Innehåll

Introduktion

Den här publikationen är en sammanställning av bilagor om hör ihop med Gränshinderrådets verksahetsrapport 2019/2020. För att läsa huvudrapporten, vänligen klicka besök pub.norden.org/politiknord2020-716.

Sammanfattning

Gränshinderrådet upprättades 2014 av samarbetsministrarna på initiativ av statsministrarna. Rådet har sedan starten bidragit till få avklarat 64 gränshinder.

*Utöver de hinder som avklarats under januari-juni 2020, har Gränshinderrådet avklarat 3 ytterligare hinder under perioden juli-september 2020 (av dessa har 1 blivit löst och 2 avskrivna).

Gränshinderrådet synliggör problem med mobilitet för medborgare och företag i Norden i samarbete med organisationer som identifierar och löser gränshinder vilket både bidrar till transparens och en bred delaktighet i Gränshinderrådets arbete.

Gränshinderrådet arbetar efter tre prioriterade insatsområden:

1. Att eliminera eller avklara existerande gränshinder mellan de nordiska länderna
2. Att förebygga uppkomst av nya gränshinder
3. Att öka och effektivisera informationstjänsterna

1. Att eliminera eller avklara existerande gränshinder

Arbetet med att eliminera/avklara gränshinder börjar med att gränshinder identifieras av oftast de nordiska informationstjänsterna i samband med att medborgare och företag söker information om att förflytta sig över gränserna. Underlag bearbetas och Gränshinderrådet dokumenterar gränshindren i sin databas. Baserat på databasens innehåll prioriterar medlemmarna i Gränshinderrådet varje år ett antal gränshinder som de väljer att arbeta med. Under vissa omständigheter, t ex om ärendet brådskar eller drabbar många personer, kan det vara möjligt att ad-hoc prioritera gränshinder som ännu inte finns i databasen.

Arbetet bedrivs tills gränshindret är löst eller till dess att berörda departement eller myndigheter meddelat att gränshindret inte kan lösas. Gränshinderrådet har endast en pådrivande roll, det är enbart beslutsfattare och de nationella myndigheterna i Norden som faktiskt kan lösa gränshinder, genom avtal- eller regeländringar i sina respektive länder.

Gränshinderrådets avklarade hinder 1 juli 2019 – 30 juni 2020

Under perioden 1 juli 2019 – 30 juni 2020 har sex av de prioriterade gränshindren avklarats. Fem har lösts och ett har berörda departement beslutat att avskriva. Utöver Gränshinderrådets ordinarie gränshinder har ett stort antal coronarelaterade störningar i den fria rörligheten inrapporterats. Omkring hälften av dessa har lösts under perioden. Läs mer om de coronarelaterade störningarna i denna bilaga under rubriken 4 Särskilda insatser under coronakrisen. 

De lösta hindren är

1. Norska sekretessbestämmelser försvårar upprättande av bouppteckning i Finland och Sverige
2. E-legitimation med högsta säkerhetsnivå vid inloggning till NAV
3. Ledarhund, vid resa 
4. Snabbare information till utlandsboende
5. Färöiska färdskrivarkort

Avskrivna gränshinder (behandlade, men som de berörda departementen inte kunde lösa)

1. PTP-tjänstgöring på Åland

Kortfattad information om ett urval av de lösta hindren:

Norska sekretessbestämmelser försvårar upprättande av bouppteckning i Finland och Sverige.  

Det har uppstått problem i samband med upprättande av bouppteckning när en person, med anhöriga i Norge, avlider i Sverige eller Finland. Norska efterlevande, som skulle varit arvsberättigade, riskerade att gå miste om sitt arv, då de norska myndigheterna inte gav ut den nödvändiga släktutredningsinformationen till utländska dödsbon. Dessutom försvårade hindret upprättandet av bouppteckningen i Sverige/Finland, då tidsfristen för upprättandet av bouppteckningen i bägge länder är tre månader. Problemställningen berörde uppskattningsvis minst ett tiotal dödsbon i Finland och Sverige. Hindret löstes i och med att Finansdepartementet förklarade att bestämmelserna i Folkeregisterloven skall tolkas så att sekretessbelagda uppgifter kan levereras till privatpersoner och dödsboförvaltare när det är nödvändigt. 

E-legitimation med högsta säkerhetsnivå vid inloggning till NAV

Detta hinder har drabbat personer som arbetar i Norge (gränsarbetare som bor i ett annat nordiskt land) som inte haft ett norskt personnummer (fødselsnummer) utan enbart ett D-nummer och därmed ingen tillgång till Bank-ID med säkerhetsnivå 4. Efter att Digitaliseringsdirektoratet utvecklade en ny smarttelefonbaserad eID-lösning som möjliggör skanning av eget pass och ansiktsigenkänning slipper gränsarbetarna manuell hantering gentemot NAV vid ansökan om olika förmåner eller registrering av uppgifter. Ett fysiskt möte på ett NAV kontor är inte längre nödvändigt, något som är särskilt viktigt på grund av att under coronakrisen har gränsarbetarna ofta haft svårt att fysiskt besöka NAV-kontoren. 

Ledarhund, vid resa 

Bland andra funktionshindrade personer har haft svårigheter att ta med sin ledarhund vid resor till Island på grund av långa karantäntiden som gällt för hunden. I och med att detta gränshindret löstes förkortades karantänen för ledarhundar som införts i Island från 4 veckor till 2 veckor och ledarhundarna kan dessutom vara i hemmakarantän under den tiden. Även om det fortsatt återstår en karantäntid för ledarhundar vid införsel till Island, kan lösningen betraktas som acceptabel med tanke på de speciella omständigheter som gäller I Island i förhållande till djurhälsan på den totala isländska djurvärlden.  

Stärkt mandat

Gränshinderrådet fick i februari 2020 ett stärkt mandat av samarbetsministrarna för att framöver fokusera på bredare temaområden för ökad politisk relevans. Samtidigt har Gränshinderrådets ordförande getts möjlighet att vid behov delta på relevanta ÄK- och MR-möten. Under perioden har Gränshinderrådet fokuserat på sex temaområden som även ingår i mobilitetshandlingsplanen och visionen. Dessa temaområden är:

• Digitala verktyg för att kommunicera med det offentliga fungerar inte över de nordiska gränserna 
• Erkännande av yrkeskvalifikationer
• Olika byggbestämmelser
• Geoblocking
• Gränsregional statistik
• Transportsamarbete över gränsen

2. Att förebygga nya gränshinder

I gränshinderarbetet ingår också att förhindra att nya gränshinder uppstår och hur det förebyggande arbetet ska gå till beskrivs i handlingsplanen för nordisk mobilitet 2019–2021.  

Alla fackministerråd ska arbeta förebyggande inom sina områden och så långt det är möjligt säkra att EU-lagstiftning genomförs likartat i Norden. Länderna ska samråda när de inför nya lagar och regler för att förhindra att nya gränshinder uppstår.

Även Gränshinderrådet arbetar förebyggande. Ett exempel är det seminarium om långa handläggningstider i EU-ärenden om socialförsäkring i Helsingfors som arrangerades av den nordiska socialförsäkringsgruppen, Info Norden och Gränshinderrådets sekretariat hösten 2018. En fortsättningskonferens planerades till år 2020 men blev inställt på grund av coronakrisen då det beslutades under våren 2020, tillsammans med värdlandet Finland, att seminarieförberedelserna avbryts på grund av coronarestriktioner.   

3. Att öka och effektivisera informationstjänsterna

Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Grensetjeneste/Gränstjänst och Øresunddirekt är helt- eller delvis finansierade av Nordiska ministerrådet. Informationstjänsterna ingår även i 

Nordiska ministerrådets handlingsplan för mobilitet 2019–21 under målet om att stärka informationsinsatserna i Norden. 

Informationstjänsterna har tre uppdrag i förhållande till Gränshinderrådet:

1. Informera privatpersoner och företag som rör sig över de nordiska gränserna om regler och myndighetskontakter i de nordiska länderna
2. Identifiera och rapportera gränshinder till Gränshinderrådets sekretariat i syfte att uppbygga den nordiska gränshinderdatabasen
3. Utveckla lösningsorienterade workshops

Tillsammans har främst privatpersoner och företag under perioden 1 juli 2019–30 juni 2020 besökt informationstjänsternas hemsidor ca 2,2 miljoner gånger. Informationstjänster har haft drygt 51 000 personliga kontakter genom besök, e-post, telefon, informationsträffar och seminarier.

Gränshinderarbetet och informationsinsatserna har effektiviserats genom att Gränshinderrådets sekretariat tillsammans med informationstjänsterna har utvecklat en gemensam nordisk samarbetsplattform, LOTS-gruppen (Lösningsfokuserad Orienterande Tjänstgörande Samordnare). Gruppen träffas tre gånger om året tillsammans med Gränshinderrådets sekretariat. Utöver de fysiska träffarna är informationstjänsterna i löpande kontakt med varandra i gemensamma frågor, projekt och gränshinder.  

År 2019 tilldelades de tre gränsregionala informationstjänsterna i samband med handlingsplanen för mobilitet 1 miljon DKK för att utveckla ett gemensamt digitalt inrapporteringssystem för gränshinder som uppstår i de nordiska gränsregionerna. Systemet väntas tas i bruk under år 2021. Det nya systemet har till syfte att ytterligare effektivisera gränshinderarbetet och samarbetet mellan informationstjänsterna, samla kvantitativa underlag samt förbättra kvalitén på inrapporteringar.

4. Särskilda insatser kopplade till coronakrisen 2020

Med anledning av de direkta och påtagliga effekterna som stängda gränser och olika nationella restriktioner medförde i gränsregionerna har de gränsregionala informationstjänsterna, på initiativ av Gränshinderrådets sekretariat, sedan den 13 mars identifierat och löpande inrapporterat coronarelaterade störningar i den fria rörligheten och andra konsekvenser som uppstått i de nordiska gränsregionerna. Även Info Norden har deltagit genom att rapportera de hinder de registrerat som särskilt rör personer och företag som bor och verkar i en gränsregion.

Sammanställningar av dessa rapporter har löpande förmedlats vidare till Gränshinderrådet, de nordiska samarbetsministrarna samt Nordiska samarbetskommittén. Under perioden fram till den 30 juni 2020 har åtta rapporter levererats i vilka 34 störningar relaterat till coronarestriktioner identifierats, av dessa blev 18 lösta och 16 återstår. 

Gränshinderrådets sekretariat har även, i samarbete med de tre gränsregionala informationstjänsterna, genomfört en digital enkätundersökning där drygt 1 600 personer som bor och verkar i en gränsregion har responderat. Av dem har 661 personer kommenterat i fritext där det framgår tre områden som särskilt bör belysas:

1. behov av samordning på nordisk nivå
2. osäkerhet på om myndigheternas information är uppdaterad och gränsregionalt anpassad 
3. oro och frustration över de nya gränshinder som uppstått i spåren av krisen.

Mot bakgrund av de rapporter som Gränshinderrådets medlemmar har fått har de skickat två brev. Ett brev skickades till de nordiska finansministrarna gällande beskattning av gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete på grund av Covid-19 samt ett brev till de nordiska regeringscheferna gällande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Gränshinderrådet har erhållit svar från finansministrarna från Finland och Sverige samt skatteministern från Danmark gällande skattefrågan, och länderna planerar inga särskilda åtgärder angående det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet. 

Gränshinderrådet har vidare, genom Danmarks samarbetsminister Mogens Jensen, erhållit svar på brevet till de nordiska regeringscheferna på vägnar av nordiska samarbetsministrarna som uttrycker att lärdomar måste dras för att man vid framtida kriser kan stå bättre rustad.

5. Övriga insatser under juli 2019-juni 2020

Nedan följer en kort beskrivning över insatser som gjorts inom mobilitetsområdet samt när det gäller gränshinderrådets organisation och internationella kontakter.

Gränshinderdatabasen

För att säkerställa att medlemmarna i Gränshinderrådet har det bästa faktaunderlaget till sitt förfogande när de prioriterar nya gränshinder och arbetar med de fall som redan prioriterats är det viktigt att Gränshinderdatabasen uppdateras årligen.

Omfattande årliga uppdateringsrundor av gränshinderdatabasen påbörjades 2018. Sekretariatet har genomfört en uppdateringsrunda i samarbete med de nationella departementen under andra halvåret 2019. Utifrån departementens svar har beskrivningarna av både olösta och avskrivna gränshinder uppdaterats i databasen. 

En ny uppdateringsrunda har påbörjats i maj 2020 då över 50 gränshinder skickades till nordiska departement för kommentarer, i första hand till de länder som direkt kan lösa dem. Några av gränshindren har således skickats till bara ett land medan andra sänts till alla länder för kommentar (samnordiska gränshinder).  

Utöver befintliga fall har informationstjänsterna identifierat och inrapporterat nya gränshinder som har kvalitetssäkrats.

Den senaste versionen av varje gränshindertext går alltid att hitta i gränshinderdatabasen som kan nås på www.norden.org/sv/granshinderdatabasen.

Gränshindergruppen

Gränshindergruppen samlar ledamöter från Nordiska rådets samtliga utskott. Gruppens uppdrag är att bevaka gränshinderrelaterade frågor och understödja Gränshinderrådets arbete genom att exempelvis politiskt lyfta fram mobilitetshämmande förhållanden i Norden. Gränshindergruppen och Gränshinderrådet har under perioden mötts under Nordiska rådets session i Stockholm. Vid mötet i oktober 2019, utöver att delta i det gemensamma nordiska sammanträdet, fick Gränshinderrådets nationella medlemmar återigen chansen att träffa respektive nationella medlemmar från Gränshindergruppen. 

Internationella aktiviteter

Gränshinderrådet har, på grund av coronakrisen som medfört reserestriktioner och mycket extraarbete med coronarelaterade insatser och arbetet med att rapportera vidare de störningar som uppstår i den fria rörligheten under våren 2020, inte haft möjlighet att prioritera internationellt samarbete som tidigare, dvs. presentera Gränshinderrådets verksamhet i europeiska forum eller delta i möten och konferenser.

Gränshinderrådets sekretariat fick förfrågan att hålla en keynote speech vid Nordic-Baltic Migration Conference 2020 ”Cross-Border Mobility in the Nordic-Baltic Region” som skulle ha avhållits i Tallinn i mars 2020. Evenemanget förflyttades till hösten 2020 och genomfördes i stället digitalt i september 2020 med virtuellt keynote speech från sekretariatet. 

Sekretariatet har ändå bevakat det mobilitetsrelaterade samarbete och initiativ som ständigt pågår på europeiskt plan, inte minst inom EU (DG Regio) och Beneluxländerna. 

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Sammanfattning 

Källor till statistiken i Verksamhets|rapporten 2019–2020

27,5 millioner indbyggere (2020)

Kilde:  https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/e37bbcd1-d812-4c24-b242-d3c11de5f1c7 

1,5 millioner virksomheder (2017) (Enbart Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige)

Kilde: https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/be35817e-0782-4e68-b1bf-6f85a6d14fac

https://px.hagstofa.is:443/pxen/sq/27fe8c3f-d904-4e75-b318-48588361ff7f

13 millioner medarbejdere (2019) 

Kilde: https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/1673069c-bdc6-4387-bd61-e3805c9f97f9 

Pendling over en nordisk grænse

Kilde: Vgregion.se, StatNord, Ørestat, Skatteetaten

http://pxwebb2017.vgregion.se/PXWeb/sq/3a3ed033-80ff-4a05-a86b-54d8ffade4d5, 

http://pxwebb2017.vgregion.se/PXWeb/sq/cbbdf9c6-1921-4f49-8d21-79f8a4d9bc7e,

Örestat: OEPEN1S, OEPEN2S

10 472 milliarder DKK eller 1407 milliarder € BNP (2019) 

Kilde: https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/f6abe0e7-09ca-4471-86e9-6cf8436f8270 

18. største økonomi i verden, PPP (2020)

Kilde: International Monetary Fund https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2020/01/weodata/weoselgr.aspx 

7. største økonomi i Europa, PPP (2020)

Kilde: International Monetary Fund https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2020/01/weodata/weoselgr.aspx 

264 000 bor i et andet nordisk land (2019)

Kilde: https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/4cf31592-988e-46a9-a37c-142076047725 

Norden er den region i verden, hvor landene tilsammen har den næsthøjeste grad af frihed (2019) 

Kilde: https://freedomhouse.org/report/freedom-world/freedom-world-2019/map

Verdens mest demokratiske stat (2019) 

Kilde: https://www.eiu.com/topic/democracy-index

Verdens lykkeligste befolkning (2020) (På delad 1:a plats med Schweiz)

Kilde: World Happiness Report 2020 s. 24 https://worldhappiness.report/ed/2020/#read 

38 000 flyttede i 2019 til et andet nordisk land 

Kilde: https://pxweb.nordicstatistics.org:443/sq/3597d0b9-e179-49d8-92a4-f59fcdacef88 

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Norden i siffror med siffror

Organisering av Gränshinderrådets arbete

Det är av stor betydelse att Gränshinderrådets arbete, både regionalt och nationellt, kopplas till berört nordiskt ministerråd och till berörda nationella departement och parlament. Detta för att skapa transparens och delaktighet i det nordiska gränshinderarbetet mellan medborgarnas och företagens identifierade gränshinder i hela Norden.

Illustrationen ger en bild av hur Gränshinderrådets arbete är organiserat.

Identifiering

Gränshinder identifieras där medborgare och företag söker information om att förflytta sig över de nordiska gränserna. För att möta medborgarnas informationsbehov har man i Norden utvecklat de regionala informationstjänsterna Øresunddirekt, Grensetjänsten Norge-Sverige och Nordkalottens Gränstjänst.

Därutöver finns även den nordiska informationstjänsten Info Norden som är placerad i de nordiska huvudstäderna. Informationstjänsterna identifierar hinder och inrapporterar dessa till Nordiska ministerrådets sekretariat samt förmedlar information via webb, e-post, telefon, personlig betjäning samt vid informationsträffar för privatpersoner och företag.

Koordinering

Sekretariatet ansvarar för att koordinera Gränshinderrådets arbete. Sekretariatet koordinerar även Gränshinderrådets arbete med det gränshinderarbete som bedrivs i Nordiska ministerrådets sekretariat under respektive ministerråd. Sekretariatet samordnar också informationstjänsternas verksamhet utifrån en gemensam handlingsplan som ska öka samarbetet och effektivisera gränshinder- och informationsarbetet.

Dokumentation

Samtliga identifierade gränshinder dokumenteras i gränshinderdatabasen. Berörda departement kvalitetssäkrar innehållet i databasen.

Prioritering av gränshinder

För att skapa långsiktighet och struktur i gränshinderarbetet väljer varje medlem i Gränshinderrådet ut 3–5 gränshinder som prioriteras i Gränshinderrådets arbete. Urvalet görs utifrån de hinder som är registrerade i Gränshinderdatabasen.  Medlemmarna kan välja att prioritera vissa hinder gemensamt.

Medlemmarna kan även driva gränshinder som identifieras som akuta och som är av särskilt stort intresse att lösa under året.

De nationella medlemmarna uppvaktar berörda departement och ministrar tills besked lämnas om hindret kan lösas eller om departementet beslutar att inte gå vidare med att lösa hindret. Då ett hinder avklaras på detta sätt prioriterar Gränshinderrådets medlem ett nytt hinder att arbeta med. I Gränshinderrådets verksamhetsrapport redovisas varje år en statusuppdatering från Gränshinderrådets medlemmar och berörda departement. På så sätt kan man följa processen kring de prioriterade hindren.

Nordiska ministerrådets representant i Gränshinderrådet koordinerar Gränshinderrådets arbete med det gränshinderarbete som bedrivs i de berörda ministerråden. Nordiska rådets representant i Gränshinderrådet koordinerar Gränshinderrådets arbete med det gränshinderarbete som bedrivs i Nordiska rådet vars medlemmar kan lyfta de prioriterade gränshindren i sina nationella parlament.

Lösning

Det är bara beslutsfattare i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland som kan finna en lösning på de identifierade hindren. Gränshinderrådet kan däremot verka för att lösa gränshinder som hämmar mobilitet och tillväxt för medborgare och företag i Norden genom att ta fram en tydlig problembeskrivning, förslag till lösning, samt, i den mån det är möjligt, kostnadsanalyser. Gränshinderrådet arbetar i enlighet med det uppdrag rådet har fått av de nordiska statsministrarna och lägger därför stor vikt vid samarbetet och den öppna dialogen med de departement och myndigheter som berörs av gränshindren.

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Organisering av Gränshinderrådets arbete

Avklarade gränshinder under perioden 2014–juni 2020

Avklarade gränshinder med status löst under 2014–juni 2020

2020 (januari-juni)

• Norska sekretessbestämmelser försvårar upprättande av bouppteckning i Finland och Sverige
• E-legitimation med högsta säkerhetsnivå vid inloggning till NAV
• Ledarhund, vid resa 
• Snabbare information till utlandsboende
• Färöiska färdskrivarkort 

2019 

• Dokumentationskrav för folkbokföring i Norge
• Rätt till tjänstledighet för politiskt uppdrag från arbete i annat nordiskt land     
• Erkännande av grönländska körkort, Löst i Danmark
• Nordiska undersköterskor i Danmark – beviljande av behörighet/auktorisation som social- og sundhedsassistent. Löst för norska hjemmehjelper
• Lägre ersättning vid föräldraledighet till följd av studiestöd från ”fel” land

2018

• Krav på utbyte av utländska körkort i Danmark
• Krav på att omfattas av olika länders arbetslöshetsförsäkring utan avbrott för att inte riskera lägre arbetslöshetsersättning
• Åldersgräns för inträde i svensk A-kassa
• AT-tjänstgöring i Finland för svenskutbildade läkare
• Ersättning för patientresa mellan Norge, Finland och Sverige     
• Ledarhund vid resa, Finland
• Mobil livsmedelslokal som första ankomstplats i Finland
• Erkännande av föräldraskap för familjer med samkönade föräldrar när man flyttar till Finland.     
• Ansökning till norsk gymnasieutbildning
• Import af norske lakseyngel til Sverige
• Angående krav på resedokument vid flygresa i Norden
• Svårigheter för tredjelandsmedborgare att gränspendla när det gäller ESS)     
• Finska fyramånadersregeln
• Anmälan till fel A-kassa kan medföra förlorad rätt till ersättning

2017

• EU:s mobilitetsprogram  Sverige
• Begränsade möjligheter för svenska läkare att genomföra sin allmäntjänstgöring på Åland
• Brist på samlad information för små och medelstora företag om att bedriva verksamhet i andra nordiska länder
• Norska regler för helikoptertrafik försvårar underhåll av renstängsel i Norge     Norska tullregler försvårar underhåll av renstängsel i Norge
• Ledarhund vid resa, Löst i Norge

2016

• Rätt till arbetslöshetsersättning efter arbeidsavklaringspenger från Norge     
• EU:s mobilitetsprogram Island
• Vuxenutbildningsstöd till löntagare som blir studieledig     
• Godkännande av grönländska utbildningar
• Norska tull- och momsregler för nordiska företag
• Kommersiell passagerarbåttrafik över gränsen mellan Sverige och Norge     
• Gränsregional statistik
• Behörighet för svenska snöskoteråkare att köra i Norge

2015

• Arbetsrehabilitering i bosättningslandet
• Handläggningstiden inom socialförsäkringsområdet i Norge     
• Ingen rätt till studiestöd efter arbete utomlands
• Studerandes socialförsäkring i ett annat nordiskt land     
• Dubbelbeskattning Grönland och Sverige/Finland
• Beskattning av dansk kapitalpension
• Rutiner för skattehantering för äkta gränsgångare (Norge)   
• Beskattning av utländska pensioner i bosättningslandet
• Erläggande av mervärdeskatt vid överförande av arbetsmaskin från Norge till Sverige
• Finskt krav på säkerhet vid tillfällig import av husvagnar, skotrar, etc
• Arjeplogavtalet

2014

• Språkkrav för danska yrkesutbildningar
• Problem vid flytt till Island med kvalifikationsperiod på 6 månader om E-104 blankett saknas

Avklarade gränshinder med status avskriven 2014–juni 2020 
Avskrivna av berörda departement

2019 

• Norsk intern skattepraxis försvårar utförande av uppdrag i byggbranschen
• Tidskrävande formalia i förbindelse med gränsöverskridande förflyttning av prover av marina däggdjur
• PTP-tjänstgöring på Åland 

2018

• Midlertidig import af heste mellem Norge og Sverige

2017

• Rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning i Sverige efter arbeidsavklaringspenger från Norge
• Flytt med handikappfordon i Norge

2016

• Begränsade möjligheter för gränsarbetare att arbetspendla till Norge
• Problem med fast anställda kulturarbetare i Sverige
• Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare
• Eltariffer för Åland
• Gränshinder som härstammar ur det nordiska skatteavtalet

Fyra hinder som begränsar mobiliteten för individer i Norden härstammar från det nordiska skatteavtalet. Dessa hinder är:

• Problem med fast anställda kulturarbetare i Sverige (Gränshinderdatabasen nr. 14-066)
• Rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare (Gränshinderdatabasen nr. 14-056)
• Beskattning av utbetalningar från utländska pensioner i bosättningslandet samt utbetalningar enligt ett lands sociallagstiftning (Gränshinderdatabasen nr. 15-005)
• Beskattning av studiestöd (Gränshinderdatabasen nr. 14-156)

Ministerrådet för ekonomi och finanspolitik har beslutat att väga in dessa gränshinder i arbetet om de nordiska länderna beslutar att se över det nordiska skatteavtalet. Av denna anledning har Gränshinderrådet beslutat att avskriva hindren om fast anställda kulturarbetare och rutiner för skatteinbetalning för äkta gränsgångare. Hindren om beskattning av utländska pensioner och beskattning av studiestöd är sedan tidigare avskrivna av Gränshinderrådet då det saknandes förutsättningar för att lösa dem.

2015

• Den norska faderskvoten

2014

• Arbetspraktik i ett annat nordiskt land

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Avklarade gränshinder under perioden 1 januari 2014 – 30 juni 2020

Informations|arbetet

Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten Norge-Sverige, Nordkalottens Grensetjeneste/Gränstjänst och Øresunddirekt har särskild betydelse för det nordiska gränshinderarbetet och finansieras i olika omfattning av Nordiska ministerrådet. Informationstjänsterna nämns även särskilt i Nordiska ministerrådets handlingsplan för mobilitet 2019–21 under målet om att stärka informationsinsatserna i Norden.

Informationstjänsterna utgör Gränshinderrådets strategiska frontlinje. De skapar trygghet i vardagen för privatpersoner och företag som vill röra sig mellan de nordiska länderna och som behöver hjälp med att finna gränsregionalt anpassad information om regler och myndighetskontakter i de nordiska länderna. I sin dagliga kontakt med privatpersoner och företag registrerar de förekommande gränshinder samt analyserar om dessa kan lösas lokalt, regionalt eller nationellt. De identifierade gränshindren inrapporteras därefter till Gränshinderrådets sekretariat, som utreder vidare i samarbete med ansvariga departement, och slutligen dokumenteras de i den nordiska gränshinderdatabasen.

Tillsammans har främst privatpersoner och företag under perioden 1 juli 2019–30 juni 2020 besökt informationstjänsternas hemsidor ca 2,2 miljoner gånger. Informationstjänster har haft drygt 51 000 personliga kontakter genom besök, e-post, telefon, informationsträffar och seminarier.

Gränshinderarbetet och informationsinsatserna har effektiviserats genom att Gränshinderrådets sekretariat tillsammans med informationstjänsterna har utvecklat en gemensam nordisk samarbetsplattform, LOTS-gruppen (Lösningsfokuserad Orienterande Tjänstgörande Samordnare). Gruppen träffas tre gånger om året tillsammans med Gränshinderrådets sekretariat och har utvecklat en gemensam handlingsplan för hur man ska effektivisera gränshinderarbetet och informationsinsatserna. Däri ingår bland annat att informationstjänsterna är i löpande kontakt med varandra rörande gemensamma frågor, gemensamma projekt och gemensamma gränshinder. 

Gränshinderrådets sekretariat ingår dessutom i de gränsregionala informationstjänsternas styrgrupper samt deltar ibland i Info Nordens arbetsgrupp, på så sätt sker det ett regelbundet informationsutbyte även rörande den dagliga verksamheten samt medverkan i strategiska beslut.

I de fall där Gränshinderrådets medlemmar håller förmöten inför Gränshinderrådets ordinarie möten deltar informationstjänsterna och de gränsregionala kommittéerna i dessa.

År 2019 tilldelades de tre gränsregionala informationstjänsterna i samband med handlingsplanen för mobilitet 1 miljon DKK för att utveckla ett gemensamt digitalt inrapporteringssystem för gränshinder som uppstår i de nordiska gränsregionerna. Det nya systemet har till syfte att ytterligare effektivisera det gemensamma gränshinderarbetet och samarbetet mellan de gränsregionala informationstjänsterna, samla kvantitativa underlag samt förbättra kvalitén på inrapporteringar. Systemet förväntas tas i bruk under år 2021. 

Särskilda insatser kopplade till coronakrisen

Med anledning av de direkta och påtagliga effekterna som stängda gränser och olika nationella restriktioner medförde i gränsregionerna har de gränsregionala informationstjänsterna, på initiativ av Gränshinderrådets sekretariat, sedan den 13 mars identifierat och löpande inrapporterat coronarelaterade störningar i den fria rörligheten och andra konsekvenser som uppstått i de nordiska gränsregionerna. Även Info Norden har deltagit genom att rapportera de hinder de registrerat som särskilt rör personer och företag som bor och verkar i en gränsregion.

Sammanställningar av dessa rapporter har löpande förmedlats vidare till Gränshinderrådet, de nordiska samarbetsministrarna samt Nordiska samarbetskommittén. Under perioden fram till den 30 juni 2020 har åtta rapporter levererats i vilka 34 störningar relaterat till coronarestriktioner identifierats, av dessa blev 18 lösta och 16 återstår. 

Gränshinderrådets sekretariat har även, i samarbete med de tre gränsregionala informationstjänsterna, genomfört en digital enkätundersökning där drygt 1 600 personer som bor och verkar i en gränsregion har responderat. Av dem har 661 personer kommenterat i fritext där det framgår tre områden som särskilt bör belysas:

1. behov av samordning på nordisk nivå
2. osäkerhet på om myndigheternas information är uppdaterad och gränsregionalt anpassad 
3. oro och frustration över de nya gränshinder som uppstått i spåren av krisen.

Mot bakgrund av de rapporter som Gränshinderrådets medlemmar har fått har de skickat två brev. Ett brev skickades till de nordiska finansministrarna gällande beskattning av gränspendlare vid ofrivilligt hemarbete på grund av Covid-19 samt ett brev till de nordiska regeringscheferna gällande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Gränshinderrådet har erhållit svar från finansministrarna från Finland och Sverige samt skatteministern från Danmark gällande skattefrågan, och länderna planerar inga särskilda åtgärder angående det nordiska skatteavtalet eller Öresundsavtalet. 

Gränshinderrådet har vidare, genom Danmarks samarbetsminister Mogens Jensen, erhållit svar på brevet till de nordiska regeringscheferna på vägnar av nordiska samarbetsministrarna som uttrycker att lärdomar måste dras för att man vid framtida kriser kan stå bättre rustad.

Info Norden

Geografisk placering

Info Norden er en helnordisk tjeneste med et kontor i hver af de otte nordiske hovedstæder.

Kort om organisationen

Info Norden er Nordisk Ministerråds informationstjeneste. Tjenesten hører under de nordiske samarbejdsministres ansvarsområde og koordineres af Nordisk Ministerråds kommunikationsafdeling.

Info Norden henvender sig til privatpersoner der ønsker information om at flytte, arbejde, studere eller etablere virksomhed i Norden, desuden informerer Info Norden om nordiske støtteordninger og det nordiske samarbejde generelt.

Info Nordens websider er tilgængelige på de nordiske hovedsprog og på engelsk og findes på norden.org. Henvendelser til Info Norden besvares via en database med henvisninger til information på myndighedernes websider og kontaktinformation til relevante myndigheder.

Info Norden indrapporterer mulige grænsehindringer til Nordisk Ministerråd. Info Norden formidler information om grænsehindringer til politikere, organisationer og myndigheder i Norden.

Webb och sociala media

Webb: www.norden.org/sv/info-norden 
Facebook: www.facebook.com/infonorden
Twitter: @infnorden  

Aktiviteter koblet til virksomheden

Info Norden har et netværk af sagkyndige hos myndigheder og interesseorganisationer, og er en væsentlig del af Nordisk Ministerråds mobilitets- og grænsehindringsarbejde.

• Nordisk workshop for 50 studievejledere fra hele Norden om nordiske uddannelsesaftaler og -programmer. Gennemførtes i samarbejde med Afdelingen for Kundskab og Velfærd på Nordisk Ministerråd og det europæiske studievejledernetværk Euroguidance.
• Film med politikeres fremtidsvisioner for Norden blev optaget af Info Norden og vist i sociale medier op til Nordisk Råds session i Stockholm.
• Overblik over regler for børnebidrag mellem nordiske lande og problemer borgere støder på når de skal betale eller få udbetalt børnebidrag over en nordisk grænse samledes i en rapport skrevet af Øresundsinstituttet. Et samarbejde mellem Info Norden og de grænseregionale informationstjenester.
• Informationsaktiviteter om nordisk mobilitet gennemførtes for politikere og embedsmænd på Arendalsuka, Almedalsveckan og Suomi Areena; for NORDBUK og Nordisk samarbejde om handicap; på møder med Företagerne, Foreningerne Norden og nordiske ambassader samt via informationstræf i Island og på Åland.
• Informationsbehov i forbindelse med coronapandemien. Info Norden samlede information om de nordiske landes myndigheders anbefalinger i forbindelse med Covid-19 på norden.org og modtog utallige henvendelser om epidemiens konsekvenser for arbejdstagere, studerende og familier i hele Norden. Begrænsningen af den frie bevægelighed har haft konsekvenser for borgere i hele Norden og ikke blot i enkelte regioner.

Forandring siden sidste år

Info Norden flyttede i foråret 2019 sine websider til norden.org’s nye servere, og omkring 1. oktober tog Info Norden en ny svardatabase i brug. I foråret 2020 begyndte Info Norden at genetablere annonceringen på Google. Disse faktorer har øget trafikken til Info Nordens websider og medført et stadig stigende antal henvendelser.

Grensetjänsten Norge-Sverige

Geografisk placering

Grensetjänsten Norge-Sverige är lokaliserat i Morokulien Infocenter på gränsen mellan Sverige och Norge.

Kort om organisationen

Grensetjänsten Norge-Sverige har till huvuduppgift att ta emot och behandla frågor från enskilda och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Idag är Grensetjänsten Norge-Sverige en informationstjänst med ett stort sakkunnigt kontaktnät och samarbetspartners i olika myndigheter och organisationer. 

Webb och sociala media

Webb: https://www.grensetjansten.com/sv/
Facebook: www.facebook.com/grensetjansten 
Twitter: @grensetjansten  

Aktiviteter kopplade till uppdraget

• Informationsträffar till kollegor, företag, enskilda och politiker; 48 st
• Grenserådet; 2 st (ca 200 deltagare)
• Gränshindersarbete/förenklingsgrupp; 12 st
• Deklarationsdagar; 5 st (ca 350 deltagare)

Förändring sedan föregående år

Vår erfarenhet det senaste året är att informationstjänsterna behövs både i mot- och medgång. I och med den viruspandemi som har härjat i världen med stängda landgränser så har våra kontakter de senaste kvartalen till stor del handlat om gränspasseringar. Det är inte enbart arbete och företagande som berörs utan även familje- och vänskapsband.

Vår hemsida, www.grensetjansten.com är informativ men våra kunder behöver en personlig kontakt ihop med den information som finns att tillgå på nätet. Det behövs utförliga förklaringar beroende på i vilken situation den enskilde eller företaget befinner sig i. 

Projekt rörande det gemensamma digitala inrapporteringssystemet som Grensetjänsten deltar i och är projektägare för är ett samarbetsprojekt med övriga gränsregionala informationstjänster vars syfte och ambition är att skapa ett digitalt inrapporteringssystem för upplevda mobilitetshinder i Norden. Rapportören kan vara allmänheten, företag, myndigheter, organisationer med flera.

Nordkalottens Grensetjeneste / Gränstjänst

Geografisk placering

Nordkalottens Gränstjänstkontor i Torneå/Haparanda har fokus på frågor mellan Finland och Sverige. I Skibotn, Storfjord, Norge, finns Grensetjenestekontoret som arbetar med Norge-Finland frågor, samt även Sverige-Norge frågor.

Kort om organisationen

Nordkalottrådet är huvudman för båda kontoren. Storfjord kommun är värdkommunen i Norge för Nordkalottens Grensetjeneste i Skibotn. Kontoret har en heltidsanställd koordinator och en deltidsanställd språkmedarbetare (av Storfjord kommune). I tillägg arbetar en heltidsanställd rådgivare som finansieras från NAV (Arbeids- og velferdsetaten) för Nordkalottens Grensetjeneste.

Business Tornio är värdorganisationen för Nordkalottens Gränstjänst i Torneå/Haparanda och kontoret har en heltidsanställd koordinator. Nordkalottrådet finansierar båda kontorens verksamhet med stödet från Nordiska ministerrådet samt med Nordkalottrådet egna projektmedel. 

Nordkalottens Gränstjänst har en rådgivande styrgrupp som består av näringslivets och arbetsmarknadens regionala representanter från respektive länder, kontorens värdorganisationer samt andra gränssamarbetsorganisationer.

Webb och sociala media

Webb: www.granstjanst.se  
Facebook: www.facebook.com/RajaneuvontaGranstjanst
Twitter: @GranstjanstNord 

Aktiviteter kopplade till verksamheten

Nordkalottens Gränstjänst är en del av det nordiska nätverket av informationstjänster som bidrar till ökat rörlighet mellan länderna. Gränstjänstkontoren har arrangerat informationsseminarier, medverkat i och bidragit till evenemang som någon annan regional aktör arrangerat. Gränstjänsten förmedlar aktuell information om ändringar i lagstiftningen och regelverk i Sverige, Finland, och Norge som kan påverka rörligheten mellan regionerna. 

Ett omfattande myndighetsnätverk bistår Gränstjänstens dagliga arbete.  Gränstjänsten sörjer även för att informationsutbytet mellan olika sektorsmyndigheterna ska ske regelbundet.  Nordkalottens Gränstjänst har följt upp gamla gränshindersfrågor samt föreslagit nya hinder till den nordiska databasen.  Gränstjänstens personal har deltagit i de nordiska informationstjänsternas gemensamma LOTS-möten och i de förmöten som Gränshinderrådets nationella representanter sammankallat i Finland, Sverige och Norge. Nordkalottens Gränstjänst medverkar också i svensk-norska förenklingsgruppens arbete genom sin NAV-rådgivare, och Skibotn-kontoret medverkar i det samiska gränshinderutvalget, som är nedsatt av det nordiska samiska parlamentariska rådet. 

Olika organisationer använder Nordkalottens Gränstjänst för yttranden i sakfrågor som gäller gränsöverskridande mobilitet. Under hösten 2019 tog Finlands Finansdepartement fram en utredning av samarbetet i gränsområdena mellan Finland och Norge. Nordkalottens Gränstjänstkontor i Skibotn bidrog med sakkunnig information om bl.a. gränspendlingen och gränsgångarnas skattebehandling till utredningen. Nordkalottrådets representant var medlem i utredningens styrgrupp och Skibotn-kontorets koordinator hennes ersättare.  

Förändring sedan föregående år

Under våren 2020 har Coronapandemin och ländernas olika restriktioner flerfaldigat antalet förfrågningar och kontakter till Nordkalottens Gränstjänst. Privatpersonernas, företagens och regionala myndigheternas behov för koordinerad information och vägledning när det gäller verksamhet och rörlighet över gränsen har exploderat. Det gäller att få snabbt rätt information, helst omfattande och från en och samma källa. Gränstjänstens personal har arbetat på högtryck för att kunna ta fram och sprida nödvändig information samt kvalitetssäkra det. Därmed har till exempel antalet besöken mångdubblats på Gränstjänstens Facebook-sidor som vi har använt för en snabb förmedling och uppdatering av nationella myndighetsbestämmelser.  

I tillägg har Nordkalottens Gränstjänst, så som alla andra nordiska informationstjänster, tagit fram veckovisa Corona-rapporter från Nordkalottområdet för Nordiska ministerrådet samt för nationella och regionala beslutsfattare och tagit fram information om lokalt upplevda gränshinder för Gränshinderrådet. 

Nordkalottrådet har inledd ett nytt Interreg Nord-projekt som heter Arbeta tillsammans och syftar till att öka och underlätta arbetskraftens rörlighet på Nordkalotten. Projektet pågår under 1.3.2020-30.9.2022 och syftar till att förbättra arbetssökandes beredskap att ta emot anställning i ett annat nordiskt land samt att utveckla utbildningsinstitutionernas färdigheter att förbereda studerande att söka jobb i grannlandet. Nordkalottrådets insatser i projektet omfattar bl.a. förstärkning av befintliga nätverk samt framtagning av en utredning om upplevda mentala gränshinder mellan Finland och sina nordiska grannländer.

Øresunddirekt

Geografisk placering

Øresunddirekt är en offentlig dansk-svensk informationstjänst i Öresundsregionen.

Kort om organisationen

Øresunddirekt grundades år 2000 och består av ett informationscenter i Malmö - Øresunddirekt Sverige - och en webbredaktion i Köpenhamn - Øresunddirekt Danmark. 

Øresunddirekt Sverige är en myndighetssamverkan och på informationscentret i Malmö arbetar informatörer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket som ger privatpersoner och företag information som är gränsregionalt anpassad. Arbetet samordnas och leds av Länsstyrelsen Skåne. Webbredaktionen i Köpenhamn producerar och utvecklar Øresunddirekts hemsidor och ansvarar för sociala media. Øresunddirekts hemsidor är tillgängliga på danska, svenska och engelska och är situationsbaserad samt gränsregionalt anpassad. 

Øresunddirekt Sverige och Øresunddirekt Danmark delar varumärke, men är organisatoriskt åtskilda och har delvis olika finansiärer. Informations-, integrations- och gränshinderarbetet görs i samverkan mellan organisationerna. 

Webb och sociala media

Webb: www.oresunddirekt.com 
Facebook: https://www.facebook.com/oresunddirekt 
Twitter: @oresunddirekt 

Aktiviteter kopplade till verksamheten

Øresunddirekt har bland annat under året:

• Deltagit på möten med Sveriges gränshinderrådsmedlem och Nordiska ministerrådets LOTS-möten
• Deltagit i Greater Copenhagens arbete med en politisk arbetsmarknadscharter för Öresundsregionen, även Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet har deltagit.
• Anordnat en konferens på temat “Mentala gränshinder för företag i Öresundsregionen”. Utgångspunkt var rapporten “Mentala gränshinder Öresund - danska och svenska företagares syn på hinder och möjligheter vid arbete över gränsen”, som lanserades hösten 2019.
• Inlett samarbete med de övriga gränsregional informationstjänsterna för att utveckla ett digitalt inrapporteringsverktyg för pendlare och företag, som upplever problem i de nordiska gränsregionerna. Projektet är finansierat av de nordiska samarbetsministrarna.
• Lanserat nya hemsidor med nya funktioner som är mer målgruppsanpassade och en teknisk plattform som ökar tillgänglighet på olika medier. I samband med lanseringen gjordes en undersökning som visar att 80% av svarande är nöjda med de nya hemsidorna. 
• Pop-up verksamheten i Helsingborg har genomförts som planerat under hösten 2019, men fick under våren 2020 pausas pga. Covid19-krisen. 
• Deltagit i dialogmöten rörande den nya regionala utvecklingsstrategin under ledning av Region Skåne. 
• Samarbetat med International Citizen Hub i Lund i deras Kick-startprogram för medföljande till internationell arbetskraft.

Förändring sedan föregående år 

På grund av coronakrisen har Øresunddirekt sedan mitten av mars arbetat intensivt med att skapa ny gränsregionalt anpassad information utifrån nationella besked, restriktioner och myndighetsinformation. Under krisen har telefonsamtal, e-post och besök på hemsidorna ökat markant. 

Hanteringen av coronakrisen skiljer sig mellan Danmark och Sverige, vilket har medfört nya utmaningar för både pendlare och företag i regionen, bland annat inom socialförsäkring, skatt och a-kassa.  Øresunddirekt har löpande identifierat dessa och tillsammans med Nordiska ministerrådets gränshindersekretariat och de övriga informationstjänsterna inrapporterat de problem som uppstått samt arbetat för lösningar och att för att medvetandegöra beslutsfattare på lokala, regional och nationella nivåer. 

Sedan början av coronakrisen har Øresunddirekts informationscenter varit tillgängliga via telefon och e-post men har haft stängt för fysiska besök, inte deltagit i externa events eller haft informationsträffar sedan den 20 mars 2020. 

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Informationsarbetet

Mandat for Grænse|hindrings|rådet 2018-2021

Grænsehindringsrådet skal i samarbejde med relevante aktører i landene:

• Identificere og udrede grænsehindringer for borgere og virksomheder i Norden på baggrund af indspil fra blandt andet Hallo Norden og de regionale informationstjenester

• Forsøge i samarbejde med landene at finde løsninger på grænsehindringer

• Afgøre hvilke grænsehindringer, som det er væsentligst for rådet at gå videre med i forhold til borgere, virksomheder og landene, og på den baggrund vurdere grænsehindringens betydning og derudfra vurdere det mest hensigtsmæssige niveau for de videre kontakter (MR/EK, nationale ministerier eller på et mere operativt niveau som fx myndigheder arbejdsgrupper, institutioner, brancheorganisationer mv)

• Bidrage til at landene ikke skaber nye grænsehindringer i forbindelse med ny national lovgivning og udmøntning af EU/EØS regulering. Dette skal ske i tæt dialog med berørte departementer/ministerier.

• Etablere samarbejde med Solvit nationalt og så vidt muligt videreformidle grænsehindringer, der er ulovlige i henhold til EU-retten, til Solvit. Sager, som afvises hos Solvit, kan håndteres i rådet

• Samarbejde med regionale informationstjenester, grænsekomitéer og Hallo Norden for at få grænsehindringere identificeret og indrapporteret til NMRS og Grænsehindringsdatabasen. Efterfølgende kvalitetssikres disse af NMRS/Grænsehindringsrådet  i  samarbejde  med berørte departementer. Problemstillinger, som identificeres i den forbindelse som reelle problemer for borgere og virksomheder, men som ikke kvalificerer som grænsehindringer, søges videreformidlet til håndtering i andre relevante fora.

• Samarbejde med ministerråd og embedsmandskomitéer under Nordisk Ministerråd, nationale forvaltninger og myndigheder

Grænsehindringsrådet kan desuden:

• Repræsentere grænsehindringsarbejdet ud ad til: Holde møder med ministre og embedsmænd (MR/EK) om grænsehindringer, holde oplæg til konferencer mv.
• Igangsætte relevante analyser og arrangere løsningsorienterede seminarer o.l., der kan understøtte arbejdet med at fjerne grænsehindringer i Norden

Landenes rolle

Som støtte for Grænsehindringsrådets arbejde bistår landene i så vidt muligt omfang med juridisk og faglig ekspertise, hvor det er nødvendigt. Hvert land udpeger i alle relevante ministerier en kontaktperson^{[2]Landene beslutter om kontaktpersonen skal være de nationale EK-medlemmer eller en anden.}, der som indgang til ministeriet kan hjælpe Grænsehindringsrådet med de   nødvendige kontakter til brug for arbejdet med at identificere, udrede og finde løsninger på grænsehindringer.

Landene har ansvaret for evt. servicering af sit nationale medlem fagligt såvel som praktisk. Medlemmerne af Grænsehindringsrådet har selv ansvar for bookninger og andre logistiske gøremål, som følger af opdraget.

Budget, honorering etc.

Der afsættes midler i det nordiske budget til Grænsehindringsrådets arbejde, herunder midler t il at indhente analyser og udredninger fra eksterne aktører.

Landenes repræsentanter i Grænsehindringsrådet kan afhængig af reglerne i hjemlandet modtage en årlig aflønning/honorar fra det nordiske budget for arbejdet i Grænsehindringsrådet^{[3]Hvis de nationale regler ikke tillader aflønning, fx hvis medlemmet er embedsmand, udbetales aflønningen til pågældendes arbejdsgiver som kompensation for den arbejdstid, der anvendes til opgaven som medlem af Grænsehindringsrådet.}, mens omkostninger i forbindelse med rejser, møder mv finansieres nationalt af landene.

Mandatperioden er 1. januar 2018 – 31. december 2021. I forbindelse med rapporteringen efter 2019 gør MR-SAM status over erfaringerne med mandatet.

Tillbaka till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20 - Mandatet

Om denna publikation

BILAGA till Gränshinderrådets verksamhetsrapport 19/20

PolitikNord 2020:716 Bilaga
ISBN 978-92-893-6785-1 (PDF)
ISBN 978-92-893-6786-8 (ONLINE)
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2020-716-bilaga

© Nordiska ministerrådet 2020

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. 

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. 

Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org

Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/publikationer