Bettio, F., & Verashchagina, A. (2009).
Gender segregation in the labour market: Root causes, implications and policy responses in the EU. Publications Office of the European Union.
https://www.doi.org/10.2767/1063Birgier, D. P., Kāle, M., Jungsberg, L., Kristófersson, G. K., Gísli Kort, O. B., Storbækken, M., Sveinbjarnardóttir, E. K., Tiainen, I., & Vuithier, A. (2024).
Share the Care: Strategies to Increase Diversity in Nursing Education. Nordregio.
https://doi.org/10.6027/R2024:22.1403-2503Block, K., Croft, A., De Souza, L., & Schmader, T. (2019). Do people care if men don’t care about caring? The asymmetry in support for changing gender roles.
Journal of Experimental Social Psychology,
83, 112–131.
https://doi.org/10.1016/j.jesp.2019.03.013Breda, T., Jouini, E., Napp, C., & Thebault, G. (2020). Gender stereotypes can explain the gender-equality paradox.
Proceedings of the National Academy of Sciences,
117(49), Art. 49.
https://doi.org/10.1073/pnas.2008704117Charles, M. (2003). Deciphering Sex Segregation. Acta Sociologica, 46(4), 267–287.
Charles, M., & Grusky, D. B. (2004). Occupational Ghettos: The Worldwide Segregation of Women and Men. Stanford University Press.
de los Reyes, P. (2014). Inte bara jämställdhet – intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet: Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (SOU 2014:34; Statens offentliga utredningar, Nummer 2014:34). Regeringskansliet.
Dølvik, J. E. (2013). Grunnpilarene i de nordiske modellene: Et tilbakeblikk på arbeidslivs- og velferdsregimenes utvikling (Fafo-rapport 2013:13). Fafo.
Dølvik, J. E., Fløtten, T., Hippe, J. M., & Jordfald, B. (2014). Den nordiska modellen mot 2030: Ett nytt kapitel? Tankesmedjan Tiden.
Egede Hansen, G., Bel, G., & Helby Petersen, O. (2022). The Unequal Distribution of Consequences of Contracting Out: Female, Low-skilled, and Young Workers Pay the Highest Price.
Journal of Public Administration Research and Theory,
33(3), 434–452.
https://doi.org/10.1093/jopart/muac041Ekberg, J., & Andersson, B. (2016). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015: Vad säger den officiella lönestatistiken? Medlingsinstitutet.
Ekberg, J., & Beijron, P. (2023a). Inkomstskillnader mellan kvinnor och män: Regeringsuppdrag till Medlingsinstitutet 2022–2023. Medlingsinstitutet.
Ekberg, J., & Beijron, P. (2023b). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022: Vad säger den officiella lönestatistiken? Medlingsinstitutet.
Eurostat. (2024a, februari 9).
Female tertiary education graduates in STEM education fields—% of all tertiary education graduates in STEM education fields. Statistics | Eurostat.
https://doi.org/10.2908/TPS00217Eurostat. (2024b, februari 19).
Gender pay gap in unadjusted form by age—NACE Rev. 2 activity (B-S except O), structure of earnings survey methodology. Statistics | Eurostat.
https://doi.org/10.2908/EARN_GR_GPGR2AGEurostat. (2024c, februari 28).
Gender pay gap in unadjusted form by NACE Rev. 2 activity—Structure of earnings survey methodology. Statistics | Eurostat.
https://doi.org/10.2908/EARN_GR_GPGR2Eurostat. (2024d, september 2).
Distribution of graduates at education level and programme orientation by sex and field of education. Statistics | Eurostat.
https://doi.org/10.2908/EDUC_UOE_GRAD03Eurostat. (2024f, december 12).
Full-time and part-time employment by sex, age and economic activity—NACE A10 (from 2008 onwards, NACE Rev. 2). Statistics | Eurostat.
https://doi.org/10.2908/LFSA_EPGN62Fluchtmann, J., & Patrini, V. (2023). Women at work in OECD countries. I W. Adema & V. Patrini (Red.), Joining Forces for Gender Equality: What is holding us back? (s. 145–155). OECD Publishing.
Goldin, C. (1995). The U-Shaped Female Labor Force Function in Economic Development and Economic History. I T. P. Schultz (Red.), Investment in Women’s Human Capital and Economic Development (s. 61–90). University of Chicago Press.
Goldin, C. (2021). Career & Family: Women’s Century-Long Journey Toward Equity. Princeton University Press.
Grimshaw, D., & Rubery, J. (2015). The motherhood pay gap: A review of the issues, theory and international evidence (Working Paper No. 1/2015). International Labour Office.
Grini, K. H., & Alseth Fløtre, I. (2023). Lønnsgapet i Norge: Lønnsforskjellen mellom menn og kvinner – hvor stor er den? (Rapporter 2023/4). Statistisk sentralbyrå.
Hagen, I. M., & Steen Jensen, R. (2022). Kjønnsperspektiv på arbeidsmiljøutfordringer og HMS-arbeid i kommunal sektor: Innspill til en debatt (Fafo-rapport 2022:06). Fafo.
Harriman, A., Johansson, L., & Trollvik, M. (2024). Strukturella löneskillnader: Likvärdiga yrken – ovärdig lön. Lönelotsarna.
Hegewisch, A., & Gornick, J. C. (2011). The impact of work-family policies on women’s employment: A review of research from OECD countries.
Community, Work & Family,
14(2), 119–138.
https://doi.org/10.1080/13668803.2011.571395Hoen, M. F., Reisel, L., Rogne, A. F., & Salvanes, K. V. (2024). Ulik lønn for likt arbeid? Lønnsforskjeller mellom kvinner og menn, 2015–2022 (Rapport 2024:8). Institutt for samfunnsforskning.
Holt, H., & Søndenbroe, K. I. (2022). Forklaringer på og konsekvenser af det kønsopdelte arbejdsmarked: En vidensoversigt. VIVE - Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd.
Huyer, S. (2015). Is the gender gap narrowing in science and engineering? I F. Schlegel (Red.), UNESCO science report: Towards 2030 (s. 84–103). Unesco.
ILO. (2019). Women in business and management: The business case for change. International Labour Organization (ILO).
Jansson, U., & Sand, J. (2021).
Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv: En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) (TemaNord 2021:518). Nordiska ministerrådet.
https://pub.norden.org/temanord2021-518/temanord2021-518.pdfJohansson, L. (2021). Indikator för likvärdigt arbete: Bilaga 3 till Jämställdhetsmyndighetens rapport 2022:2. Jämställdhetsmyndigheten.
Kahlroth, M. (2018). Internationella jämförelser: Bilaga till UKÄs årsrapport 2018. Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Kahn, J. R., García‐Manglano, J., & Bianchi, S. M. (2014). The Motherhood Penalty at Midlife: Long‐Term Effects of Children on Women’s Careers.
Journal of Marriage and Family,
76(1), 56–72.
https://doi.org/10.1111/jomf.12086Kanter, R. M. (1977). Men and women of the corporation. Basic books.
Keeley, B. (2015). Income Inequality: The Gap between Rich and Poor. OECD. https://doi.org/10.1787/9789264246010-en
Koskinen Sandberg, P. (2016). The Politics of Gender Pay Equity: Policy Mechanisms, Institutionalised Undervaluation and Non-Decision Making. Hanken School of Economics.
Kräft, C. (2022). Equal pay behind the “Glass Door”? The gender gap in upper management in a male‐dominated industry.
Gender, Work & Organization,
29(6), 1910–1926.
https://doi.org/10.1111/gwao.12890Kumlin, J. (2016). Sakligt motiverad eller koppling till kön? En analys av arbetsgivares arbete med att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen.
Larsen, M., Verner, M., & Højgaard Mikkelsen, C. (2020). Den ”uforklarede” del af forskellen mellem kvinders og mænds timeløn. VIVE.
Ljunglöf, T., & Simonsen, L. (2020). Lönar sig högre utbildning? (Livslönerapport 2020). Saco.
Lundqvist, M., Simonsson, A., & Widegren, K. (Red.). (2023). Re-Imagining Sexual Harassment: Perspectives from the Nordic Region. Policy Press.
Mustosmäki, A., Reisel, L., Sihto, T., & Teigen, M. (2021). Gendered Labor Market (dis)advantages in Nordic Welfare States. Introduction to the Theme of the Special Issue. Nordic Journal of Working Life Studies, 11(57), 1–9.
Måwe, I. (2019). Likalön i Norden: Lagar och politiska strategier. NIKK - Nordisk information för kunskap om kön.
Nicolás-Martínez, C., López-Martínez, M., & Riquelme-Perea, P. J. (2024). Gender and work in Europe: Towards the end of inequality?
Journal of Contemporary European Studies,
32(3), 741–757.
https://doi.org/10.1080/14782804.2023.2288244