MENU
Denne publikation findes også som en webtilgængelig version online https://pub.norden.org/politiknord2022-702
De nordiska statsministrarnas vision för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att skapa ett öppnare och mer integrerat Norden informerar Info Norden om möjligheterna för att flytta, arbeta, studera och starta företag i Norden. I kontakten med invånarna i Norden insamlar Info Norden gränshinder som nordborna stöter på och jobbar för att de ska tas bort så Norden kan bli en mer integrerad region att bo och leva i. Därmed är Info Norden medborgarnas direkta kanal till Norden och det nordiska samarbetet.
Info Nordens sidor är de mest besökta sidorna på norden.org med 42% av alla besök på norden.org. Info Nordens information är sökbar på fem nordiska språk och på engelska. Genom att ge information om alla nordiska länders regler på invånarnas egna språk ger Info Norden nordiskt mervärde och främjar nordisk rörlighet.
Under covid-19-pandemin har invånarnas behov av korrekt, tydlig och begriplig information blivit uppenbar vilket återspeglas i antal besök och förfrågningar till Info Norden. Mer än 1,4 miljoner gånger har invånarna besökt Info Nordens webbsidor och fler än 5 000 personer har kontaktat Info Norden under år 2021. Det är tydligt att förväntningarna på Norden som en gränslös och integrerad region är intakt – trots utmaningarna som coronapandemin medfört.
Info Norden är och har alltid varit i kärnan i det nordiska gränshinderarbetet. Info Norden startades på Föreningen Nordens initiativ år 1998 som en telefontjänst som blev överbelastad med samtal från morgon till kväll. För första gången fick nordborna tillgång till konkret information om att flytta, arbeta och studera i de nordiska länderna. Samtidigt insamlade Info Norden information om gränshinder och andra mobilitetsproblem som fungerade som bas för rapporten ”Nordbornas rättigheter”. Det nuvarande nordiska gränshinderarbetet bygger på rapportens rekommendationer, och Info Norden har fortfarande en viktig roll i identifiering av potentiella gränshinder och andra problemställningar som hindrar eller komplicerar rörlighet i Norden.
Info Norden främjar fri rörlighet och integration mellan de nordiska länderna även genom riktade aktiviteter och informationsinsatser gentemot myndigheter, beslutsfattare, medborgare och civilsamhällets aktörer. Info Nordens unika placering hos Föreningen Norden i fem länder, och hos de nordiska institutionerna Nordregio, NAPA och Nora i tre länder, ger tjänsten de bästa möjligheterna att låta de nordiska medborgarna och civilsamhället få del av det mervärde det nordiska samarbetet skapar.
Info Norden arbetar för ett mer konkurrenskraftigt Norden enligt Vår vision 2030
Info Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst som har som primär uppgift att förenkla privatpersoners möjligheter att röra sig fritt i Norden. Info Norden ger en översikt och genvägar till de som vill flytta, arbeta, studera, söka stöd eller starta ett företag i Norden. Info Norden kan också hänvisa dig vidare till information om stödsystem i Norden och om det nordiska samarbetet i allmänhet.
Info Nordens medarbetare utvecklar och upprätthåller webbplatsen i samarbete med myndigheterna i de nordiska länderna, svarar på förfrågningar från användare, rapporterar gränshinder till Gränshinderrådet samt organiserar informationsaktiviteter riktade till myndigheter, handläggare och andra intressenter.
Cirka 181.000 modtager PENSION fra et andet nordisk land, fordi de på et tidspunkt i livet har boet eller arbejdet der.[1]Kilder:
Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2020I
sland: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2020
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021
Cirka 4.500 studerende benytter sig af ERASMUS+ eller NORDPLUS mellem de nordiske lande.[1]Kilder:
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2019
Erasmus+: Annual report 2019, Statistical annex: Annex 18 KA 103, 2019
I 2020 fik cirka 7.800 nordiske statsborgere STATSBORGERSKAB i et andet nordisk land.[1]Kilder:
Danmark: Danmarks Statistik, tabel DKSTAT.
Finland: Statistikcentralen, tabel 11I3
Island: Hagstofa Íslands Tabel: Foreign citizens gaining Icelandic citizenship by former citizenship, sex and age
Norge: Statistisk sentralbyrå, tabel: 04767
Sverige: Statistikmyndigheten SCB, tabel: Antal personer som fått svenskt medborgarskap efter medborgarskapsland, kön, period och år
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
Info Nordens websider blev i 2021 vist 2.245.040 gange, fordelt på 1.436.755 besøg, og Info Norden besvarede 5.018 henvendelser. Disse tal er alle de højeste siden Info Norden blev etableret.
Henvendelserne til Info Norden handler oftest om social sikring (16,9 %), arbejde (13,9 %), statsborgerskab og stemmeret (11,5 %), folkeregistrering (11,1 %), uddannelse (10,0 %), told og skat (9,3 %) og flytning generelt (9,2 %).
Den mest viste artikel var igen i 2021 “Information om corona-pandemien i Norden”. De næstmest viste artikler handler om dansk statsborgerskab, bolig i Norge, toldregler i Norge og svensk statsborgerskab. Ser man på tværs af alle lande, har emnerne for de mest viste sider været bolig, statsborgerskab, rejse med hund eller kat, jobsøgning, toldregler og generel flytteinformation.
Info Nordens websider har flest besøg fra Sverige. Hvis man kun ser på besøg fra Norden, kom 36,8 % af alle besøg fra Sverige; 22,8 % fra Norge og 21,9 % fra Danmark.
Det land som flest brugere interesserer sig for, er Norge. 31,9 % af alle Info Nordens sidevisninger var på artikler om Norge, og 35,2 % af alle henvendelser handler om Norge.
Find mere statistik for Info Nordens webbesøg og henvendelser i bilaget til denne rapport.
Henvendelser til Info Norden
I 2021 besvarede Info Norden 27 procent flere henvendelser end i 2020.[1]
Besøg på Info Nordens websider
I 2021 fik Info Nordens websider 32 procent flere besøg end i 2020.
Covid-19-krisen har givet Nordens borgere et nyt behov for information. Info Nordens artikel med links til de nordiske landes myndigheders information om indrejseregler, restriktioner, testning og vaccination har nu to år i træk været blandt de mest viste artikler på norden.org, og i 2021 drejede 6,2 procent af alle henvendelser til Info Norden sig om konsekvenserne af krisen. Siden sommeren 2021 er andelen af henvendelser relateret til covid-19 dog faldet.
Andel henvendelser om covid per måned i procent.
Andelen af henvendelser fra ikke-nordiske borgere er steget kraftigt de seneste år. Det gælder også andelen af henvendelser på engelsk og besøg fra brugere uden for Norden.
Den afgørende årsag til dette er at Info Nordens sider siden 2018 er blevet tilgængelige på engelsk. Dette medfører generelt flere besøg og henvendelser fra lande uden for Norden. Ofte er det inden for emner hvor de nordiske landes myndigheder enten ikke har information på engelsk, eller hvor disse sider ikke er synlige i søgemaskiner. Info Norden oplever også jævnligt periodevise clusters af henvendelser om samme emner. Dette kan muligvis forklares ved at links til Info Nordens sider bliver delt på sociale medier eller webfora.
Henvendelser fra tredjelande kan handle om alt som Info Norden giver information om. Mange har kontaktet Info Norden med henvendelser om arbejdssøgning på Færøerne, Grønland og Svalbard; spørgsmål om statsborgerskab fra personer med nordiske forfædre og ønsker om information om børnebidrag.
Det øgede antal henvendelser i 2021, kombineret med de nye ansvarsområder som blev føjet til Info Nordens mandat i 2019, har betydet at Info Nordens arbejdsbyrde er blevet øget kraftig de seneste år. Også dette skaber udfordringer i forhold til prioritering, resurser og planlægning.
Andel henvendelser der handler om ikke-nordiske borgere i procent | Andel webbesøg fra lande uden for Norden i procent | Andel henvendelser på engelsk i procent | |
2018 | 5,2 | 7,1 | 5,7 |
2019 | 9,0 | 14,3 | 16,2 |
2020 | 10,1 | 32,1 | 17,5 |
2021 | 18,8 | 28,9 | 27,0 |
Info Norden arbejder løbende med at optimere sine websider for at møde brugernes behov og krav. Såvel når det gælder indhold, brugervenlighed og tilgængelighed. I 2021 har arbejdet med søgemaskineoptimering haft særligt fokus.
Info Norden har desuden i 2020-21 styrket indholdet på socialsikringsområdet ved at publicere artikler om støtte til hjælpemidler, socialhjælp, børnebidrag og lovvalg i regi af Redaktionsgruppen for Nordiske Socialsikringsspørgsmål, som er et samarbejde mellem Info Norden og de nordiske landes socialsikringsmyndigheder. Endelig har Info Norden i samarbejde med Nordisk Ministerråds sekretariats afdeling for kundskab og velfærd publiceret en side om nordiske uddannelsesaftaler og -programmer.
Info Norden er primært en digital tjeneste. Servicen til de nordiske borgere består af websider og en svartjeneste.
Info Nordens websider er tilgængelige på dansk, finsk, islandsk, norsk, svensk og engelsk. Desuden besvarer Info Norden også henvendelser på færøsk og grønlandsk.
Alle kan henvende sig til Info Norden via en spørgeformular på norden.org, e-mail eller telefon.
Info Norden henviser først og fremmest spørgerne til myndighedernes websider og kontaktoplysninger.
Info Norden kan ikke fortolke love og regler, give råd eller agere på vegne af spørgerne over for myndighederne.
De henvendelser Info Norden modtager, anvendes til at forbedre informationen på websiderne. Problemstillinger der muligvis bunder i grænsehindringer, indrapporteres til Grænsehindringsrådets sekretariat.
De mest læste sider om Danmark
De mest læste sider i Danmark
De mest læste sider om Finland
De mest læste sider i Finland
De mest læste sider om Færøerne
De mest læste sider på Færøerne
De mest læste sider om Grønland
De mest læste sider i Grønland
De mest læste sider om Island
De mest læste sider i Island
De mest læste sider om Norge
De mest læste sider i Norge
De mest læste sider om Sverige
De mest læste sider i Sverige
De mest læste sider om Åland
De mest læste sider på Åland
Det ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan att man riskerar att hamna i en gråzon eller hindras av otydliga lagar och regler. Trots detta stöter privatpersoner och företag fortfarande på gränshinder och andra störningar mellan de nordiska länderna som handlar om allt från beskattning, social trygghet, digitalisering, legitimation till utbildning.
Info Nordens arbete är nära kopplat till Gränshinderrådets arbete och utgör en betydande funktion i det nordiska gränshinderarbetet. De gränshinder som Info Norden insamlar lyfts upp på behörig nivå hos berörda nationella departement och parlament så att rätt instans kan arbeta vidare med att finna en lösning.
Medborgarna i Norden träffar även på andra utmaningar och störningar som inte nödvändigtvis är konkreta gränshinder men som ändå kan begränsa den nordiska rörligheten. Info Norden samlar in dessa problem och informerar olika relevanta parter som kan vara med för att erbjuda individer en lösning på lokal nivå.
Under 2021 kontaktade drygt 70 personer Info Norden med kända eller nya potentiella gränshinder som påverkade deras rörlighet i Norden negativt. Info Norden fick därför utreda nya problemställningar på olika områden, till exempel beskattning på aktieutdelning, socialförsäkring under distansarbete, registrering av mellannamn, antagning till högskola samt avslutning av bankkonto i ett annat land.
I det nordiska gränshindersamarbetet utgörs gränshinder av de lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet, eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden.
Info Norden arbetar med gränshinder och andra problemställningar på bland annat följande sätt:
Info Norden har blivit kontaktad av flera islänningar som har upplevt att de inte uppfyller språkkraven i Danmark då de är svensktalande.
Ett danskt universitet har bedömt att en isländsk sökande som haft svenska som andraspråk på sitt isländska betyg, som ger högskolebehörighet, inte har uppfyllt kravet på danska A.
En region har infört regler om danskakunskaper för läkare och har bedömt att en svensktalande isländsk läkare inte uppfyllde kraven på danska prov 3 med betyget 10 i muntlig kommunikation och betyget 7 i skriftlig framställning. Detta trots att hen har en isländsk gymnasieexamen (inkl. danska språket) och har bott och praktiserat som läkare ett antal år i Sverige.
I dessa specifika fall har problemen lösts. Info Norden och Gränshinderrådets sekretariat är medvetna om problemen om de skulle uppstå igen.
Norska fysioterapistudenter som utbildat sig i Danmark får inte behörighet i Norge efter avslutad utbildning
Ett äldre nordiskt avtal har säkerställt att studenter inom hälsovetenskap får behörighet oavsett var i Norden de studerar. 2020 ändrades reglerna och alla som kommer från utlandet till Norge gör nu ett år allmäntjänstgöring. Studenter i Norge får 90 procent av grundlönen under allmäntjänstgöringen, men de norska studenterna som har studerat i Danmark har inte rätt till någon form av lön om de kommer till Norge för att arbeta.
Info Norden har varit i kontakt med Gränshinderrådets sekretariat och Kunskap och välfärd, som uppgett att efter att Arjeplogavtalet reviderades bedöms sjukgymnaster i Norge enligt EU:s erkännandedirektiv och det går inte att öppna upp en ny revidering av Arjeplogsavtalet.
Tredjelandsmedborgare som är bosatta i ett nordiskt land måste betala studieavgifter om de vill fortsätta sina studier i Sverige vilket nordiska medborgare inte behöver göra.
Info Norden har varit i kontakt med Kunskap och välfärd på Nordiska ministerrådet och svenska UD för att ta reda på om man kan antas på lika villkor i hela Norden och är befriad från studieavgifter om man inte är medborgare från ett EU- eller EES-land, men bor i Norden. Utbildningsdepartementet konstaterar att det nordiska avtalet inte gäller studieavgifter. Högre utbildning i Sverige är dock avgiftsfri för studenter som är medborgare i en stat som omfattas av avtalet för det europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Kunskap och välfärd menar att avtalet tolkas olika och skulle titta närmare på frågan.
Den isländska ambassaden i Norge kontaktade Info Norden då de hade fått många förfrågningar från ensamstående isländska vårdnadshavare bosatta i Norge, som hade fått veta att deras barn var registrerade med "förälder okänd" i den norska folkbokföringen.
Detta gav den ensamstående föräldern utmaningar relaterade till vården av barnet, bl.a. vid upprättandet av ett bankkonto för barnet, och erkännande som barnets vårdnadshavare i andra offentliga ansökningar. Föräldraansvar är också en förutsättning för viktiga samtycken och bemyndiganden gällande hälsa, såsom tillgång till provsvar på HelseNorge, recept på apotek och operationer på norska sjukhus.
Info Norden rapporterade hindret till Gränshinderrådets sekretariat och informerade sekreteraren för den isländska delegationen till Nordiska rådet. Den isländska ambassaden meddelade då att både det isländska och det norska utrikesdepartementet hade blivit involverade i saken. Genom dialog med sina isländska kollegor kom de norska myndigheterna fram till en lösning.
De nordiska ländernas invånare stöter på långa handläggningstider hos folkbokföringsmyndigheterna i Norge och Sverige. Konsekvensen blir att människor får vänta länge på att bli registrerade och få ett personnummer i inflyttningslandet. Det skapar problem i viktiga livssituationer som att hyra bostad, öppna bankkonto, registrera sig hos myndigheterna och köpa viktiga abonnemang som försäkringar, telefon och internet.
Info Norden var i kontakt med Skatteetaten och Skatteverket som bekräftade att de hade upp till 4 månaders väntetid för att kunna registrera sig och få flyttningsanmälan behandlad av folkbokföringen. Anledningen till detta var ökad aktivitet under pandemin och betydligt fler inflyttningsanmälningar än normalt. Hindret rapporterades i en covid-rapport till Nordiska ministerrådets gränshindersekretariat.
Om en finsk medborgare som är folkbokförd i Sverige födar sitt barn i Finland, ger Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ett intyg över födseln ur vilket det framgår moderns namn och barnets kön, födelsetid, men inte barnets namn. Barnets namn kan inte registreras i Finlands befolkningsdatasystem eftersom barnet har sin hemvist i Sverige och därmed är myndigheterna i Finland inte behöriga.
Enligt Skatteverket kan barnet inte registreras från födelsen i Sverige, utan anses som invandrad. För detta krävs ett pass som barnet inte kan få från Finland.
Info Norden har inrapporterat fallet som ett nytt gränshinder och undersöker med Gränshinderrådets sekretariat om problemet endast gäller för finska medborgare i Sverige.
Fordon ska som huvudregel vara registrerade och försäkrade i det land som brukaren är folkbokförd i. Enligt norska regler kan ett utlandsregistrerat fordon användas i Norge i upp till två år om vistelsen är tillfällig. Men få kan göra detta eftersom man måste vara folkbokförd i Norge om man skall stanna i landet mer än sex månader. I så fall kan fordonet inte försäkras vare sig i Norge eller i registreringslandet.
Info Norden har varit i dialog med Gränshinderrådets sekretariat för att ta reda på problemets omfattning.
Lukkede grænser betød at familier blev splittede, at folk ikke kunne komme på arbejde, at husejere ikke kunne se til deres ejendomme, og at mistro opstod mellem gode venner, naboer og kolleger.
For at takle pandemien og for at sikre at befolkningerne skulle komme nogenlunde sikkert igennem den, indførte de nordiske landes regeringer forskellige restriktioner. Landenes regler og anbefalinger blev løbende ændret og ofte med kort varsel for at tilpasses den aktuelle situation i det enkelte land. Det skabte forvirring og usikkerhed blandt folk der havde brug for at komme ind i et andet nordisk land på grund af job, studier, flytning, familie eller vedligeholdelse af ejendom.
Info Nordens fornemmeste opgave gennem pandemien har været at publicere artikler på norden.org og information om gældende indrejseregler på sociale medier for at sikre at borgerne i Norden har kundskab om hvad der gælder når de har behov for at rejse ind i et nordisk naboland.
En udfordring for borgerne i Norden har været at de til tider er mødt af meget komplicerede regler, pludselige forandringer, modstridende information fra forskellige myndigheder og manglende mulighed for at kunne henvende sig til myndigheder med konkrete problemstillinger. Ofte har borgere henvendt sig til myndigheder og fået svaret at al information findes på en hjemmeside, og konkrete vurderinger foretages af politiet ved grænsen.
Info Norden har på Grænsehindringsrådets initiativ indsamlet de problemstillinger folk stødte på som konsekvens af de lukkede grænser, forskellige restriktioner og forskellige tolkninger af hvad en grænseregion er; og rapporteret dem til Grænsehindringsrådets sekretariat.
Baseret på information fra Info Norden og de tre grænseregionale informationstjenester har Grænsehindringsrådets sekretariat siden marts 2020 løbende udarbejdet 21 rapporter om udfordringer der er opstået under pandemien. Rapporterne er sendt til Nordisk Samarbejdskomite, de nordiske samarbejdsministre, Nordisk Råd og andre relevante aktører.
Info Norden har også benyttet sine egne kanaler til at informere politikere, journalister og andre interessenter om de konsekvenser som indskrænkningen i den fri bevægelighed mellem de nordiske lande har haft for folk der lever og bor i Norden.
Dagpendlere fra Finland og Sverige ansat i det norske sundhedsvæsen var i perioder undtaget fra krav om isolation ved indrejse til arbejde i Norge, mens sundhedspersonale fra andre nordiske lande ikke var omfattet af samme undtagelse. Danmark havde i perioder særlige undtagelser for indrejsende fra regioner i Sydsverige, som ikke gjaldt indrejsende fra andre dele af Norden.
I januar 2021 indførte Norge et generelt indrejseforbud for alle som ikke specifikt var undtaget, for eksempel personer der varetog samfundskritiske funktioner. Det betød at grænsearbejdere fra Finland og Sverige ikke længere var undtaget fra det de norske indrejserestriktioner og at mange ansatte stod uden ret til permittering eller dagpenge; og at mange virksomheder manglede arbejdskraft.
Indrejserestriktionerne i flere lande undtog i perioder ikke personer der planlagde at flytte mellem de nordiske lande. Det betød for mange at de ikke kunne få adgang til ny bolig, blive folkeregistreret eller tilmelde børn til daginstitution eller skole. Også studerende blev nægtet indrejse for at påbegynde nye uddannelser - både dem der planlagde at pendle, og dem der planlagde at flytte mellem to nordiske lande.
Alle nordiske lande stillede i perioder krav om negativ covid-test ved indrejse. Eftersom adgangen til test var forskellig i de nordiske lande, udgjorde dette et praktisk problem for mange der ønskede at krydse de nordiske grænser. I nogle lande var der ubegrænset adgang til gratis test, mens borgere i andre lande måtte betale for test. Landenes krav til hvornår en test skulle være foretaget, skabte også problemer når der var så lang ventetid på svar på test at testen nåede at blive forældet før indrejse.
Trots coronapandemins begränsningar och rekommendationer om distansarbete genomförde Info Norden flera egna aktiviteter under 2021:
Dessutom besökte Info Norden 18 orter i Grönland tillsammans med NAPA, och Info Norden deltog som föreläsare eller utställare i 12 evenemang, till exempel:
Alla Info Nordens informationsaktiviteter med länkar och samarbetspartners är listade i bilagan som finns i slutet av rapporten. Här är några exempel på aktiviteter under året:
Under pandemien har det været en udfordring for de mobile nordboer at finde korrekt information om de aktuelle regler for at rejse ind i et andet nordisk land. Mange søgte information på sociale medier og brugte for eksempel facebookgrupper i stedet for at gå til myndighedernes hjemmesider.
Info Norden har derfor på sine egne sociale medier og i diverse facebookgrupper løbende informeret om at alle kan finde opdaterede og korrekte indrejseregler på myndighedernes hjemmesider.
Info Norden stillede også skarpt på "coronapandemien og det nordiske samarbejde” med en række små film hvor nordiske politikere og embedsmænd gav deres bud på hvad vi kan lære af pandemien i forhold til det fremtidige nordiske samarbejde.
Derudover holdt Info Norden sine interessenter informeret om udfordringerne relateret til den begrænsede fri bevægelighed gennem digitale nyhedsbreve.
Ved siden af dette har Info Norden med facebookkampagnen #nordichumans givet ordet til almindelige og ualmindelige mennesker som har kunnet dele oplevelser fra deres hverdag i Norden.
Info Norden udarbejdede en sammenstilling om coronapas i Norden som blev omtalt i Ekot i Sveriges Radio. Hufvudstadsbladet interviewede Info Norden om Nordisk Råds arbejde med at sikre den fri bevægelighed i Norden. Foreningen Norden og Pohjola-Nordens tidsskrifter publicerede flere artikler om de problemer som Info Norden rapporterede at folk stødte på under pandemien.
I kampanj Coronapandemin och det nordiska samarbetet frågar Info Norden nordiska politiker och ämbetsman om covid-19 och vad vi kan lära oss inför framtiden i det nordiska samarbetet.
Till vänster: Islands dåvarande utrikesminister, Guðlaugur Þór Þórðarson. Foto: Magnus Fröderberg / norden.org
Till höger: Sveriges dåvarande statsepidemiolog, Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten. Foto: Hessica Gow / Scanpix
I kampanj #nordichumans ger Info Norden ordet till vanliga och ovanliga människor i Norden.
Foto till vänster: Tarjei Krogh och @suppekokken
Foto till höger: Liz Lindvall och Caroline Aflalo
Info Norden på Villads Villadsens Efterskole i Qasigiannguit, Grønland.
Foto: Info Norden
Info Nordens nyhetsbrev
Info Norden informerar relevanta myndighetspersoner och politiker om existerande problem, håller sig informerad om nya regler som har eller skall införas nationellt eller på nordisk eller europeisk nivå, och säkerställer tillförlitlig tillgång till information från myndigheterna när det behövs. Därtill är Info Norden en aktiv partner i olika samarbetsprojekt med relevanta aktörer. Info Nordens mål är att öka kunskapen hos olika aktörer om mobilitet i Norden.
Redaktionsgruppen för nordiska socialförsäkringsfrågor är ett formaliserat samarbete med de nordiska ländernas socialförsäkringsmyndigheter vars syfte är att kvalitetssäkra Info Nordens texter om social trygghet på norden.org, och informera Info Norden om förändringar när relevanta nya lagar och förordningar träder i kraft. Myndigheternas medlemmar fungerar som kontaktpersoner i socialförsäkringsfrågor.
Under 2020-21 har redaktionsgruppen formulerat artiklar om underhållsbidrag, bidrag till hjälpmedel, ekonomiskt bistånd och lagval i Norden. Därtill har gruppen fått ett nytt mandat för 2022-2024.
Info Norden samarbetar med Nordisk eTax, som är en informationsportal om skatt för personer som bor i ett nordiskt land och som har inkomst eller tillgångar i ett annat nordiskt land. När portalen förnyades gav Info Norden feedback om portalen och lyfte fram att det är viktigt att nordiska medborgare får svar på gränsöverskridande skattefrågor på sitt eget modersmål.
Info Norden samarbetar med Nordiska ministerrådets sekretariats avdelning för kunskap och välfärd för att stärka information till både studenter och studievägledare om utbildning i Norden. Under 2021 har Info Norden i samarbete med institutionen publicerat en artikel om utbildningar och nordiska utbildningsavtal. Info Norden har även tagit fram en presentation om utbildningsmöjligheter i Norden och arbetar för att stärka Info Nordens information om utbildning på norden.org.
Info Norden ingår i en referensgrupp som leds av Nordregio för projektet Re-start Competence Mobility, som ingår i de nordiska regionministrarnas samarbetsprogram Nordic Thematic Group for Green, Innovative and Resilient Regions. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmobilitet i Norden med fokus på gränsöverskridande arbetsmobilitet såsom dagpendling, veckopendling, pendling mellan huvudstäder och flytt för arbete.
Projekt Achieving the smoothest cross-border mobility and daily life through digitalization, som koordineras av Myndigheten för digitalisation och befolkningsdata och justitieministeriet i Finland, var ett av flaggskeppsprojekten under det finska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet år 2021. Ett av projektets syfte var att undersöka möjligheterna för mångsidig och enkel användning av de nordiska och baltiska lagstiftnings- och regeldatabaserna. Info Norden deltog i undersökningen, workshopen och planeringen av nästa steg för 2022-2023.
Í 2021 vóru netsíðurnar hjá Info Norden vístar 2.245.040 ferð, deilt á 1.436.755 vitjanir, og Info Norden svaraði 5.018 fyrispurningum. Hetta eru hægstu tøl síðan Info Norden varð stovnað.
Tann netsíðan ið var víst oftast bæði í 2020 og 2021 var “information om corona-pandemien i Norden”. Næst á listanum eru síðurnar um danskan ríkisborgaraskap, bústað í norra, tollreglar í norra og svenskur ríkisborgaraskapur. Verður hugt at øllum londunum, snúgva tær mest vístu netsíðurnar seg um bústað, ríkisborgaraskap, at ferðast við hundi og kettu, at leita eftir arbeiði, tollreglar og kunning um flyting.
Í 2021 vóru tað gott 70 borgarar ið settu seg í samband við Info Norden við kendum og nýggjum marknaðarforðingum ið hava gjørt teirra flytiføri í norðurlondum trupult.
Info Norden fekk greiðu á trupulleikum innan viðurskifti so sum skatting av vinningsbýti, almennar veitingar ísv. fjararbeiði, skráseting av millumnøvnum, upptøka á háskúla, og at lukka bankakonto í einum øðrum landi.
Afturat møguligum marknaðarforðingum, hava nógv vent sær til Info Norden við trupulleikum ið hava staðist av koronafarsóttini. Norðurlond hava innført nógv ymisk krøv í samband við innferð í londini, krøv til negativan test og reglar um sóttarhald. Krøv og tilmælir í ymsu londunum broyttust støðugt í 2021, ofta við stuttari freist. Støðan var torfør og torskild, serliga fyri tey ið ferðaust um landamørk til arbeiðis í skúla, skuldu flyta, høvdu familju ella frítíðarbústað í øðrum norðurlandi.
Info Norden hevur havt leypandi samskifti við marknaðarforðingsráðið, og boðað frá avbjóðingum ið ávirka fría flytiførið, sum hava staðist av ólíka avmarkingum og tilmælum. Info Norden hevur harafturat nýtt sosialar miðlar og tíðindabrøv til at kunna um galdandi reglar í samband við ferðing millum norðurlond.
Hóast koronafarsóttina og tilmælir um fjararbeiði, skipaði Info Norden fyri nógvum virksemi í 2021:
Harafturat vitjaði Info Norden, saman við NAPA, 18 støð í Grønlandi, sum røðari ella við bási til 12 ymisk tiltøk, so sum:
Øll kunningartiltøkini hjá Info Norden við leinkjum og samstørv eru listaði í fylgiskjalinum aftast í ársfrágreiðingini. Her eru nøkur dømi um tiltøk ígjøgnum árið:
6 egin tiltøk
Koronakreppan hevur elvt til stórar avbjóðangir fyri flytiførið í teimum annars markleysu norðurlondunum.
Netsíðurnar hjá Info Norden høvdu met nógv vitjandi í 2021, og aldrin áður hava so nógv fólk vent sær til Info Norden fyri at fáa svar uppá spurningar um at liva og virka í norðurlondum. Tað vil siga at hugtakið um norðurlond sum eitt markleyst og sameint øki enn er til staðar, hóast avbjóðingarnar ið vit hava havt at stríðast við.
Info Norden er kunningartænastan hjá Norðurlendska Ráðharraráðnum. Høvuðsuppgávan er at lætta um møguleikan hjá borgarum at flyta seg frítt í norðurlondum. Info Norden vísir á yvirlit og snarvegir til tey ið vilja flyta, arbeiða, lesa, søkja um stuðul ella byrja fyritøku í norðurlondum. Info Norden kann eisini leiðbeina teg til norðurlendskar stuðulsskipanir og siga frá um norðurlendska samstarvið annars.
Starvsfólkini í Info Norden halda heimasíðuna dagførda, í tøttum samstarvi við norðurlendskar mynduleikar, svara fyrispurningum frá borgarum, boða marknaðarforðingsráðnum frá marknaðarforðingum, skipa fyri kunningartiltøkum ætlað til mynduleikar, málsviðgerar og viðkomandi borgarar.
Í átakinum Koronafarsóttin og norðurlendska samstarvið spyr Info Norden norðurlendskar politikarar og embætisfólk um korona, hvat vit hava lært, og hvat vit taka við okkum í norðurlendska samstarvinum framyvir. Her er tað Jaspur Langgaard, Midtergruppen í Norðurlandaráðnum.
Foto: Magnus Fröderberg / norden.org
Info Nordenip nittartakkakkut qupperneri 2021-mi 2.245.040-riarlutik ammarneqarsimapput, pulaartunut 1.436.755 agguataarlugit, Info Nordenillu saaffiginnissutit 5.018-it akisimavai. Kisitsisit taakku Info Nordenili pilersinneqarmat aatsaat taamak annertutigisimapput.
2020-mi 2021-milu allataq atuarneqarnerpaaq tassaasimavoq “information om corona-pandemien i Norden / Nunani Avannarlerni coronamik tuniluunneq pillugu paasissutissat”. Tulliatut atuarneqarnerpaasimapput qallunaatut innuttaassuseqarneq, Norgemi inissaqarniarneq, Norgemi akitsuutit pillugit malittarisassat aamma svenskisut innuttaassuseqarneq. Nunat Avannarliit akornanni uku ujarneqarnerpaasimapput: inissaqarniarneq, innuttaassuseqarneq, angalaneq, qimmit qitsuilluunniit nassarlugit angalaneq, suliffissarsiorneq, akitsuutit pillugit malittarisassat aamma nuunneq pillugu nalinginnaasumik paasissutissat.
2021-p ingerlanerani inuit 70 sinnilaarlugit amerlassusillit nunat killingini aporfiit ilisimaneqartut nutaalluunniit Nunani Avannarlerni nuunniarnerminnut tunngasut ajornartorsiutit pillugit saaffiginnissimapput. Info Nordenip akissarsiat pillugit akileraartarnerit, ungasianit sulitilluni isumaginninnikkut sillimmasiissutit, atit ilaannik nalunaarsuinerit, højskolini ilisimatusarfinnilu ilinnialersinnaanerit aamma nunami allami bankkontot atorunnaarnerit.
Nunat killingini ajornartorsiutaasinnaasut saniatigut inuppassuit coronamik tuniluunnerup kinguneratut ajornartorsiutit pillugit saaffiginnittarsimapput. Covid-19 pissutigalugu nunat avannarliit assigiinngiiaartunik angalalluni nunamut isernissamut killilersuisimapput, tunillatsissimannginnermut misilitsinnernik piumasaqaateqartarsimallutik aamma nappaat pillugu angerlarsimaannarnissaq pillugu malittarisaqarsimallutik. Nunat ataasiakkaat malittarisassaat aamma innersuussutaat 2021-p ingerlanerani ingerlaavartumik allanngortarsimapput, ilaanni piffissap sivikitsup iluani. Tamanna ajornakusoorsimavoq aamma paatsiveerunnarsimalluni, ingammik nunat killingini ajornartorsiutit suliartorniartunut, ilinniariartorniartunut, nuunniartunut, ilaqutariinnut imaluunniit sungiffimmi sammisaqarniartunut.
Info Norden ingerlaavartumik Gränshinderrådet attavigisarlugu nunat akornanni aporfeqarani angalasinnaanermut ajornartorsiutit pillugit nalunaaruteqartarsimavoq, ajornartorsiutillu nunat assigiinngitsut killilersuinerannit malittarisassaannillu pinngorsimasarput. Info Norden nunat avannarliit akornanni angalanermi malittarisassat atuuttut pillugit paasisitsiniaanermi aammattaaq inuit attaveqaataannik aamma nutaarsiassanik atuisarsimavoq.
Naak corona tuniluukkaluartoq aamma qanillinaveersaarluni sulisarnissaq pillugu kaammattuuteqaraluartoq Info Nordenip 2021-mi nammineq sammisani naammassisimavai:
Aamma Info Nordenip NAPA suleqatigalugu Kalaallit Nunaanni illoqarfiit nunaqarfiillu 18-it tikissimavai, aamma Info Norden aaqqissuussinerni 12-ini saqqummiisimavoq imaluunnit saqqummersitsisimalluni, assersuutigalugu ukunani:
Info Nordenip paasissutissiinerminut suliarisartagaanut suleqataanullu linksit nalunaarutip naggataata tungaani nalunaarsorneqarsimapput. Ukiup ingerlanerani pisimasut ilai aaku:
Covid19-imik tuniluunneq Nunanut Avannarlernut killeqanngitsunut annertuunik unammillernartoqartitsisimavoq. 2021-mi inuppassuit aatsaat taama amerlatigisut Info Nordenip nittartargai ammarsimavaat aamma Nunani Avannarlerni inuunermut nuunnissamullu tunngatillugu apeqqutiminnik akissutinik pissarsiniarlutik saaffiginnittarsimallutik. Tamatuma Nunat Avannarliit killeqanngitsuunerat peqataatitsinerallu naak unammillernartoqaraluartoq suli naatsorsuutigineqarnerat uppernarsarpaa.
Info Norden tassaavoq Nordiska ministerrådip paasissutissiisarfia, tassani inuinnaat Nunani Avannarlerni nuttarsinnaanermut periarfissaasa oqilisaaffiginissaat pingaarnertut suliassaraa. Info Norden inunnut nuunniartunut, suliartorniartunut, ilinniagaqarniartunut, qinnuteqarniartunut imaluunniit Nunani Avannarlerni suliffimmik aallartitsiniartunut ilitsersuisarpoq. Info Norden Nunani Avannarlerni aningaasaateqarfiit pillugit innersuussinnaavaatit aamma nunani avannarlerni suleqatigiinneq pillugu paasissutissanik tunisinnaallutit.
Info Nordenimi sulisut nunani avannarlerni oqartussat suleqatigalugit nittartagaq nutartertarpaat, atuisut saaffiginnissusaat akisarlugit, nunat killiini aporfiit Gränshinderrådetimut (Nunat killiini aporfinnut siunnersuisoqatigiit) nalunaarutigisarlugit aamma oqartussanut, ingerlatsisunut aamma soqutigisaqaqatigiinnut allanut paasissutissiinerit ingerlattarlugit.
Paasisitsiniaanermi Coronapandemin och det nordiska samarbetet Info Nordenip nunat avannarlerni politikerit aamma atorffilittat covid-19 pillugu aamma siunissami nunani avannarlerni suleqatigiinnermi tamanna qanoq ilinniutigisinnaaneripput apersorneqarput. Uani Pipaluk Lynge Rasmussen, Inatsisartuni ilaasortaq apersorneqarpoq.
Foto: Johannes Jansson / norden.org
Statistikken er baseret på tal fra Google Analytics. Bemærk at tallene for 2019 er ekstraordinært lave på fordi Info Nordens websider lå på et midlertidigt subdomæne mellem efteråret 2018 og foråret 2019. Dette påvirkede synligheden i søgemaskiner – og dermed også besøgstallene – negativt.
Besøg fra: *) | 2019 | 2020 | 2021 | Ændring fra 2020 til 2021 |
Danmark | 58573 | 199 013 | 223 852 | + 12,5 % |
Finland | 38296 | 111 175 | 145 206 | + 30,6 % |
Færøerne | 2 363 | 5 038 | 6 266 | +24,4 % |
Grønland | 1 225 | 5 348 | 10 232 | +91,3 % |
Island | 9 377 | 16 709 | 24 520 | +46,7 % |
Norge | 59089 | 127 396 | 232 921 | +82,2 % |
Sverige | 88567 | 271 281 | 376 593 | +38,8 % |
Åland | 1 089 | 2 733 | 2 490 | -8,9 % |
Ikke-nordiske lande | 43099 | 349 569 | 414 675 | +18,2 % |
I alt | 301 768 | 1 088 262 | 1 436 755 | +32,0 % |
*) Tallene for Åland og Finland er beregnet således, at besøg fra Mariehamn, som i Google Analytics er registreret som besøg fra Finland, er blevet lagt til antallet af besøg fra Åland og fratrukket antallet af besøg fra Finland. |
Antal sidevisninger: *) | 2019 | 2020 | 2021 | Ændring fra 2020 til 2021 |
Danmark | 140 390 | 341 191 | 362 346 | +6,2 % |
Finland | 96 628 | 209 053 | 240 005 | +14,8 % |
Færøerne | 5 269 | 10 874 | 11 411 | +4,9 % |
Grønland | 3 717 | 10 283 | 17 710 | +72,2 % |
Island | 32 900 | 39 122 | 56 014 | +43,2 % |
Norge | 122 971 | 283 676 | 365 141 | +28,7 % |
Sverige | 175 560 | 467 539 | 591 755 | +27,6 % |
Åland | 6 422 | 4587 | 4 286 | -6,6 % |
Ikke-nordiske lande | 90 551 | 449 446 | 591 755 | +31,7 % |
I alt | 674 408 | 1 815 771 | 2 245 040 | +23,6% |
Andel sidevisninger på sider om: | 2021 |
Danmark | 17,4 % |
Finland | 7,6 % |
Færøerne | 5,2 % |
Grønland | 7,2 % |
Island | 5,1 % |
Norge | 31,9 % |
Sverige | 22,2 % |
Åland | 3,5 % |
I alt | 100 % |
Sidevisninger per besøg fra brugere i: | 2019 | 2020 | 2021 |
Danmark | 2,5 | 1,7 | 1,6 |
Finland | 2,6 | 1,9 | 1,7 |
Færøerne | 2,1 | 2,2 | 1,8 |
Grønland | 3,0 | 1,9 | 1,7 |
Island | 3,6 | 2,3 | 2,3 |
Norge | 2,0 | 2,2 | 1,6 |
Sverige | 2,0 | 1,7 | 1,6 |
Åland | 2,9 | 1,7 | 1,7 |
Ikke-nordiske lande | 1,9 | 1,3 | 1,4 |
I alt | 2,2 | 1,7 | 1,6 |
Besøgsvarighed i minutter fra brugere i: | 2019 | 2020 | 2021 |
Danmark | 2:33 | 1:35 | 1:36 |
Finland | 3:03 | 1:58 | 1:44 |
Færøerne | 2:01 | 1:47 | 1:34 |
Grønland | 3:19 | 1:42 | 1:29 |
Island | 3:39 | 2:38 | 2:35 |
Norge | 2:10 | 1:54 | 1:42 |
Sverige | 1:56 | 1:36 | 1:36 |
Åland | 2:23 | 1:31 | 1:31 |
Gennemsnit af alle besøg | 2:18 | 1:44 | 1:34 |
Antal besøg som kommer via: | 2019 | 2020 | 2021 | Ændring fra 2020 til 2021 |
Organisk søgning | 232 807 | 738 864 | 1 153 335 | +56,1 % |
Heraf Google | 230 075 | 723 233 | 1 119 482 | +54,8 % |
Google ads | 19 | 93 483 | 143 326 | +53,3 % |
Andre websites (bortset fra sociale medier) | 15 220 | 27 605 | 24 050 | -12,9 % |
Sociale medier | 5 455 | 10 342 | 13 101 | +26,7 % |
Heraf Facebook | 4 466 | 8 613 | 8 566 | -0,5 % |
Direkte trafik | 15 295 | 217 791 | 97 279 | -55,3 % |
Andet | 6 | 177 | 239 | +35,0 % |
Antal besøg som kommer via: | 2019 | 2020 | 2021 |
Organisk søgning | 86,6 % | 67,9 % | 80,3 % |
Googles andel af organiske søgninger | 98,8 % | 97,9 % | 97,1 % |
Google ads | 0,0 % | 8,6 % | 10 % |
Andre websites (bortset fra sociale medier) | 5,7 % | 2,5 % | 1,7 % |
Sociale medier | 2,0 % | 1 % | 0,9 % |
Facebooks andel af besøg fra sociale medier | 81,9 % | 83,2 % | 65,4 % |
Direkte trafik | 5,7 % | 20,0 % | 6,8 % |
Andet | 0,0 % | 0,0 % | 0,0 % |
Platform | 2019 | 2020 | 2021 | Ændring fra 2020 til 2021 |
Computer | 128 233 | 520 334 | 592 580 | +13,9 % |
Mobiltelefon | 161 242 | 528 356 | 802 440 | +51,9 % |
Tablet | 19 991 | 39 572 | 41 735 | +5,5 % |
Andel af besøg fra mobiltelefoner og tablets | 58,6 % | 52,2 % | 58,8 % |
Alle henvendelser til Info Norden registreres i databasen Nordsvar. Statistikken er trukket herfra.
De fleste brugere anvender spørgeformularen på Info Nordens websider til at stille spørgsmål. I spørgeformularen kan brugerne vælge hvilket sprog de ønsker svar på. Dette valg afgør hvilket Info Norden-kontor der modtager spørgsmålet. Henvendelser der ønskes besvaret på dansk, bliver sendt til Info Norden i Danmark og så videre. Henvendelser på engelsk besvares af Info Norden i det land som de handler om. Info Norden i Grønland blev etableret i 2015.
Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland | I alt | |
2021 | 904 | 586 | 222 | 171 | 276 | 1005 | 1759 | 95 | 5 018 |
2020 | 833 | 354 | 131 | 127 | 165 | 959 | 1328 | 56 | 3 953 |
2019 | 394 | 208 | 89 | 78 | 103 | 369 | 567 | 36 | 1 837 |
2018 | 335 | 241 | 24 | 8 | 162 | 344 | 512 | 33 | 1 659 |
2017 | 584 | 351 | 72 | 29 | 269 | 507 | 689 | 59 | 2 560 |
2016 | 620 | 400 | 34 | 29 | 232 | 430 | 737 | 66 | 2 548 |
2015 | 642 | 424 | 33 | 7 | 311 | 442 | 783 | 40 | 2 682 |
2014 | 629 | 470 | 86 | - | 346 | 500 | 775 | 36 | 2 842 |
2013 | 738 | 454 | 42 | - | 576 | 528 | 920 | 60 | 3 318 |
2012 | 880 | 587 | 56 | - | 726 | 610 | 1 084 | 44 | 3 987 |
År | Henvendelser per 1 000 besøg |
2021 | 3,5 |
2020 | 3,6 |
2019 | 6,0 |
2018 | 3,0 |
2017 | 2,6 |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være større end summen af alle henvendelser per år i tabel 9.
Emne | 2019 | 2020 | 2021 | Ændring fra 2020 til 2021 |
Arbejde i flere lande | 13 | 21 | 42 | +100,0% |
Arbejde, jobsøgning og dagpenge | 345 | 513 | 698 | +36,1% |
Bolig | 109 | 200 | 212 | +6,0% |
Erhverv/virksomhed | 90 | 123 | 148 | +20,3% |
Familie (fx børnebidrag, dødsfald og arv) | 112 | 224 | 186 | -17,0% |
Flytning | 141 | 342 | 463 | +35,4% |
Folkeregistrering, legitimation og personnummer | 258 | 448 | 557 | +24,3% |
Forbruger (fx bank og forsikring) | 56 | 127 | 195 | +53,5% |
Grænsegænger/pendler | 23 | 43 | 75 | +74,4% |
Ikke-nordiske borgere | 166 | 398 | 941 | +136,4% |
Kriser i samfundet (henvendelser om covid-19) | - | 375 | 312 | -16,8% |
Køretøj | 79 | 155 | 214 | +38,1% |
Nordisk samarbejde | 37 | 47 | 58 | +23,4% |
Nordiske støtteordninger | 31 | 26 | 31 | +19,2% |
Rejse med dyr, planter og fødevarer | 64 | 111 | 184 | +65,8% |
Samfund (fx statsborgerskab og stemmeret) | 164 | 489 | 575 | +17,6% |
Skole og uddannelse | 216 | 405 | 504 | +24,4% |
Social sikring (alle typer af sociale ydelser) | 322 | 749 | 849 | +13,4% |
Sundhed, sygdom og særlige behov | 100 | 197 | 204 | +3,6% |
Told og skat | 257 | 394 | 465 | +18,0% |
Øvrigt | 74 | 34 | 87 | +155,9% |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige emner. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være over 100 %.
Emne | 2019 | 2020 | 2021 |
Arbejde i flere lande | 0,7% | 0,5% | 0,8% |
Arbejde, jobsøgning og dagpenge | 18,7% | 13,0% | 13,9% |
Bolig | 5,9% | 5,1% | 4,2% |
Erhverv/virksomhed | 4,9% | 3,1% | 2,9% |
Familie (fx børnebidrag, dødsfald og arv) | 6,1% | 5,7% | 3,7% |
Flytning | 7,6% | 8,7% | 9,2% |
Folkeregistrering, legitimation og personnummer | 14,0% | 11,3% | 11,1% |
Forbruger (fx bank og forsikring) | 3,0% | 3,2% | 3,9% |
Grænsegænger/pendler | 1,2% | 1,1% | 1,5% |
Ikke-nordiske borgere | 9,0% | 10,1% | 18,8% |
Kriser i samfundet (henvendelser om covid-19) | 0,0% | 9,5% | 6,2% |
Køretøj | 4,3% | 3,9% | 4,3% |
Nordisk samarbejde | 2,0% | 1,2% | 1,2% |
Nordiske støtteordninger | 1,7% | 0,7% | 0,6% |
Rejse med dyr, planter og fødevarer | 3,5% | 2,8% | 3,7% |
Samfund (fx statsborgerskab og stemmeret) | 8,9% | 12,4% | 11,5% |
Skole og uddannelse | 11,7% | 10,2% | 10,0% |
Social sikring (alle typer af sociale ydelser) | 17,5% | 18,9% | 16,9% |
Sundhed, sygdom og særlige behov | 5,4% | 5,0% | 4,1% |
Told og skat | 13,9% | 10,0% | 9,3% |
Øvrigt | 4,0% | 0,9% | 1,7% |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være større end summen af alle henvendelser per år i tabel 9. Tallet under ”andre” i kolonnen længst til højre dækker over ”EU og EØS” samt ”Andet”. Vi har ikke før 2019 haft mulighed for at registrere om henvendelser har handlet om lande uden for Norden.
Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland | Andre | |
2021 | 1411 | 663 | 317 | 259 | 423 | 1766 | 1616 | 150 | 365 |
2020 | 1205 | 464 | 179 | 192 | 232 | 1485 | 1270 | 98 | 237 |
2019 | 644 | 239 | 141 | 118 | 149 | 651 | 620 | 66 | 61 |
2018 | 560 | 158 | 41 | 32 | 124 | 648 | 634 | 50 | - |
2017 | 886 | 282 | 108 | 63 | 219 | 944 | 912 | 91 | - |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være over 100%.
Andel henvendelser om | 2019 | 2020 | 2021 |
Danmark | 34,9 % | 30,6 % | 28,1 % |
Finland | 13,0 % | 11,8 % | 13,2 % |
Færøerne | 7,6 % | 4,5 % | 6,3 % |
Grønland | 6,4 % | 4,9 % | 5,2 % |
Island | 8,1 % | 5,9 % | 8,4 % |
Norge | 35,3 % | 37,7 % | 35,2 % |
Sverige | 33,6 % | 32,2 % | 32,2 % |
Åland | 3,6 % | 2,5 % | 3,0 % |
EU/EØS | 1,7 % | 2,8 % | 2,9 % |
Andre | 1,6 % | 3,2 % | 4,3 % |
Platform | 2019 | 2020 | 2021 |
Dansk | 20,7 % | 19,3 % | 16,0% |
Finsk | 9,6 % | 7,5 % | 7,4% |
Færøsk | 0,0 % | 0,2 % | 0,2% |
Grønlandsk | 0,1 % | 0,0 % | 0,1% |
Islandsk | 5,2 % | 3,2 % | 3,6% |
Norsk | 17,8 % | 20,5 % | 18,0% |
Svensk | 30,4 % | 32,0 % | 27,7% |
Engelsk | 16,2 % | 17,6 % | 27,0% |
Platform | 2019 | 2020 | 2021 |
Webformular | 78,0 % | 87,2 % | 88,2% |
Telefon | 14,3 % | 9,2 % | 5,1% |
6,8 % | 3,6 % | 6,6% | |
Sociale medier | 0,3 % | 0,2 % | 0,1% |
Brev | 0,6 % | 0,1 % | 0,0% |
Besøg | 0,1 % | 0,0 % | 0,0% |
Info Norden bidrar med informationsaktiviteter som stöder arbetet för fri mobilitet i Norden. Informationsaktiviteter kan bland annat vara seminarier, konferenser, presentationer, möten med intressenter eller målinriktad digital information till Info Nordens målgrupper.
Tema | Link | Arrangör | Plats | Datum | Antal deltagare |
Informationsdag för studerande om Info Norden och Nordjobb | Info Norden och Nordjobb Åland | Åland, Ålands Gymnasium i Mariehamn | 10/2 | 60 | |
Norden, tillsammans | Se video | Info Norden och Pohjola-Norden | Webbinarium | 23/3 | 30 |
Corona och Nordens framtid | Se video | Info Norden och Pohjola-Norden | Webbinarium | 24/3 | 50 |
“Hur har covid-19-pandemin påverkat det nordiska samarbetet?” | Læs mere | Info Norden og Norden i Fokus | Sverige, Stockholm (online) | 6/7 | 111 |
Coronapandemin stängde gränserna - hur gör vi nu för att bli den mest integrerade regionen i världen? | Læs mere | Info Norden och Norden i Fokus | Finland, Helsingfors och online | 12/7 | 72 |
Kolliderer nordisk studentmobilitet i stengte grenser? | Læs mere | Info Norden och ANSA | Norge, Arendal | 19/8 | 30 |
Tema | Link | Arrangör | Plats | Datum | Antal deltagare/visningar |
Pohjola-Nordens rådgivningskommitté | Pohjola-Norden | Online | 19/1 | 14 | |
Presentation “Legal status of microdata sharing in the Nordics?” på webbinariet “Free movement in the Nordics - A true story of jobs, commuting, and dark numbers” | Læs mere | Nordisk Ministerråd | Webbinarium | 25/2 | 160 |
Indlæg på “Covid-19 sætter tilliden og mobiliteten under pres” | Læs mere | Norden i Fokus | Webbinarium | 23/3 | 3 400 |
Oplæg på webinar for studerende på Helsinki Universitet om Info Norden, Grønland og mobilitet | Helsinki Universitet | Webbinarium | 19/4 | 15 | |
Pohjola-Nordens rådgivningskommitté | Pohjola-Norden | Online | 26/4 | 20 | |
Informationsrejse, 5 byer i Diskobugten: Ilulissat, Qasigiannguit, Aasiaat, Qeqertarsuaq, Kangaatsiaq | Læs mere | NAPA | Grönland | 3-18/6 | 227 |
Presentasjon av Info Norden og møte med det nordiske teamet i Internasjonal avdeling, Stortinget | Foreningen Norden i Norge | Norge, Oslo | 4/6 | 7 | |
Pohjola-Nordens rådgivningskommitté | Pohjola-Norden | Online | 7/6 | 15 | |
Informationsrejse, 13 byer og bygder i Nordgrønland, herunder Ilulissat, Upernavik, Uummannaq og Kullorsuaq | Se video | NAPA | Grønland | 24/8-8/9 | 178 |
Pohjola-Nordens rådgivningskommitté | Pohjola-Norden | Online | 30/8 | 25 | |
Föredrag "Det åbne Norden og de lukkede grænser – landenes indrejserestriktioner fik konsekvenser for nordboerne" på webbinariet Gränsregionala forskningsfrågor | Læs mere | Karlstad Universitet | Webbinarium | 7/10 | 25 |
Föredrag om Info Norden till Sveriges socialdemokrater, S-gruppen i Nordiska rådet | Ålands Socialdemokrater, lagtingsgruppen | Åland, Mariehamn | 15/10 | 20 | |
Presentasjon av Info Norden for Foreningen Nordens landsstyre i Norge | Foreningen Norden i Norge | Norge, Oslo | 26/10 | 20 | |
Præsentation af Info Norden, formål og resultater, for NAPAs bestyrelse samt medarbejdere | NAPA | Grönland, Nuuk | 27/10 | 10 | |
Præsentation af Info Nordens arbejde på egen stand på session 2021 på Christiansborg | Nordiska rådet | Danmark, Köpenhamn | 1-4/11 | ca 1 000 | |
Presentation av Info Norden på Islands Universitets internationella dag | Islands Universitet | Island, Reykjavik | 4/11 | 150-200 | |
Presentation av Info Norden på Internationaliserings-dagarna för allmänbildande utbildning | Læs mere | Utbildningsstyrelsen | Finland, Vasa | 11-12/11 | 220 |
Presentasjon av tema Info Norden ønsker å jobbe med i 2021 | Nordiska ministerrådet | Danmark, Köpenhamn | 17/11 | 60 | |
Pohjola-Nordens rådgivningskommitté | Pohjola-Norden | Online | 22/11 | 18 |
Tema | Link | Arrangör/avsändare | Typ av information | Datum | Antal mottagare |
“Coronatidens vi och de”. En artikel på finska och svenska i Pohjola-Nordens tidning. | Læs mere | Pohjola-Norden | Artikel | 1/3 | 7 500 |
“Norge öppnar gränsen för gränspendlare från Finland och Sverige”. Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska ock isländska. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 1/3 | 23/3 |
”Udfordringer for mobile nordboer under pandemien”. Info Nordens nyhedsbrev til interessenter i Sverige | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 15/3 | 500 |
“Info Nordens årsrapport 2020 er udkommet”. Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 26/3 | 515 |
”Sådan påvirkede pandemien folk i Norden i 2020”. Info Nordens nyhedsbrev til interessenter i Sverige. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 26/3 | 500 |
“Hva ville folk i Norden vite noe om i 2020?” Info Nordens nyhetsbrev til interessenter i Norge. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 26/3 | 32 |
“Liikkuvuus Pohjoismaissavuonna 2020: Mitäihmisethalusivattietää, ja mistätietolöytyi?” Info Nordens nyhetsbrev på finska. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 6/4 | 163 |
“Et rekordår for webbesøg og henvendelser”. Nyhedsbrev til Info Nordens interessenter i Danmark. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 9/4 | 60 |
Nordiska rådet tar upp den inskränkta rörelsefriheten i Norden – "Sverige valde en annan linje och därför gick det inte att koordinera mer". En intervju på Hufvudstadsbladet. | Læs mere | Hufvudstads-bladet | Artikel | 13/4 | Läsarantal ca 71 000 |
“Rekordår for informasjonstjenesten Info Norden”. Nyhetssak på Foreningen Norden. | Læs mere | Foreningen Norden i Norge | Artikel | 16/4 | 5 500 |
“Vaccinationspas i Norden og EU”. Info Nordens nyhedsbrev til interessenter i Sverige. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 19/4 | 500 |
“Skillnader i hur nordiska länder arbetar med vaccinpass”. Sveriges Radio refererede til Info Nordens sammenstilling om vaccinepas i Ekot. | Læs mere | Sveriges Radio | Radio | 20/4 | Över 460 000 lyssningar / vecka |
“Meg og min jobb”. Sak til Kommunikasjonsforeningens medlemsmagasin. | Kommunikasjons-foreningen Norge | Artikel | 3/5 | 4 000 | |
“(Litt) enklere for nordiske hytteeiere i Sverige”. Info Norden intervjuet i sak om samordningsnummer og hytteeiere i Sverige. | Læs mere | Foreningen Norden i Norge | Artikel | 20/5 | 5 500 |
“Udlændinge der ejer fritidshus i Sverige kan fra i dag selv ansøge om svensk samordningsnummer”. Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 18/6 | 515 |
“Skal du reise i Norden, her finner du koronainformasjon”. Nyhetssak på Foreningen Norden. | Læs mere | Foreningen Norden i Norge | Artikel | 30/6 | 5 500 |
“Info Norden är med på följande nordiska sommararenor. Välkommen att följa med!” Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 5/7 | 515 |
Kampanj “Coronapandemin och det nordiska samarbetet”. Videoer på Facebook og Twitter. | Læs mere | Info Norden | Sociala medier | 29/10 - 4/11 | Facebook: 3 300. Twitter 5 600 |
Kampanj #nordichumans på Facebook. | Læs mere | Info Norden | Sociala medier | 29/10 - 4/11 | 9 700 |
”Hur stärker vi det nordiska samarbetet efter coronakrisen?”Info Nordens nyhedsbrev til interessenter i Sverige. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 1/11 | 500 |
“Har du spørsmål om Norden?”. Nyhetssak på Foreningen Norden. | Læs mere | Foreningen Norden i Norge | Artikel | 16/11 | 5 500 |
“Digitale nomader og Norden”. Info Nordens nyhedsbrev til interessenter i Sverige. | Læs mere | Info Norden | Nyhetsbrev | 20/12 | 500 |
Danmark
Finland
Færøerne
Grønland
ISBN 978-92-893-7223-7 (PDF)
ISBN 978-92-893-7224-4 (ONLINE)
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2022-702
PolitikNord 2022:702
© Nordisk Ministerråd 2022
Layout: Mette Agger Tang
Forsidefoto: Johnér
Publiseret: April 2022
Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland.
Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret og er en vigtig medspiller i det europæiske og internationale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa.
Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner.
Nordisk Ministerråd
Nordens Hus
Ved Stranden 18
1061 København K
www.norden.org
Læs flere nordiske publikationer: www.norden.org/da/publikationer