Resultat och slutsatser från enkäten

I följande kapitel redovisas resultaten från enkäten till de nordiska länderna. Resultatredovisningen är uppdelad i tre avsnitt som följer enkätens teman. Efter varje avsnitt redogörs också för de slutsatser och rekommendationer som följer resultaten. Slutsatserna rör jämförbarheten i den nordiska teaterstatistiken samt vilka rekommendationer som enligt Kulturanalys Nordens bedömning bör följa av dessa slutsatser.

Statistikansvar och insamlingsprocesser

Av de sju länder och självstyrande områden som har tillfrågats

Åland har inte fått någon enkät då deras teaterstatistik ingår i Finlands.

har enkäten i fem fall besvarats av de nationella statistikinstituten.

I Sverige har svaren tillhandahållits av Myndigheten för kulturanalys, som är den myndighet som har i uppdrag att ta fram teaterstatistik. I Sverige saknas i nuläget officiell teaterstatistik. Under perioden 1995–2010 ansvarade Statens kulturråd för insamling av teaterstatistik och det är den statistik som i nuläget finns publicerad i NSD. Myndigheten för kulturanalys publicerar statistik som rör scenkonst i årliga rapporter. Denna statistik omfattar stora delar av den statligt finansierade scenkonsten och har god täckning vad gäller teaterinstitutionerna. Det finns därför förutsättningar för att Sverige börjar att leverera statistik till NSD. Eftersom Myndigheten för kulturanalys ännu inte levererat någon data till NSD är svaren i enkäten baserade på den statistik som har publicerats av myndigheten och som finns redo att leverera.

I de övriga länderna finns det olika upplägg. Ibland finns det en statistikansvarig myndighet som ansvarar för att leverera data till det nationella statistikinstitutet, medan det i andra fall är de nationella statistikinstituten som ansvarar för och genomför insamlingen. Färöarna och Grönland baserar sin statistik på respektive nationalteater och statistiken omfattar således en teaterverksamhet. Grönlands statistikmyndighet hänvisar till Grönlands nationalteater. Uppgifter har därför hämtats, i de fall där det finns tillgängligt, från nationalteaterns hemsida. Färöarnas nationalteater har tillhandahållit svar på enkäten som förmedlats via Färöarnas nationella statistikmyndighet. Kulturdirektoratet har svarat på enkäten för Norges räkning. Kulturdirektoratet ansvarar för att samla in uppgifter om teatrar med statliga anslag. Dessa uppgifter hämtas i sin tur från medlemsorganisationen Norsk Teater- og Orkesterforening (NTO) som omfattar ”alle landets større offentlig støttede institusjoner innenfor områdene teater, dans, opera og musikk”.

Hämtat från Norsk teater- og orkesterforenings webbplats https://nto.no/om-nto/v%C3%A5re-medlemmer 2023-06-28.

För Finland, Island och Danmark har svar på enkäten tillhandahållits av de nationella statistikinstituten. I Finland samlas uppgifterna in från organisationen Teaterinfo Finland (TINFO) som sedan sammanställs av Statistics Finland.

Periodicitet och referensperioder

I enkäten fick länderna besvara två frågor som rör datainsamlingens frekvens och periodicitet. Den första frågan handlade om hur ofta data samlas in och den andra rörde tidsperioden som statistiken omfattas av.

Samtliga länder förutom Island har svarat att de samlar in teaterstatistik på årlig basis. Island samlar in statistik vartannat år, men levererar statistik uppdelad per år. Vilket gör att själva insamlingsprocessen inte påverkar möjligheten att leverera data som avser respektive år. En sak som skiljer sig åt mellan länderna är vilken referensperiod som statistiken omfattar. I Danmark och Island avser den statistik som levereras teatersäsongen. I Danmark är teatersäsongen juli–juni och Islands statistik avser perioden augusti–maj. Uppgifter från Grönland saknas. Övriga länder rapporterar per kalenderår. Detta innebär att statistiken som publiceras i NSD avser olika tidsperioder.

Slutsatser och rekommendationer

Kulturanalys Nordens slutsats är att det finns ett hinder för ökad harmonisering och jämförbarhet vad gäller skillnad i referensperioder för statistiken. Det innebär att länderna i sin rapportering bygger statistiken på olika tidperioder, där vissa länder avser teatersäsong och andra per år. Att statistiken utgår från olika tidperioder minskar möjligheten att jämföra data. En rekommendation för att öka harmoniseringen är att samtliga länder levererar data till NSD baserad på kalenderår. Referensperioden är samtidigt tydligt kopplad till ländernas etablerade insamlingsprocesser. En sådan rekommendation kommer vara svår att genomföra då det påverkar statistikinsamlingen på ett grundläggande sätt för de länder som utgår från teatersäsong. Ett första steg är att ytterligare förtydliga i NSD vilken referensperiod respektive lands uppgifter avser och vad det innebär för respektive år.

I denna rapport ser vi ingen anledning att lämna rekommendationer som rör ländernas ansvarsfördelning av insamling av teaterstatistiken.

En rekommendation är att Sverige med start 2024 levererar data till NSD.

CULT15: Vilka teatrar ingår i statistiken?

Det saknas en allmänt vedertagen definition av en teater som används av flera länder eller organisationer. Definitionen i CULT15, som avgränsar vilka teatrar som ska ingå i statistiken, är:

Data refer only to theatres and theatre projects supported by the state regardless of the amount of support. Amateur and fully privately funded theatres are not included.

Hur länderna tolkar denna definition är betydande för jämförbarheten och samstämmigheten. Definitionen är grunden på vilken statistiken vilar.

Att länderna inkluderar olika slags teatrar kan dels bero på att ett land valt att avgränsa sig på ett visst sätt eller att tolka definitionen på ett visst sätt. Det kan också handla om att vissa typer av teatrar helt enkelt inte finns i landet och därmed inte ingår. I vissa fall saknas möjligheter att samla in heltäckande statistik, vilket gör att vilka teatrar som ingår ibland är ett resultat av vilka möjligheter som finns att samla in data snarare än vilken definition som används.

Andra scenkonstområden i teaterstatistiken

En fråga i enkäten handlar om vilken typ av teatrar som ingår statistiken om antalet teatrar, föreställningar och publik. Begreppet teater som sådant saknar en allmänt vedertagen definition, att jämföra med exempelvis museistatistiken, som omfattas av en definition av den internationella museiorganisationen International Council of Museums. Den fråga som ställdes var vilken typ av teaterföreställningar som ingick i statistiken, följt av ett antal scenkonstområden. Scenkonst är ett paraplybegrepp som omfattar flera typer av konstformer som framförs på en scen, där teater är ett scenkonstområde av flera.

Tabell 2 redovisar svaren per land. Här framgår att länderna inkluderar flera olika scenkonstformer i den statistik som levereras till NSD. Det innebär att CULT15 inte enbart inkluderar teaterstatistik, utan snarare scenkonststatistik som omfattar flera scenkonstområden, såsom dans och musikteater/opera, cirkus och musik.

De svar som lämnats från Sverige är baserade på den statistik som producerats men ännu inte levererats till NSD. I insamlingen ingår musik, men möjligheten finns att inte låta dessa ingå i framtida leverans.

I Norges statistik ingår musik. Det är det enda land som inkluderar detta scenkonstområde. Dans ingår i samtliga länder förutom Färöarna. Detsamma gäller musikteater/opera. Nycirkus ingår i Sverige, Danmark och Finland, men inte i Norge, Island och Färöarna. Förutom Färöarna inkluderar således samtliga länder mer än endast teater i teaterstatistiken.

Tabell 2. Scenkonstområden som omfattas av teaterstatistiken

	SE	DK	NO	FI	IS	FO	GL
Teater	•	•	•	•	•	•	•
Dans/balett	•	•	•	•	•	×	-
Musik	•	×	•	×	×	×	-
Musikteater/opera	•	•	•	•	•	×	-
Nycirkus	•	•	×	•	×	×	-
Annat, transdisciplinärt	•	•	×	-	•	×	-

Kommentar: Ålands teaterstatistik ingår i Finlands redovisning. Därför saknas Åland i tabellen. I Grönlands statistik ingår endast Grönlands Nationalteater, som skapar föreställningar inom flera scenkonstområden.
• = Ja
x = Nej
- = N/A eller svar saknas.

Typer av teatrar som ingår

Scenkonsten i Norden är olika organiserad i de olika länderna, men har gemensamt att teatrar finns på såväl lokal, kommunal, regional och nationell nivå. Teatrar kan drivas privat eller av statliga, regionala eller kommunala huvudmän. I samtliga länder finns också fria teatergrupper som verkar utanför institutionerna med ideella föreningar eller stiftelser som organisationsform. Dessa oberoende verksamheter mottar ofta offentliga bidrag. Det kan dels handla om statliga bidrag där förordningar eller lagar reglerar vilka som tar emot bidrag, dels regionala bidrag och kommunala bidrag. Sammantaget är teaterområdet fragmenterat i meningen att det finns många olika slags verksamheter som mottar stöd från olika nivåer.

I tabell 3 sammanställs vilken typ av teatrar som ingår i de olika ländernas leverans till NSD. Återigen kan påpekas att svaren både kan reflektera en definitionsmässig eller innehållsmässig avgränsning som har gjorts, och att det helt enkelt inte förekommer den typen av verksamhet i landet eller att det inte är möjligt att följa upp vissa typer av verksamheter inom ramen för statistikinsamlingen.

Samtliga länder redovisar statistik från statligt finansierade teaterinstitutioner. I Sverige handlar det om ett 80-tal teatrar med statliga bidrag inom Kultursamverkansmodellen och till Stockholmsregionen samt till enskilda statliga aktörer (Myndigheten för kulturanalys, 2022). Sverige samlar också in statistik om teatrar med regionala och kommunala bidrag, men har möjlighet att avgränsa statistiken till att endast omfatta institutioner med statliga bidrag.

I Norge och Sverige ingår nationella turnerande teatrar.

Riksteatern i Sverige och Riksteatret i Norge.

Regionala och lokala teatrar med statliga bidrag ingår också i samtliga länder förutom Färöarna och Grönland. Kommersiella teatrar ingår endast i Danmarks redovisning, vilket alltså är privata teatrar med statlig medfinansiering i någon form.

I Norden finns det sedan 1960- och 1970-talen omfattande bidrag till fria grupper som en del av den offentliga kulturpolitiken. Många av dessa grupper saknar egna, permanenta scener och verkar utanför de statliga, regionala eller kommunala scenerna (Brauneck & ITI Germany, 2017). Fria grupper kan ingå i statistik över föreställningar och publik. En del av den fria teatern framförs som gästspel på offentliga teatrar eller gästspelsscener och räknas därmed in i statistiken som gästspel i de fall där fria grupper spelar föreställningar på institutionernas scener.

Danmark och Finland redovisar statistik i NSD där fria teatergrupper ingår.

På engelska används termen independent theatres. Här kan även cirkuskompanier, dansensembler och andra grupper eller ensembler inom scenkonstområdet ingå. Vi saknar däremot information om vilka grupper inom det fria kulturlivet som ingår.

Fria grupper ingår inte i den statistik som levereras av Sverige, Norge och Island. En svårighet är att med god kvalitet följa upp samtliga fria teatergrupper, då de ofta är många till antalet men är små verksamheter och antalet grupper kan variera över tid.

Grönland redovisar statistik som avser nationalteatern. Detsamma gäller Färöarnas statistik i NSD. I den statistiken ingår gästspel från fria teatergrupper, vilket gör att de föreställningar som produceras av fria grupper och spelas på nationalteatrarna ingår i statistiken i form av gästspel på nationalteatrarnas scener. Det gäller också för teaterinstitutioner i andra länder. Fria grupper kan således inkluderas i statistik över föreställningar och publik, men inte inkluderas i den statistik som avser antalet teatrar.

En sammanställning av svaren visar att inga länder inkluderar amatörteater, i linje med definitionen i CULT15.

Tabell 3. Typ av teatrar som omfattas av teaterstatistiken

	SE	DK	NO	FI	IS	FO	GL
Statliga bidrag	•	•	•	•	•	•	•
Nationellt turnerande teatrar (med offentlig finansiering)	•	•	•	•	-	×	×
Regionala eller lokala/kommunala teatrar (med offentlig finansiering)	•	•	•	•	•	×	×
Fria teatrar (professionella grupper eller teatrar med offentlig finansiering)	×	•	×	•	×	•	×
Privata teatrar	×	•	×	-	×	×	×

Kommentar:

• = Ja
x = Nej
- = N/A eller svar saknas.

Slutsatser och rekommendationer

Baserat på ovanstående är slutsatsen i denna rapport att det i relation till vilka teatrar som ingår finns hinder för en harmoniserad teaterstatistik. Det är skillnader mellan länderna avseende vilka scenkonstområden som ingår, och andra avgränsningar som gäller huvudmannaskap och finansiering. Det i sin tur utgör ett hinder för harmonisering av statistiken mellan de nordiska länderna.

En annan rekommendation är att delvis bredda definitionen till tabellen CULT15 till att omfatta dels institutioner (i de fall de förekommer), dels föreställningar som avser scenkonstområdena teater, dans, musikteater/opera samt nycirkus. Det innebär i praktiken en liten förändring mot det som levereras till NSD, då de flesta länder redan nu levererar statistik som omfattar dans, musikteater/opera och nycirkus.

En annan rekommendation är att statistiken i första hand avgränsas till statligt finansierade scenkonstinstitutioner. Även om vissa länder i nuläget levererar statistik kring fria teatergrupper är det svårt att inkludera samtliga grupper, då de varierar i antal och inte omfattas av samma uppföljning som kan ligga till grund för varaktig och jämförbar statistik. En annan fördel, som avhandlas senare i denna rapport, är att risken för dubbelredovisning av föreställningar och publik blir mindre. Samtidigt innebär avgränsningen att en stor del av teaterlivet och de teatrar som finns i länderna inte ingår i statistiken. På sikt bör därför statistiken sträva mot att inkludera även den fria scenkonsten för att ge en bättre helhetsbild över den verksamhet som bedrivs i länderna.

En tredje rekommendation är att tydliggöra vad som menas med statliga bidrag. Ett förtydligande är understryka att statistiken avser statliga bidrag riktade mot teaterinstitutioner som kommer direkt från en lag, förordning eller förmedlas via en statlig bidragsmyndighet. Här ingår inte andra verksamheter, till exempel kommunala gästspelsscener som enbart finansieras av kommun.

CULT15: Typ av föreställningar och publik

I enkäten har länderna fått svara på två frågor som handlar om vilka typer av föreställningar och vilken publik som ingår i statistiken.

Grönlands uppgifter är hämtade från nationalteaterns webbplats (https://nuis.gl/). Enligt uppgift spelar nationalteatern 3–5 produktioner per år, som är både egenproduktioner, gästspel och internationella gästspel.

Här särskiljs egenproduktioner, samproduktioner, gästspel, föreställningar och publik på turné samt internationella föreställningar.

I tabell 4 framgår att Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island och Färöarna inkluderar egenproduktioner, samproduktioner och gästspel i antalet föreställningar. Samtliga länder förutom Färöarna och Grönland har svarat att föreställningar inom ramen för teatrarnas turnerande verksamhet samt internationella föreställningar ingår i statistiken Det finns stora likheter i vilken typ av föreställningar som ingår i statistiken. Uppgifter saknas för Grönland men sannolikt ingår åtminstone egen- och samproduktioner.

Statistik om teatrar är komplext och utmanande i den mening att en föreställning ofta sker i samarbete med andra aktörer. Gästspel är ett sådant exempel, där en verksamhet tar emot föreställningar som producerats av en annan verksamhet. Om båda verksamheterna ingår i statistiken finns risk att föreställningar dubbelredovisas: en verksamhet redovisar föreställningen som egenproduktion och den andra som mottaget gästspel. Vid samproduktioner kan det också uppstå frågor om vem som ska redovisa förställningen. Risken för dubbelredovisningar minskar ju färre verksamheter som ingår. Genom att endast inkludera teaterinstitutioner med scener minskar risken att en föreställning räknas två gånger, då den verksamhet som anger föreställningen som egenproduktion inte ingår.

Internationella föreställningar, det vill säga egen- eller samproduktioner som spelas utanför landet, ingår i Sverige och Danmarks statistik. År 2021 utgjorde de i Sverige 2 procent av alla egen- och samproducerade föreställningar och konserter som rapporterades in av teater-, dans- och musikinstitutioner med statliga bidrag.

Baseras på statistik framtagen av Myndigheten för kulturanalys, som ansvarar för Sveriges scenkonststatistik. Uppgifterna baseras på 103 svarande verksamheter inom områdena teater, musik, dans, nycirkus, musikteater/opera. Totalt redovisar verksamheterna 13 074 egen- och samproduktioner samt 200 egen- eller samproducerade föreställningar/konserter i andra länder.

Tabell 4. Typ föreställningar som ingår i CULT15

	SE	DK	NO	FI	IS	FO	GL
Egenproduktion	•	•	•	•	•	•	-
Samproduktion	•	•	•	•	•	•	-
Gästspel	•	•	•	•	•	•	-
Föreställningar på turné	•	•	•	•	•	-	-
Internationella föreställningar	•	•	-	-	-	-	-

Kommentar:

• = Ja
x = Nej
- = N/A eller svar saknas.

Tabell 5 visar besök som ingår i statistiken. I samtliga länder räknas publik för egenproduktioner, samproduktioner, gästspel samt publik där teatern spelar föreställningar på turné. I Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island ingår föreställningar om spelas på turné. Det saknas uppgifter från Färöarna och Grönland.

Tabell 5. Typ publik som ingår i CULT15

	SE	DK	NO	FI	IS	FO	GL
Egenproduktion	•	•	•	•	•	•	-
Samproduktion	•	•	•	•	•	•	-
Gästspel	•	•	•	•	•	•	-
Turnerande verksamhet	•	•	•	•	•	-	-

Kommentar:

• = Ja
x = Nej
- = N/A eller svar saknas.

Slutsatser och rekommendationer

Resultaten från enkäten visar att det finns små skillnader vad gäller vilken typ av föreställningar och publik som ingår i statistiken som levereras till NSD. Alla länder inkluderar såväl egenproduktion och samproduktion som mottagna gästspel i statistiken. En rekommendation är att Norge, Finland och Island förtydligar huruvida internationella föreställningar ingår i statistiken. Samtidigt är det ett rimligt antagande att internationella föreställningar inte har särskilt stor inverkan på statistikens jämförbarhet.

Ytterligare en rekommendation är att NSD bidrar med en tydligare definition som preciserar vilka typer av föreställningar och publik som ingår i statistiken. Det kan göras genom att förtydliga att även internationella föreställningar och föreställningar på turné bör ingå.

Dubbelredovisningar är ett potentiellt problem som framför allt är kopplat till statistikens kvalitet. Hur statistiken kvalitetssäkras är samtidigt en del av harmonisering och möjligheten att jämföra mellan länder. Det finns en potentiell risk att föreställningar och publik redovisas två gånger när samtliga föreställningar och publik redovisas i en samlad siffra. Särskilt stor risk är detta för de länder som redovisar många teatrar och fria teatergrupper. På lång sikt är en möjlighet att redovisa mottagna gästspel och egen- och samproduktioner för sig, för att på så sätt minska risken att en föreställning räknas två gånger. Det kräver samtidigt att sådana förutsättningar finns. Risken för dubbelredovisning bedöms vara mindre när enbart teaterinstitutioner, och därmed ett färre antal teatrar, ingår i statistiken.

Samlade rekommendationer för en harmoniserad nordisk teaterstatistik

Mot bakgrund av ovanstående slutsatser väljer Kulturanalys Norden att rekommendera ett antal steg mot nordiska harmoniserade standarder för teaterstatistik. Nedan sammanfattas Kulturanalys Norden rekommendationer.

Insamlingsprocesser

Att på sikt arbeta för att länderna levererar data till NSD som är baserad på kalenderår. En sådan rekommendation är i dagsläget inte möjlig att genomföra, baserat på ländernas nuvarande insamlingsprocesser. Därför rekommenderas att informationen i NSD ytterligare förtydligar vilken referensperiod respektive lands uppgifter avser. Det ger möjlighet för användaren att dra slutsatser om tidsserierna och hur uppgifterna per år skiljer sig åt.
Att Sverige från och med 2024 levererar statistik om statligt finansierade scenkonstinstitutioner. Då det inte finns jämförbarhet med tidigare levererade data är förslaget att statistik från tidigare år tas bort från tidsserien för att skapa en jämförbar tidsserie.

Bredda teaterstatistiken till fler scenkonstområden

Att bredda definitionen i CULT15 till att omfatta institutioner och föreställningar/publik som avser scenkonstområdena teater, dans, musikteater/opera samt nycirkus. I praktiken innebär detta en liten förändring i relation till vad länderna i nuläget levererar.
Att CULT15 följaktligen byter namn till CULT15 Performing arts. På så sätt beskriver namnet bättre den statistik som ingår i tabellen.

Avgränsningar och definitioner

Att i första hand avgränsa statistiken till statligt finansierade scenkonstinstitutioner. Det innebär att grupper, ensembler eller kompanier som är en del av den fria scenkonsten inte ingår i statistiken över antalet teatrar, föreställningar och publik. I dagsläget saknar flera länder möjlighet att leverera heltäckande statistik om fri scenkonst. Det är också en population som förändras från år till år och som är svår att följa upp kontinuerligt. På sikt bör dock statistiken sträva mot att inkludera även den fria scenkonsten, för att ge en bättre helhetsbild över den verksamhet som bedrivs i länderna.
Att i definitionen tydliggöra vilka statliga bidrag som avses. Ett förtydligande är understryka att statistiken avser statliga bidrag riktade mot teaterinstitutioner som kommer direkt från en lag, förordning eller förmedlas via en statlig bidragsmyndighet.
Att arbeta fram en definition som preciserar vilken typ av föreställningar och publik som ingår i statistiken och därmed lägga till att även internationella föreställningar och föreställningar på turné bör ingå. Norge, Finland och Island bör förtydliga huruvida internationella föreställningar i dagsläget ingår i statistiken.
Att påbörja en diskussion med ländernas statistikmyndigheter om potentiella kvalitetsproblem på grund av dubbelredovisningar. Det innebär att på sikt utreda möjligheten att redovisa egenproduktioner och gästspel för sig.

Vår rekommendation för arbetsprocessen framåt är att en nordisk harmoniserad standard för scenkonststatistik utvecklas i enlighet med rekommendationerna ovan. Denna standard kan sedan ingå i leveransförfrågan till respektive länders NSI.