Go to content

9. References

Abrahamsson, L. (2002). Just när det blev viktigt blev det manligt. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 23(1), 37–52.
Acker, J. (1989). Doing Comparable Worth: Gender, Class, and Pay Equity. Temple University Press. https://www.jstor.org/stable/j.ctt14bt7fs
Adams-Prassl, A., Jensen, M. F., & Petrongolo, B. (2024). Birth Timing and Spacing: Implications for Parental Leave Dynamics and Child Penalties (IZA Dicussion Paper No. 17438). IZA – Institute of Labor Economics. https://www.ssrn.com/abstract=5015035
Andersen, T. M., Skov Christiansen, M., Bundgaard, R., Striib, M., Christensen, G., Jensen, C., Lintz, L., Holbraad, J., Liebing, C., Ziegler, M., & Knudsen, H. (2023). Lønstrukturkomitéens hovedrapport. Beskæftigelsesministeriet.
Arup Seip, Å., & Svarstad, E. (2023). Frontfagsmodellen under press (Fafo-notat 2023:14). Fafo.
Bacchi, C. L. (1999). Women, Policy and Politics: The Construction of Policy Problems. SAGE Publications Ltd.
Badgett, M. V. L., & Folbre, N. (1999). Assigning care: Gender norms and economic outcomes. International Labour Review, 138(3), Art. 3. https://doi.org/10.1111/j.1564-913X.1999.tb00390.x
Barbieri, D., Caisl, J., Carpentier, S., Ciacchella, D., Dahin, C., Guidorzi, B., Mollard, B., Peciukonis, V., Reingarde, J., & Salanauskaite, L. (2019). Tackling the gender pay gap: Not without a better work-life balance. European Institute for Gender Equality (EIGE).
Barth, E., Kerr, S. P., & Olivetti, C. (2021). The dynamics of gender earnings differentials: Evidence from establishment data. European Economic Review, 134, 103713. https://doi.org/10.1016/j.euroecorev.2021.103713
Beier, F. (2018). Marxist perspectives on the global enclosures of social reproduction. TripleC, 16(2), Art. 2. https://doi.org/10/ghx62v
Bender, A.-F., & Pigeyre, F. (2016). Job evaluation and gender pay equity: A French example. Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal, 35(4), 267–279. https://doi.org/10.1108/EDI-07-2015-0062
Bertrand, M. (2018). The Glass Ceiling (Working Paper no 2018–38). Becker Friedman Institute.
Bettio, F., & Verashchagina, A. (2009). Gender segregation in the labour market: Root causes, implications and policy responses in the EU. Publications Office of the European Union. https://www.doi.org/10.2767/1063
Birgier, D. P., Kāle, M., Jungsberg, L., Kristófersson, G. K., Gísli Kort, O. B., Storbækken, M., Sveinbjarnardóttir, E. K., Tiainen, I., & Vuithier, A. (2024). Share the Care: Strategies to Increase Diversity in Nursing Education. Nordregio. https://doi.org/10.6027/R2024:22.1403-2503
Block, K., Croft, A., De Souza, L., & Schmader, T. (2019). Do people care if men don’t care about caring? The asymmetry in support for changing gender roles. Journal of Experimental Social Psychology, 83, 112–131. https://doi.org/10.1016/j.jesp.2019.03.013
Breda, T., Jouini, E., Napp, C., & Thebault, G. (2020). Gender stereotypes can explain the gender-equality paradox. Proceedings of the National Academy of Sciences, 117(49), Art. 49. https://doi.org/10.1073/pnas.2008704117
Burton, C. (1991). Job Evaluation and Gender Bias. Journal of Tertiary Education Administration, 13(1), 73–81. https://doi.org/10.1080/0157603910130107
Charles, M. (2003). Deciphering Sex Segregation. Acta Sociologica, 46(4), 267–287.
Charles, M., & Grusky, D. B. (2004). Occupational Ghettos: The Worldwide Segregation of Women and Men. Stanford University Press.
Charles, M., & Thébaud, S. (Red.). (2018). Gender and STEM: Understanding Segregation in Science, Technology, Engineering and Mathematics. MDPI. https://doi.org/10.3390/books978-3-03897-148-1
de los Reyes, P. (2014). Inte bara jämställdhet – intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet: Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (SOU 2014:34; Statens offentliga utredningar, Nummer 2014:34). Regeringskansliet.
Dølvik, J. E. (2013). Grunnpilarene i de nordiske modellene: Et tilbakeblikk på arbeidslivs- og velferdsregimenes utvikling (Fafo-rapport 2013:13). Fafo.
Dølvik, J. E., Fløtten, T., Hippe, J. M., & Jordfald, B. (2014). Den nordiska modellen mot 2030: Ett nytt kapitel? Tankesmedjan Tiden.
Egede Hansen, G., Bel, G., & Helby Petersen, O. (2022). The Unequal Distribution of Consequences of Contracting Out: Female, Low-skilled, and Young Workers Pay the Highest Price. Journal of Public Administration Research and Theory, 33(3), 434–452. https://doi.org/10.1093/jopart/muac041
Ekberg, J., & Andersson, B. (2016). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2015: Vad säger den officiella lönestatistiken? Medlingsinstitutet.
Ekberg, J., & Beijron, P. (2023a). Inkomstskillnader mellan kvinnor och män: Regeringsuppdrag till Medlingsinstitutet 2022–2023. Medlingsinstitutet.
Ekberg, J., & Beijron, P. (2023b). Löneskillnaden mellan kvinnor och män 2022: Vad säger den officiella lönestatistiken? Medlingsinstitutet.
EU 2023/970. (2023, maj 10). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32023L0970
Eurostat. (2024a, februari 9). Female tertiary education graduates in STEM education fields—% of all tertiary education graduates in STEM education fields. Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/TPS00217
Eurostat. (2024b, februari 19). Gender pay gap in unadjusted form by age—NACE Rev. 2 activity (B-S except O), structure of earnings survey methodology. Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/EARN_GR_GPGR2AG
Eurostat. (2024c, februari 28). Gender pay gap in unadjusted form by NACE Rev. 2 activity—Structure of earnings survey methodology. Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/EARN_GR_GPGR2
Eurostat. (2024d, september 2). Distribution of graduates at education level and programme orientation by sex and field of education. Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/EDUC_UOE_GRAD03
Eurostat. (2024e, december 12). Employment rates by sex, age and citizenship (%). Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/LFSA_ERGAN
Eurostat. (2024f, december 12). Full-time and part-time employment by sex, age and economic activity—NACE A10 (from 2008 onwards, NACE Rev. 2). Statistics | Eurostat. https://doi.org/10.2908/LFSA_EPGN62
Fluchtmann, J., & Patrini, V. (2023). Women at work in OECD countries. I W. Adema & V. Patrini (Red.), Joining Forces for Gender Equality: What is holding us back? (s. 145–155). OECD Publishing.
Goldin, C. (1995). The U-Shaped Female Labor Force Function in Economic Development and Economic History. I T. P. Schultz (Red.), Investment in Women’s Human Capital and Economic Development (s. 61–90). University of Chicago Press.
Goldin, C. (2014). A Grand Gender Convergence: Its Last Chapter. American Economic Review, 104(4), 1091–1119. https://doi.org/10.1257/aer.104.4.1091
Goldin, C. (2021). Career & Family: Women’s Century-Long Journey Toward Equity. Princeton University Press.
Grimshaw, D., & Rubery, J. (2015). The motherhood pay gap: A review of the issues, theory and international evidence (Working Paper No. 1/2015). International Labour Office.
Grini, K. H., & Alseth Fløtre, I. (2023). Lønnsgapet i Norge: Lønnsforskjellen mellom menn og kvinner – hvor stor er den? (Rapporter 2023/4). Statistisk sentralbyrå.
Hagen, I. M., & Steen Jensen, R. (2022). Kjønnsperspektiv på arbeidsmiljøutfordringer og HMS-arbeid i kommunal sektor: Innspill til en debatt (Fafo-rapport 2022:06). Fafo.
Harriman, A., Johansson, L., & Trollvik, M. (2024). Strukturella löneskillnader: Likvärdiga yrken – ovärdig lön. Lönelotsarna.
Hegewisch, A., & Gornick, J. C. (2011). The impact of work-family policies on women’s employment: A review of research from OECD countries. Community, Work & Family, 14(2), 119–138. https://doi.org/10.1080/13668803.2011.571395
Hernandez-Arenaz, I., & Iriberri, N. (2019). A Review of Gender Differences in Negotiation. I. Hernandez-Arenaz & N. Iriberri, Oxford Research Encyclopedia of Economics and Finance. Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190625979.013.464
Hoen, M. F., Reisel, L., Rogne, A. F., & Salvanes, K. V. (2024). Ulik lønn for likt arbeid? Lønnsforskjeller mellom kvinner og menn, 2015–2022 (Rapport 2024:8). Institutt for samfunnsforskning.
Holt, H., & Søndenbroe, K. I. (2022). Forklaringer på og konsekvenser af det kønsopdelte arbejdsmarked: En vidensoversigt. VIVE - Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd.
Huyer, S. (2015). Is the gender gap narrowing in science and engineering? I F. Schlegel (Red.), UNESCO science report: Towards 2030 (s. 84–103). Unesco.
ILO. (2019). Women in business and management: The business case for change. International Labour Organization (ILO).
Jansson, U., & Sand, J. (2021). Genusperspektiv på framtidens högteknologiska arbetsliv: En nordisk forskningsöversikt om utbildningsval inom STEM (Science, Technology, Engineering and Mathematics) (TemaNord 2021:518). Nordiska ministerrådet. https://pub.norden.org/temanord2021-518/temanord2021-518.pdf
Johansson, L. (2021). Indikator för likvärdigt arbete: Bilaga 3 till Jämställdhetsmyndighetens rapport 2022:2. Jämställdhetsmyndigheten.
Kahlroth, M. (2018). Internationella jämförelser: Bilaga till UKÄs årsrapport 2018. Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Kahn, J. R., García‐Manglano, J., & Bianchi, S. M. (2014). The Motherhood Penalty at Midlife: Long‐Term Effects of Children on Women’s Careers. Journal of Marriage and Family, 76(1), 56–72. https://doi.org/10.1111/jomf.12086
Kanter, R. M. (1977). Men and women of the corporation. Basic books.
Keeley, B. (2015). Income Inequality: The Gap between Rich and Poor. OECD. https://doi.org/10.1787/9789264246010-en
Kiessling, L., Pinger, P., Seegers, P., & Bergerhoff, J. (2024). Gender differences in wage expectations and negotiation. Labour Economics, 87, 102505. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2024.102505
Koskinen Sandberg, P. (2016). The Politics of Gender Pay Equity: Policy Mechanisms, Institutionalised Undervaluation and Non-Decision Making. Hanken School of Economics.
Kräft, C. (2022). Equal pay behind the “Glass Door”? The gender gap in upper management in a male‐dominated industry. Gender, Work & Organization, 29(6), 1910–1926. https://doi.org/10.1111/gwao.12890
Kumlin, J. (2016). Sakligt motiverad eller koppling till kön? En analys av arbetsgivares arbete med att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen.
Larsen, M., Verner, M., & Højgaard Mikkelsen, C. (2020). Den ”uforklarede” del af forskellen mellem kvinders og mænds timeløn. VIVE.
Lewis, J. (2002). Gender and welfare state change. European Societies, 4(4), 331–357. https://doi.org/10.1080/1461669022000022324
Ljunglöf, T., & Simonsen, L. (2020). Lönar sig högre utbildning? (Livslönerapport 2020). Saco.
Lundqvist, M., Simonsson, A., & Widegren, K. (Red.). (2023). Re-Imagining Sexual Harassment: Perspectives from the Nordic Region. Policy Press.
Mustosmäki, A., Reisel, L., Sihto, T., & Teigen, M. (2021). Gendered Labor Market (dis)advantages in Nordic Welfare States. Introduction to the Theme of the Special Issue. Nordic Journal of Working Life Studies, 11(57), 1–9.
Måwe, I. (2019). Likalön i Norden: Lagar och politiska strategier. NIKK - Nordisk information för kunskap om kön.
Nicolás-Martínez, C., López-Martínez, M., & Riquelme-Perea, P. J. (2024). Gender and work in Europe: Towards the end of inequality? Journal of Contemporary European Studies, 32(3), 741–757. https://doi.org/10.1080/14782804.2023.2288244
Nordiska ministerrådet. (2019). The Nordic Gender Effect at Work: Nordic experiences on parental leave, childcare, flexible work arrangements, leadership and equal opportunities at work. Nordiska ministerrådet. https://doi.org/10.6027/NO2019-058
Nousiainen, K., Bruun, N., Kylä-Laaso, M., & Liinalaakso, V. (2023). Työehtosopimusten sukupuolivaikutukset samapalkkaisuuden näkökulmasta -tutkimushanke  ('Kollektivavtalens könskonsekvenser ur lönejämställdhetens synvinkel’). Social- och hälsovårdsministeriet.
OECD. (2017). The Pursuit of Gender Equality: An Uphill Battle. OECD. https://doi.org/10.1787/9789264281318-en
OECD. (2018). Is the Last Mile the Longest? Economic Gains from Gender Equality in Nordic Countries. OECD. https://doi.org/10.1787/9789264300040-en
Oelz, M., Olney, S., & Tomei, M. (2013). Equal pay: An introductory guide. International Labour Organization (ILO).
Olivetti, C., & Petrongolo, B. (2008). Unequal Pay or Unequal Employment? A Cross‐Country Analysis of Gender Gaps. Journal of Labor Economics, 26(4), 621–654. https://doi.org/10.1086/589458
O’manique, C., & Fourie, P. (2016). Affirming our world: Gender justice, social reproduction, and the sustainable development goals. Development (Basingstoke), 59(1), Art. 1.
O’Reilly, J., Smith, M., Deakin, S., & Burchell, B. (2015). Equal Pay as a Moving Target: International perspectives on forty-years of addressing the gender pay gap. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 299–317. https://doi.org/10.1093/cje/bev010
Óskarsdóttir, S. V., Gunnarsdóttir, A. M., Sveinsdóttir, H. S., Jónsson, F., Björnsson, G., Ólafsdóttir, I. R., Briem, M. B. H., Þorbergsdóttir, S. Ý., & Jónsson, S. D. (2024). Job Evaluation: Report of the Task Force on Pay Equity and Equality in the Labour Market. Iceland Government Offices.
Peetz, D. (2015). Regulation distance, labour segmentation and gender gaps. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 345–362. https://doi.org/10.1093/cje/beu054
Pérez Julián, M., & Leythienne, D. (2023). Gender Pay Gaps in the European Union (Working paper 1). Eurostat.
Rai, S. M., Brown, B. D., & Ruwanpura, K. N. (2019). SDG 8: Decent work and economic growth – A gendered analysis. World Development, 113, 368–380. https://doi.org/10/gfts9k
Reisel, L., Hegna, K., & Imdorf, C. (2015). Gender segregation in vocational education: Introduction. I C. Imdorf, L. Reisel, & K. Hegna (Red.), Gender segregation in vocational education. Emerald Group Publishing Limited.
Rubery, J., & Grimshaw, D. (2015). The 40-year pursuit of equal pay: A case of constantly moving goalposts. Cambridge Journal of Economics, 39(2), 319–343. https://doi.org/10.1093/cje/beu053
Salminen-Karlsson, M., & Fogelberg Eriksson, A. (2025). Vägar till lika lön för likvärdigt arbete: Explorativ studie av uppgifter i nationella statistikdatabaser i Norden. Nordiska ministerrådet.
SCB. (2022, juni 7). Svenskarnas kapitalinkomster ojämnt fördelade. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2022/svenskarnas-kapitalinkomster-ojamnt-fordelade/
Schiebinger, L. (2008). Getting More Women into Science and Engineering: Knowledge Issues. I L. Schiebinger (Red.), Gendered innovations in science and engineering (s. 1–21). Stanford University Press.
Schiebinger, L., Klinge, I., Arlow, A., & Newman, S. (2010). Gendered innovations: Mainstreaming sex and gender analysis into basic and applied research: Meta-analysis of gender and science research - topic report. European Commission.
Simonsson, A. (2022). Yrkesutbildning i Norden: Kunskap och insatser för att motverka könsuppdelning (TemaNord 2022:503; Nummer TemaNord 2022:503). Nordiska ministerrådet. https://pub.norden.org/temanord2022-503/temanord2022-503.pdf
Stanfors, M. (2014). Women in a changing economy: The misleading tale of participation rates in a historical perspective. The History of the Family, 19(4), 513–536. https://doi.org/10.1080/1081602X.2014.909737
Statsrådet. (2022). Statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken (Statsrådets publikationer 2022:50). Social- och hälsovårdsministeriet.
Steinberg, R. J. (1992). Gendered instructions: Cultural lag and gender bias in the Hay system of job evaluation. Work and Occupations, 19(4), 387–423.
Stenberg, L., & Jochmann-Döll, A. (2024). Mind the gap for a gender-equal future: How to reach gender pay equity and how to close the gender pay gap—Good examples from Nordic-German Trade Unions. Friedrich-Ebert Stiftung (FES), in cooperation with DGB & NFS.
Stoet, G., & Geary, D. C. (2018). The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education. Psychological Science, 29(4), Art. 4. https://doi.org/10.1177/0956797617741719
Stüber, E. (2024). Vägar till lika lön för likvärdigt arbete: Reglering, rapportering och praktisk tillämpning i Norden (TemaNord 2024:540). Nordiska ministerrådet.
Sundberg, A. (2024). The child penalty in Sweden: Evidence, trends, and child gender (Working Paper 2024:12). The Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU).
Svenaeus, L. (2017). Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män: En rättssociologisk studie av regler i lag och avtal om lika lön. Lunds universitet.
Svensson, M. (2020). Sexuellt trakasserad på jobbet—En nordisk forskningsöversikt (2020:511; TemaNord, Nummer 2020:511). Nordiska ministerrådet.
Säve-Söderbergh, J. (2019). Gender gaps in salary negotiations: Salary requests and starting salaries in the field. Journal of Economic Behavior & Organization, 161, 35–51. https://doi.org/10.1016/j.jebo.2019.01.019
Søgaard, J. E., Roine, J., Robling, P.-O., Pareliussen, J., Orsetta, C., Lindgren, P., Langørgen, A., Hermansen, M., Gunnarsson, K., Calmfors, L., Boschini, A., André, C., & Aaberge, R. (2018). Increasing Income Inequality in the Nordics (TemaNord 2018:519). Nordic Council of Ministers. https://doi.org/10.6027/TN2018-519
Sørensen, A. E., Jørgensen, S. S., & Hansen, M. M. (2020). Kvindefag i historisk skruetvinge: En analyse af tjenestemandsreformens betydning for hierarkiet i offentlige lønninger fra 1969 til 2019. Institut for Menneskerettigheder.
Sørensen, A. E., Jørgensen, S. S., & Hansen, M. M. (2022). Half a century of female wage disadvantage: An analysis of Denmark’s public wage hierarchy in 1969 and today. Scandinavian Economic History Review, 70(2), 195–215. https://doi.org/10.1080/03585522.2021.1988698
Taparia, M., & Lenka, U. (2024). A bibliometric overview of research on the glass ceiling for women. Management Review Quarterly. https://doi.org/10.1007/s11301-024-00457-6
Teräsaho, M., & Soronen, S. (2023). Policy brief: Työmarkkinoidensukupuolen mukaisen segregaationpurkaminen – Suosituksia päättäjille ('Policy brief: Avveckling av könssegregationen i arbetslivet – Rekommendationer till beslutsfattarna’). Social- och hälsovårdsministeriet.
Teräsaho, M., Tanhua, I., & Rantanen, E. (2023). Tasa-arvon edistäminen työpaikoilla – keinoja sukupuolen mukaisen segregaation purkamiseen ('Främjande av jämställdhet i arbetslivet: Metoder för att bryta könssegregationen’). Social- och hälsovårdsministeriet.
UN. (2015). Transforming Our World: The 2030 Agenda for Sustainable Development. United Nations.
Wagner, I., Fjell, L. K., Frisell, M. M., & Østbakken, K. M. (2020). Likelønn og det kjønnsdelte arbeidsmarkedet: Individuelle preferanser eller strukturelle begrensninger? (Rapport 2020:4). Institutt for samfunnsforskning.
Wagner, I., & Teigen, M. (2022). Egalitarian inequality: Gender equality and pattern bargaining. Gender, Work & Organization, 29(2), 486–501. https://doi.org/10.1111/gwao.12774
Wikander, U. (1991). Delat arbete, delad makt: Om kvinnors underordning i och genom arbetet (Research Report no 28; Upsala Papers in Economic HIstory). Department of Economic History.
Young Håkansson, S. (2024). Transpersoners arbetslivsvillkor i Norden (TemaNord 2024:523). Nordiska ministerrådet.
Young Håkansson, S., Sand, J., Jansson, U., & Simonsson, A. (2022). Framtidens hållbara arbetsliv i Norden: Genusperspektiv på möjligheter och utmaningar. NIKK - Nordisk information för kunskap om kön.
Zwysen, W. (2024). What’s a Woman’s Job? Mapping the Contribution of Feminisation to Gender Gaps Across Europe. SSRN Electronic Journal. https://doi.org/10.2139/ssrn.4731110