne efter nationalitet har nærmet sig diskrimination. Vi har fjernet os fra målet om at gøre Norden til verdens mest bæredygtige og integrerede region. Der forestår et genopretningsarbejde, når det gælder vore økonomier såvel som den nordiske integration.
Grænsehindringsrådets samarbejde med blandt andet de grænseregionale informationstjenester, Nordisk Ministerråds informationstjeneste Info Norden, politikere og embedsmænd, Nordisk Råds grænsehindringsgruppe og andre aktører har i perioden været meget aktivt og velfungerende.
Samtidig har samarbejdet mellem regeringerne været nødlidende. Det er forståeligt, at hvert land har været sig selv nærmest, og at forskellige strategier har skabt problemer, når der ikke var et fælles beredskab. Men det vil være uforståeligt, hvis vi nu ikke lærer af problemerne, skaber et fælles beredskab og forebygger gentagelser gennem varige løsninger på de alt for mange grænsehindringer, der fortsat plager nordboerne. Det er vores pligt at studere vores samarbejdsadfærd i Norden under Corona-krisen og komme forstærket tilbage med forslag til et forstærket ”samarbejdsberedskab” og forebyggelse af grænsehindringer i tilfælde af kommende trusler og katastrofer.
Rådet har som i tidligere år løst såvel store som små hindringer. Derudover er der sat fokus på de største tværgående hindringer, herunder de digitale og de uddannelsesmæssige. Hvilket er i fin overensstemmelse med samarbejdsministrenes handlingsplan for mobilitet i Norden, 2019.
Det har været udfordrende, men også berigende at være formand for Grænsehindringsrådet i en brydningstid, hvor vanskelighederne har tårnet sig op. Vi må nu udnytte den stigende fokus, der er kommet på nordiske grænsehindringer og dermed på vort arbejde.
Bertel Haarder
Formand for Grænsehindringsrådet 2020
PolitikNord 2020:716
ISBN 978-92-893-6725-7 (PDF)
ISBN 978-92-893-6726-4 (ONLINE)
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2020-716
© Nordiska ministerrådet 2020
Layout: Louise Jeppesen
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/publikationer