En stor avvikelse från nuvarande avgränsning är att Sverige inte inkluderar digital utgivning (där ljudböcker är det stora) i nationalbibliografin och därför ingår denna utgivning inte i de data som levereras till NSD. I Sverige pågår en översyn av landets pliktlag och möjligheterna att samla in uppgifter om digital utgivning. I övrigt stämmer Sveriges uppgifter i stort överens med nuvarande avgränsning, det vill säga att gränsen på 17 sidor tillämpas (utom för barnböcker och egenutgivning av exempelvis poesi) och att olika upplagor av samma verk inkluderas. Sveriges uppgifter avser dock katalogiserade böcker det aktuella året och inte publicerade böcker, men dessa uppgifter ser ut att överensstämma ganska så bra. Egenutgivning ingår i Sveriges data till NSD.
Danmark inkluderar digital utgivning och för denna har man inga uppgifter om sidantal varpå sidgränsen på 17 kan underskridas. I övrigt används både 17 och 49 sidor, vilket motsvarar nordiska och internationella standarder. Frågan om huruvida egenutgivning ingår har ännu inte besvarats av Danmark.
Norge utgår från antalet registrerade titlar och har ingen sidgräns för att registrera en titel. Det är oklart om det för Norge är möjligt att tillämpa en sidgräns vid inlämning av uppgifter till NSD. Fysiska och digitalt publicerade titlar listas separat av nationalbiblioteket och det är inte klarlagt om en titel som ges ut både som fysisk publikation och digitalt bara räknas i en av kategorierna. Egenutgivning ingår i Norges data.
Även i Finland exkluderas digital utgivning, vilket innebär en stor avvikelse från nuvarande avgränsning. Vad gäller Finland skulle det eventuellt vara möjligt att inkludera digital utgivning i statistiken även om den digitala samlingen är mindre än den tryckta och data mindre tillförlitliga. Detta kräver dock vidare utredning. Böcker på under 17 sidor inkluderas i Finland om de katalogiseras som monografier, men detta är ganska ovanligt. Egenutgivning ingår i Finlands data.
Island delar in böcker i sidgränserna 5–48 sidor och 49+ sidor. I övrigt följer Island den nuvarande avgränsningen till CULT17 där den totala utgivningen räknas in, och där fysiska och digitala utgåvor räknas dubbelt. Egenutgivning ingår i Islands data. Island har i en ny version av sin nationalbibliografi separata kategorier för tryckta och digitala verk.
Färöarna inkluderar barnböcker som är kortare än 17 sidor, i övrigt har Färöarna inga synpunkter på sidgränser. Digital utgivning ingår i Färöarnas data, även om en titel vanligtvis endast räknas en gång. Egenutgivning ingår i Färöarnas data.
Åland tillämpar – och är nöjda med – 17-sidorsgränsen och till den åländska bokproduktionen räknas böcker utgivna av åländskt förlag eller av åländsk författare. Digital utgivning inkluderas bara restriktivt när det finns möjlighet att få information om utgivningen. Generellt sett inkluderar Åland inte digital utgivning då det finns många olika plattformar samtidigt som böckerna inte alltid finns i bibliotekets bestånd, vilket gör det svårare att hålla koll på utgivningen. Egenutgivning ingår i data.
Slutsatser och rekommendationer
När det gäller sidgränser tillämpas dessa lite olika bland de nordiska länderna. En 17-sidorsgräns skulle kunna utgöra en minsta gemensam nämnare att fortsatt tillämpa i den utsträckning det är möjligt. När det gäller digital utgivning är det inte alltid möjligt att tillämpa en sidgräns. Kulturanalys Norden ser att en angiven sidgräns inte utgör en del av de huvudsakliga problemen med jämförbarhet mellan de nordiska länderna. Kulturanalys Norden rekommenderar att sidgränsen på 17 sidor bibehålls tills vidare.
När det gäller fysiska och/eller digitala upplagor är det detta som bidrar till mest avvikelser mot nuvarande avgränsning. De nordiska länderna gör på olika sätt när det gäller fysisk och digital utgivning och siffrorna i nuvarande CULT17 kan därför inte anses jämförbara mellan länderna. Kulturanalys Norden rekommenderar att länderna, framför allt Sverige och Finland, ser över möjligheterna att inkludera digital utgivning i sina leveranser till NSD och att Norge undersöker om både fysisk och digital utgivning räknas in i enlighet med nuvarande avgränsning till CULT17.
De svarande länderna inkluderar egenutgivning i sina data, i meningen utgivning utan ett etablerat förlag. Danmark har ännu inte besvarat frågan. Det kan behöva diskuteras hur egenutgivning förhåller sig till den föreslagna standarden inspirerad av UNESCO, där en utgivare ska ha ett registrerat kontor. Egenutgivning kan bli allt vanligare i samband med accelererande teknisk utveckling och bör sannolikt inkluderas i någon form för att över tid ge en så fullständig bild som möjligt över utgivningen i de olika länderna. Kanske kan det vara intressant med särredovisning av egenutgivning, detta har dock inte undersökts närmare.
CULT17: Total utgivning eller unika titlar?
I enkäten har länderna fått svara på frågor kring om flera olika utgåvor (fysiska och digitala) ska räknas med i statistiken eller endast unika titlar. Frågor ställdes kring huruvida länderna såg problem med att gå över till den av Statisticon föreslagna standarden för CULT17 (se sidan 8). Detta skulle innebära att gå över till "titelnivå/unika titlar" och därigenom också införa ”teknikneutralitet” – en titel räknas bara en gång oavsett antal upplagor och olika fysiska och digitala former.
Vidare ställdes också frågor kring om det i någon utsträckning skulle vara möjligt att anpassa tidsserier/leverera data för tidigare år om vi skulle föreslå en övergång till ”titelnivå/unika titlar” samt om de nuvarande sammanställningarna och jämförelserna som syftar till att inkludera alla utgåvor, både fysiska och digitala former, skulle bli saknade.