MENU
Gennem to år har borgerne i Norden forholdt sig til restriktioner som følge af covid-19. Restriktioner som ikke mindst har været mærket af dem der skulle krydse grænserne i Norden. I 2022 åbnede Norden op igen, og de fleste genoptog deres hverdag både i og mellem de nordiske lande.
De genåbnede samfund og grænser betød at borgerne stoppede med at henvende sig til Info Norden om indrejseregler. Borgerne søgte i stedet information om andre aspekter af den fri bevægelighed i Norden, og 2022 blev endnu et rekordår for Info Norden.
Info Nordens websider blev vist 2,7 millioner gange fordelt på 1,9 millioner besøg. En stigning på henholdsvis 33 % og 21 % i forhold til 2021. I 2022 henvendte 5.370 interesserede sig til Info Norden med spørgsmål om livet i Norden. Det er 7 % flere end i 2021.
Info Norden har i 2022 modtaget 138 henvendelser med forbindelse til kendte eller mulige nye grænsehindringer. Info Norden har været i dialog med Nordisk Ministerråds grænsehindringssekretariat og andre relevante aktører om mange forskellige problematikker som for eksempel nye regler for stemmeret på Svalbard, a-kasser i Sverige og danske gymnasieelevers ret til studiestøtte i udlandet.
Stadig flere henvendelser drejer sig om konsekvenser af den øgede digitalisering af samfundene. Borgerne har en stærk forventning om at det skal være gnidningsfrit at bevæge sig mellem de nordiske lande. Derfor oplever mange nordboer frustrationer ved ikke at kunne legitimere sig elektronisk i hele Norden, åbne bankkonto eller oprette telefonabonnement. Disse oplevelser skyldes såvel begrænsninger for udlændinges adgang til at benytte MinID, MitID, BankID og andre typer elektronisk legitimation som lange ventetider på at få personnummer eller at blive optaget i et nyt lands socialforsikring, hvilket kan medføre store personlige konsekvenser.
Info Norden arrangerede i 2022 debatter og arrangementer i flere forskellige sammenhænge – alene eller sammen med andre aktører.
Info Norden åbnede året med at invitere Sveriges statsepidemiolog fra Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell, til en samtale med 50 forskere i Norden om håndteringen og virkningen af covid-19-pandemien. Sammen med regionale informationstjenester gennemførte Info Norden et webinar om ”regler om och upplevelser av underhåll över de nordiska gränserna”.
På Nordens dag gennemførte Info Norden i samarbejde med andre aktører tre store seminarer om ”Closed borders and cross-border labour” i Stockholm, ”Helsingforsavtalet 60 år” i Helsinki og ”Fra krise til mulighet” i Oslo.
På demokratifestivalerne arrangerede Info Norden en debat om ”Nordisk utdanning, en realitet eller fantasi?” sammen med den norske studenterorganisation Samskipnaden for norske studenter i utlandet (ANSA) og Nordisk Råd på Arendalsuka i Norge, og hjalp Norden i Fokus med en debat om ”Norden i Nato – vad innebär det för nordiska försvarssamarbetet och stabiliteten i regionen?” på Almedalsveckan i Sverige.
En oversigt over alle Info Nordens informationsaktiviteter findes i rapportens bilag 3.
På sociale medier har Info Norden i 2022 informeret sine brugere om aktuelle begivenheder, som for eksempel stemmeret i de lande hvor der har været afholdt valg. I ugerne op til Nordens dag gennemførte Info Norden kampagnen Nordic Humans på Facebook og Twitter. Såvel eksperter og organisationer som helt almindelige mennesker fortalte om den merværdi som nordisk samarbejde medfører.
I forbindelse med Nordisk Råds session gav Info Norden på sine sociale medier en række politikere og interesseorganisationer muligheden for at dele deres tanker om Norden og det nordiske samarbejdes prioriteringer og fremtid i anledning af Helsingforsaftalens 60-års jubilæum.
Info Norden udgav i 2022 sine sidste tre fælles nyhedsbreve, men begyndte i stedet for at udgive nationale nyhedsbreve for bedre at kunne tilbyde målrettet og relevant information til abonnenterne. I årsrapportens digitale udgave kan du klikke på linket i højre kolonne og vælge hvilket lands nyheder du vil modtage.
Info Norden arbejder for et mere konkurrencedygtigt Norden.
I Info Nordens årsrapport 2022 finder du nøgletal om mobiliteten i Norden og et afsnit for hvert land med en kort oversigt over hvad Info Nordens brugere aktuelt interesserer sig for, og hvilke problemstillinger de har mødt i løbet af året.
I rapportens bilag findes ud over udførlig statistik for Info Nordens websider og henvendelser til Info Norden også en samlet oversigt over Info Nordens informationsaktiviteter i 2022.
Info Norden er en digital tjeneste som guider personer og foretak på alle nordiske språk og engelsk.
Info Nordens informasjon på nett er tilgjengelig på dansk, finsk, islandsk, norsk, svensk og engelsk. Info Norden besvarer henvendelser på disse språkene samt på færøysk og grønlandsk.
Alle kan henvende seg til Info Nordens svartjeneste på norden.org, på e-post eller per telefon.
Info Norden kan ikke fortolke lover og regler, gi råd eller handle på vegne av dem som spør, men henviser først og fremst til relevante myndigheter i landene. Info Nordens medarbeidere utvikler og kvalitetssikrer nettsidene i samarbeid med myndigheter, og har blant annet et godt samarbeid med trygdemyndighetene i landene.
Henvendelsene Info Norden mottar fra innbyggere og foretak, brukes til å forbedre informasjon på nettsidene. Problemstillinger som muligens er grensehindre, rapporterer vi inn til Nordisk ministerråds grensehindersekretariat.
Info Norden er Nordisk ministerråds verktøy for å effektivt innsamle grensehindre og mobilitetsproblemer.
Grensehindre er de lovene, offentlige reglene eller praksis som hemmer individers mobilitet eller foretaks mulighet til å virke over grensene i Norden.
Info Norden jobber med grensehindre og andre mobilitetsproblemer på forskjellige måter:
Info Norden organiserer informasjonsaktiviteter rettet mot myndigheter, saksbehandlere, embedsmenn, politikere og andre interessenter. Vi setter Norden på agendaen og identifiserer hva det nordiske samarbeidet kan gjøre for sine innbyggere.
Med hjelp av Info Norden kan beslutningstakere og myndigheter få et bedre grunnlag til å ta informerte avgjørelser som kan støtte fri mobilitet i Norden.
Cirka 181.000 modtager PENSION fra et andet nordisk land, fordi de på et tidspunkt i livet har boet eller arbejdet der.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Cirka 45.000 bor i ét nordisk land og ARBEJDER i et andet.[1]Nordic Statistics Database, COMM10 (2015-18), hentet 15/12 2022.
Tal om pendlingen mellem Danmark og Sverige: Øresundsinstituttet: Pendling på tværs af Øresund (2020)
Om Færøerne: Hagstova Føroya, hagtalsgrunnur, tabel MT6.6.1 (2011) og
Om Åland: Ålands statistik- och utredningsbyrå: Sysselsatt arbetskraft 31.12.2020 samt oplysninger tilsendt fra Ålands statistik
Cirka 3.800 studerende benytter sig af ERASMUS+ eller NORDPLUS mellem de nordiske lande.[1]Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
I 2021 fik cirka 15.000 nordiske statsborgere STATSBORGERSKAB i et andet nordisk land.[1]Danmark: Danmarks Statistik, tabel DKSTAT.
Finland: Statistikcentralen, tabel 11I3.
Island: Hagstofa Íslands Tabel: Foreign citizens gaining Icelandic citizenship by former citizenship, sex and age.
Norge: Statistisk sentralbyrå, tabel: 04767.
Sverige: Statistikmyndigheten SCB, tabel: Antal personer som fått svenskt medborgarskap efter medborgarskapsland, kön, period och år.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
Henvendelser til Info Norden: I 2022 besvarede Info Norden 5.370 henvendelser, hvilket er 7 % flere end i 2021.
Besøg på Info Nordens websider: I 2022 blev Info Nordens websider besøgt 1.912.016 gange, hvilket er 33 % mere end i 2021
År | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 833 | 904 | 837 |
Finland | 354 | 586 | 610 |
Færøerne | 131 | 222 | 166 |
Grønland | 127 | 171 | 333 |
Island | 165 | 276 | 312 |
Norge | 959 | 1.005 | 1.117 |
Sverige | 1.328 | 1.759 | 1.888 |
Åland | 56 | 95 | 107 |
I alt | 3.953 | 5.018 | 5.370 |
Henvendelser til Info Norden per kontor: De fleste brugere anvender spørgeformularen på Info Nordens websider til at stille spørgsmål. I spørgeformularen kan brugerne vælge hvilket sprog de ønsker svar på. Dette valg afgør hvilket Info Norden-kontor der modtager spørgsmålet. Henvendelser der ønskes besvaret på dansk, bliver sendt til Info Norden i Danmark og så videre. Henvendelser på engelsk besvares af Info Norden i det land som de handler om.
… besøgte 248.000 brugere fra Danmark Info Nordens websider
… blev sider om Danmark vist 422.993 gange
Info Norden mærker nu om muligt endnu stærkere end tidligere forventningen til et gnidningsfrit Norden. Det kommer ikke mindst til udtryk når digitale systemer ikke fungerer hurtigt og effektivt, eller når ellers usynlige landegrænser pludselig bliver konkrete og relevante: når der er lange sagsbehandlingstider på folkeregistrering, når man ikke får lov at åbne en bankkonto eller når man skal betale afgifter når man har købt varer i en netbutik i et andet nordisk land.
Efter at henvendelserne om covid-19 er forsvundet, modtager Info Norden igen henvendelser om mange velkendte emner: Såvel familier i Norden som efterkommere af udvandrere vil vide mere om reglerne for statsborgerskab. Personer der vil bo i ét land og arbejde i et andet, herunder også tredjelandsborgere, vil vide hvilke tilladelser der kræves for at arbejde i et andet land.
Brugerne i Danmark interesserer sig især for Norge. Sider om Norge står for 30 % af alle sidevisninger fra brugere i Danmark (bilagets tabel 11), og 38 % af alle henvendelser fra brugere i Danmark handler om Norge (bilagets tabel 19).
Hvis man fraregner henvendelser fra lande uden for Norden, kommer 33 % af alle henvendelser om Danmark fra Norge og 25 % fra Sverige (bilagets tabel 20).
Relativt set er interessen for Danmark størst i Island. Sider om Danmark får 40 % af alle sidevisninger fra brugere i Island, og 40 % af alle henvendelserne fra brugere i Island handler om Danmark (bilagets tabel 19).
Mere og mere kommunikation med det offentlige foregår digitalt. Det betyder at man i stadig højere grad har behov for adgang til en digital legitimation i et andet land når man flytter, skal registrere sig, søge om børneinstitutionspladser, indhente skatteoplysninger eller få et overblik over pensionsopsparinger. Overgangen til digital kommunikation letter hverdagen for mange borgere, virksomheder og myndigheder; men for dem der udnytter den fri bevægelighed i Norden, er konsekvensen ofte snarere at det føles som om man rammer en mur hvis ikke man har adgang til systemerne.
Personer der opholder sig midlertidigt i eller ejer en fritidsbolig i et andet nordisk land, oplever problemer i kontakten med såvel myndigheder som private virksomheder. Det hænder ofte at de bliver nægtet at oprette en bankkonto, eller at det ikke er muligt for dem at oprette telefon- og internetabonnement på deres midlertidige bopæl eller i deres fritidshus. Problemerne opstår i situationer hvor en person opsøger tjenester i et land hvor vedkommende ikke er folkeregistreret og ikke har indkomst.
En dom fra EU-domstolen har medført at Sverige per 1. januar 2023 kraftigt begrænser muligheden for at udbetale “garantipension” til borgere uden for Sverige. Pensionister der bor i Finland og Norge som mister svensk garantipension, kan afhængigt af deres indkomst have mulighed for at være berettiget til garantipension eller supplerende stønad, men pensionister i Danmark har ikke den mulighed, eftersom den danske folkepension er indrettet på en anden måde, hvilket gør at Danmark ikke har garantipension.
I begyndelsen af 2022 BOEDE der i Danmark cirka 86.000 personer der blev født i et andet nordisk land.
Cirka 76.000 personer der blev født i Danmark, boede i andre nordiske lande.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
Cirka 22.000 personer bor i et andet nordisk land og modtager PENSION fra Danmark.
Cirka 17.000 personer bor i Danmark og modtager pension fra et andet nordisk land.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Ifølge de senest tilgængelige tal ARBEJDER cirka 15.500 personer i Danmark mens de bor i et andet nordisk land.
Cirka 4.600 bor i Danmark og arbejder i et andet nordisk land.[1]Nordic Statistics Database, COMM10 (2015-18), hentet 15/12 2022.
Tal om pendlingen mellem Danmark og Sverige: Øresundsinstituttet: Pendling på tværs af Øresund (2020).
Cirka 2.400 danske unge STUDERER et andet nordisk land på en hel uddannelse, med Erasmus+ eller Nordplus.
Cirka 4.700 nordiske unge studerer i Danmark.[1]Nordic Statistics Database tabel EDUC13. Hentet 15/12 2022.
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021.
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
De mest læste sider om Danmark
De mest læste sider i Danmark
… besökte 233___779 användare från Finland Info Nordens webbsidor
… blev sidor om Finland visat 164___553 gånger
Krigsutbrottet i Ukraina påverkade de frågor som Info Norden fick in från Finland i början av året. Senare under år 2022 har antalet frågor varit stigande gällande ämnen om tredjelandsmedborgares uppehållstillstånd, medborgarskap i Finland samt arbete, studier eller pension i ett annat nordiskt land. Många finländare som har säsongsjobbat i Sverige på 1970-1990-talen och som nu går i pension behöver information om sin rätt till arbetspension och vägledning i ansökningsprocessen.
Finländarna är lite mer intresserade av Norden än vad nordbor är av Finland. Cirka 12 % av alla besök på Info Nordens webbsidor kommer från Finland, men antalet sidvisningar om Finland utgör endast 7,1 % av Info Nordens alla sidvisningar. Även antalet frågor på finska om de andra nordiska länderna är lite högre än frågor på andra språk om Finland.
Användare i Finland intresserar sig speciellt för Norge och Sverige. Sidor om Norge står för 38 % av alla sidvisningar från användarna i Finland (tabell 11 i bilagan), och 43 % av alla förfrågningar från användare i Finland handlar om Sverige (tabell 19 i bilagan). Om man exkluderar förfrågningar från länder utanför Norden kommer 44 % av alla förfrågningar om Finland från Sverige (tabell 20 i bilagan).
Digital gräns förargar
Digitaliseringen har lett till att alla offentliga tjänster nuförtiden finns online, men för att kunna identifiera sig behöver man e-legitimation som inte fungerar över landsgränser. Många som kontaktar Info Norden är irriterade över att de inte kan identifiera sig med finsk e-legitimation i andra länders offentliga tjänster. Till exempel personer som har jobbat i ett annat nordiskt land, som de inte längre bor i, kan inte sköta sina ärenden hos skattemyndigheten, socialförsäkringsmyndigheten eller pensionsmyndigheten i det tidigare arbetslandet. I värsta fall kräver myndigheten ett personligt besök.
Långa handläggningstider skapar problem
De långa handläggningstiderna hos folkbokföringsmyndigheten i Finland, Norge och Sverige väcker oro och skapar problem i viktiga livssituationer då man inte får ett personnummer förrän man är folkbokförd. Utan personnummer är det svårt att hyra bostad, öppna bankkonto eller att få lån, registrera sig hos myndigheterna, ansöka om en plats för barn på daghem, förskola eller skola eller att köpa viktiga abonnemang som försäkringar, telefon och internet. Även vissa arbetsgivare kräver personnummer för att ingå ett arbetsavtal.
Språkkrav gör det svårt att få studieplats
En del familjer som flyttat från Finland till ett annat nordiskt land har kontaktat Info Norden för att det har varit svårt att hitta en studieplats till barnen. Till exempel har skolor i Sverige krav på svenska som modersmål. Därför hänvisar skolor föräldrar av finskpråkiga barn att kontakta engelskspråkiga skolor som ofta har en väntetid på flera månader. När det gäller antagning till en högskola i Sverige, är kravet för behörighet en lång lärokurs i både svenska och engelska vilket inte överensstämmer med det finskspråkiga gymnasiets läroplan.
Under år 2021 FLYTTADE cirka 2___900 personer från Finland till ett annat nordiskt land.
Samtidigt flyttade 3___900 personer till Finland från ett annat nordiskt land.[1]Nordic Statistics Database, tabel MIGR02. Hentet 15/12 2022.
I början av år 2022 BODDE det i Finland cirka 37___000 personer som fötts i ett annat nordiskt land.
Cirka 148___000 personer som fötts i Finland bodde i ett annat nordiskt land.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
Cirka 34___000 personer bor i ett annat nordiskt land och får sin PENSION från Finland.
Cirka 61___000 personer bor i Finland och får sin pension från ett annat nordiskt land.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Enligt senaste tillgänglig statistik JOBBAR cirka 2___300 personer i Finland medan de bor i ett annat nordiskt land.
Cirka 2___400 personer bor i Finland och jobbar i ett annat nordiskt land.[1]Nordic Statistics Database, COMM10 (2015-18), hentet 15/12 2022.
Tal om Åland: Ålands statistik- och utredningsbyrå: Sysselsatt arbetskraft 31.12.2020 samt oplysninger tilsendt fra Ålands statistik- och utredningsbyrå.
Cirka 2___800 finska ungdomar STUDERAR i ett annat nordiskt land för en hel utbildning, med Erasmus+ eller Nordplus.[1]Nordic Statistics Database, tabel EDUC13, hentet 15/12-2022.
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021.
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
De mest besökta sidorna om Finland
De mest besökta sidorna i Finland
… besøgte 7.381 brugere fra Færøerne Info Nordens websider
… blev sider om Færøerne vist 68.563 gange
Nu hvor information om pandemi og rejserestriktioner ikke fylder dagligdagen mere, har borgerne i Norden genoptaget arbejde, rejser, studier og virksomhed over grænserne og søger derfor information om alle aspekter af livet i Norden.
Nordboer henvender sig ofte til Info Norden når de har fået arbejde på Færøerne og møder et boligmarked med så svær boligmangel at man fra politisk side diskuterer initiativer for nybyggeri, skattelettelser til udlejere med videre for at skaffe flere lejeboliger og hjælpe på situationen.
Borgere som arbejder midlertidigt på Færøerne, en sommerferie, eller tager et vikariat på nogle måneder, vil vide mere om skat på Færøerne. Også information om told af medbragte varer og moms på produkter fra onlineshopping i udlandet er noget som borgerne søger.
Mange søger information om optjent pension på Færøerne hvis de på et tidspunkt i deres liv har arbejdet på Færøerne. Det er umuligt at finde tilgængelig information online, men ved personlig hen|ven|del|se til rette myndighed kan man få den informatiom man søger.
En tredjedel af alle henvendelserne om Færøerne kommer fra ikke-nordiske borgere som vil finde arbejde på Færøerne og søger information om arbejds- og opholdstilladelser. Ikke-nordiske borgere bliver henvist til Útlendingastovan, som forvalter opholdstilladelser på Færøerne.
En stor del af alle henvendelser og webbesøg fra brugere på Færøerne handler om Færøerne. Bortset fra det interesserer færøske brugere sig især for Norge og Danmark, med henholdsvis 10 % og 6 % af sidevisningerne (bilagets tabel 11), og henholdsvis 29 % og 25 % af alle henvendelserne (bilagets tabel 19).
Hvis man fraregner henvendelser fra lande uden for Norden, kommer 53 % af alle henvendelser om Færøerne fra Danmark (bilagets tabel 20).
Det er besværligt for nordiske borgere uden for Færøerne, Danmark og Grønland at få færøsk digital ID. Hvis man bor i et andet land og ikke har færøske vidner til at bekræfte sin identitet, får man ikke færøsk digital ID, og dermed besværliggøres adgangen til personlig information fra offentlige institutioner på din digitale profil Vangin.
Mange nordiske borgere ønsker at medbringe deres hund eller kat når de tager vikariater eller projektjob eller af anden grund opholder sig midlertidigt på Færøerne. Men det er så godt som umuligt at medbringe et kæledyr hvis ikke man flytter permanent. Reglerne er begrundet i hensynet til at beskytte den ømtålelige færøske natur.
I begyndelsen af 2022 BOEDE der på Færøerne cirka 5.200 personer der blev født i et andet nordisk land.
Cirka 11.800 personer der blev født på Færøerne, boede i andre nordiske lande.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
… besøgte 20.469 brugere fra Grønland Info Nordens websider
… blev sider om Grønland vist 145.453 gange
De nordiske brugere er interesserede i skatteregler som dobbeltbeskatning, fuld eller begrænset skattepligt og beskatning af pension. Mange henvender sig til Info Norden om jobmuligheder i Grønland, for eksempel sundhedspersonale der gerne vil til Grønland og arbejde midlertidigt. Tilflyttere og rejsende ønsker desuden information om toldregler.
I 2022 har Info Norden fået 161 henvendelser fra ikke-nordiske borgere der primært er interesserede i at flytte til Grønland og arbejde eller studere.
Info Norden får også tit henvendelser fra grønlandske borgere der tror at Info Norden er sundhedsvæsenet.
Stort set alle webbesøg fra Grønland handler om grønlandske forhold (bilagets tabel 11). Det samme gælder henvendelserne, dog handler 17 % af alle henvendelserne fra brugere i Grønland om Danmark (bilagets tabel 19).
Hvis man fraregner henvendelser fra lande uden for Norden, kommer 38 % af alle henvendelser om Grønland fra Danmark og 15 % fra Sverige (bilagets tabel 20).
Grønland har ikke indgået dobbeltbeskatningsaftaler med Finland eller Sverige hvilket skaber udfordringer for de personer der rejser mellem Grønland og de to lande for at arbejde i mindre end seks måneder.
Info Norden får også tit henvendelser fra borgere der er gået eller snart skal gå på pension og har svært ved at finde oplysninger på det arbejde de tidligere har udført i Grønland.
I begyndelsen af 2022 BOEDE der i Grønland cirka 4.800 personer der blev født i et andet nordisk land.
Cirka 17.300 personer der blev født i Grønland, boede i andre nordiske lande.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
… besøgte 29.230 brugere fra Island Info Nordens websider
… blev sider om Island vist 119.195 gange
Mange islændinge henvender sig til Info Norden for at få oplysninger om at flytte til et andet nordisk land, særligt til Danmark og Norge. Islændingene udviser desuden stor interesse for at studere i et andet nordisk land. Mest interessant er Danmark for unge islandske studerende. Ældre islændinge der tidligere har været bosat i et andet nordisk land, er derimod særligt interesserede i reglerne for pension der er indtjent i det land de tidligere har boet i.
I 2022 har Info Norden Island fået 50 henvendelser fra ikke-nordiske borgere. De fleste henvendelser handler om islandsk statsborger|skab, dobbelt statsborgerskab og hvordan man rejser eller flytter til Island med dyr.
Brugerne i Island interesserer sig især for Danmark. Sider om Dan|mark står for 40 % af alle sidevisninger fra brugere i Island (bilagets tabel 11), og 40 % af alle henvendelser fra brugere i Island handler om Danmark, mens 31 % handler om Sverige (bilagets tabel 19).
Hvis man fraregner henvendelser fra lande uden for Norden, kommer 27 % af alle henvendelser om Island fra Sverige og 25 % fra Danmark (bilagets tabel 20).
Islandske borgere som vil flytte til et andet nordisk land, har haft problemer med lange ventetider for at få personnummer. Mange islændinge kontakter Info Norden fordi de må må vente op til 16 uger inden de kan blive optaget i Sveriges sociale sikring eller få deres børn registeret i en skole.
Islandske borgere har oplevet problemer med dobbeltbeskatning mellem Island og de andre nordiske lande. Særligt islandske borgere som får pension fra et andet nordisk land eller skal betale skat af arv.
I begyndelsen af 2022 BOEDE der i Island cirka 8.200 personer der blev født i et andet nordisk land.
Cirka 22.300 personer der blev født i Island, boede i andre nordiske lande.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
Cirka 1.300 personer bor i et andet nordisk land og modtager PENSION fra Danmark.
Cirka 2.500 personer bor i Island og modtager pension fra et andet nordisk land.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Cirka 700 islandske unge STUDERER i et andet nordisk land på en hel uddannelse, med Erasmus+ eller Nordplus.
Cirka 600 nordiske unge studerer i Island.[1]Nordic Statistics Database, tabel EDUC13, hentet 15/12-2022.
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021.
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
… besøkte 322___759 brukere fra Norge Info Nordens nettsider
… ble sider om Norge vist 823___736 ganger
Mange innbyggere i Norge har bodd og jobbet i andre nordiske land, og spørsmål om pensjonsrettigheter og pensjonsoppsparing over grensene er blant de temaene Info Norden får flest henvendelser om. Skatt er også noe folk trenger informasjon om. Stadig flere ønsker å finne ut av skatt og trygderettigheter knyttet til distansearbeid, det vil si at de bor i et land, men jobber på hjemmekontor for en arbeidsgiver i et annet land.
Siden Norge endret regler om statsborgerskap i 2020, har det kommet mange henvendelser om dette, spesielt om gjenerverv av tapt statsborgerskap og dobbelt statsborgerskap for barn.
Mange nordmenn har bolig i Sverige, og ønsker informasjon om å opprette bankkonto, eller mulighet for å få svensk ID-nummer. Det er også en del henvendelser om å kjøpe fritidsbolig i Danmark.
Vi får fra tid til annen henvendelser fra ungdom som ønsker å ta hele eller deler av sin videregående utdanning i Sverige eller Danmark. Spørsmål om hvorvidt det finnes en måte å ta “påbygg til generell studiekompetanse” i et annet land er vanlige.
Når det gjelder henvendelser fra personer som bor utenfor Norden, handler mange om å ta arbeid i Norge, og da særlig innen sykepleie. De seneste årene, og også i 2022, har vi fått mange henvendelser om muligheten borgere fra tredjeland har for å flytte til eller oppholde seg på Svalbard. Det kommer en del henvendelser om rett til trygdeytelser eller arv for personer bosatt i andre land og som har barn med en norsk borger. En del personer som ikke bor i Norge ønsker også å få vite om de har rett til å føde i Norge. Mange turister søker informasjon om å ta med seg kjæledyr til Norge.
Brukerne i Norge interesserer seg cirka like mye for Danmark og Sverige. Sider om Danmark står for 29 % av alle sidevisninger fra brukere i Norge, mens 28 % handlet om Sverige (bilagets tabell 11). 38 % av de norske brukernes henvendelser handlet om Sverige, mens 36 % handlet om Danmark (bilagets tabell 19).
Hvis man ser bort fra henvendelser fra land utenfor Norden, kommer 42 % av alle henvendelser om Norge fra Sverige og 20 % fra Danmark (bilagets tabell 20).
Info Norden får informasjon om hva som ikke fungerer så godt for nordisk mobilitet.
I 2022 har mange henvendt seg til Info Norden med problemer de møter på grunn av ulike digitale løsninger i de nordiske landene. Folk møter problemer knyttet til bankID, oppretting av bankkonto, muligheten til å tegne abonnementer, få innsikt i egen pensjon eller andre offentlige dokumenter, problemer med å hjelpe pårørende i andre land med digitale tjenester osv.
Mange nordiske borgere bosatt på Svalbard tok kontakt med Info Norden i 2022 da den norske regjeringen innførte krav om tre års botid i en norsk kommune for andre enn norske statsborgere for å ha stemmerett og være valgbar til lokalstyret i Longyearbyen.
Info Norden har også fått eksempler på utfordringer elever møter når det gjelder godkjenning av utdanning fra et annet nordisk land.
Ifølge nyeste tall JOBBER cirka 22___000 personer i Norge mens de bor i et annet nordisk land.
Cirka 1___800 bor i Norge og jobber i et annet nordisk land.[1]Nordic Statistics Database, COMM10 (2015-2018). Hentet 15/12 2022.
Cirka 45___100 personer bor i et annet nordisk land og mottar PENSJON fra Norge.
Cirka 21___400 personer bor i Norge og mottar pensjon fra et annet nordisk land.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Cirka 4___000 norske studenter tar UTDANNING i et annet nordisk land, med Erasmus+ eller Nordplus.
Cirka 2___500 nordiske unge studerer i Norge.[1]Nordic Statistics Database, tabel EDUC13, hentet 15/12-2022.
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021.
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
De mest besøkte sidene om Norge
... besökte 509___756 användare från Sverige Info Nordens webbsidor
... har sidor om Sverige visats 511___199 gånger
Närmare 700 000 svenskar bor utanför Sverige. Flyttlassen går dagligen till och från Sverige. I de andra nordiska länderna bor cirka 70 000 svenskar. Danmark, Finland och Norge är bland de topp 10 populäraste länder för svenskar att utvandra till, enligt SCB.
Det finns olika skäl för svenskar att flytta utomlands. Det kan vara på grund av kärleken, drömjobbet, studier, eller av familjeskäl. Många svenskar som kontaktar Info Norden är yrkesverksamma och planlägger att jobba i Danmark eller Norge för att få högre lön, bättre framtida karriärmöjligheter, uppleva en annan kultur eller för att få internationell erfarenhet.
Det finns även svenskar som tar chansen flytta med sin partner eller familj medan de är föräldralediga. Andra vill studera i Danmark, Finland eller Norge för att lära känna en ny kultur och nya människor och somliga vill gå i pension och njuta av livet på Islands bygder eller i de norska fjällen tillsammans med barnbarnen nära sin familj.
Årligen kontaktar svenskar Info Norden för att få information och guidning som underlättar när de vill bo, arbeta eller studera utomlands eller ämnar återvända hem. De har frågor om byråkrati, pensionssystem, sjukvård, bostad, jobbmöjligheter, beskattning, socialförsäkring, utbildningsmöjligheter på universitets- och högskolenivå samt på gymnasienivå.
Under år 2022 ville yrkesverksamma svenskar veta vilka regler som gäller för att jobba på distans, hur man tjänar in pension när man jobbar i de andra nordiska länderna, hur man får skattsedel och registrerar sig i arbetslandet samt hur man blir socialförsäkrad.
Studerande ville veta hur man ansöker om att få genomföra gymnasie- eller universitetsutbildning i ett annat nordiskt land, hur man får tag på en bostad och hur man får ekonomin att gå ihop.
Pensionärer ville veta hur pensionerna beskattas och om man kan ha rätt till förmåner från de andra länderna när den svenska garantipensionen endast betalas ut till personer som bor i Sverige.
Föräldrar ville veta om man kan föda barn i ett nordiskt land som man inte bor i och hur man registrerar sitt barn i Sverige när det föds utomlands.
Och ett flertal ville veta hur man får dubbelt medborgarskap, hur man får sin andel i ett arv från en person som avlidit i ett nordiskt grannland, hur man bygger eller köper en stuga i Norge och om man får köpa en bostad i Danmark, när man skall betala tull till och från Norge och vad man ska tänka på när man reser med hund eller katt över de nordiska gränserna.
De som flyttar till Sverige ville främst få reda på varför det är så lång handläggningstid hos Skatteverket och Försäkringskassan eftersom det är svårt att leva i Sverige medan man väntar på att bli registrerad och få ett svenskt personnummer.
Användarna i Sverige är särskilt intresserade av Norge. Sidor om Norge står för 42 % av alla sidvisningar från användare i Sverige (bilaga tabell 11), och 47 % av alla förfrågningar från användare i Sverige handlar om Norge (bilaga tabell 19).
Om förfrågningar från länder utanför Norden exkluderas kommer 31 % av alla förfrågningar om Sverige från Norge och 17 % från Finland (tabell 20 i bilagan).
De flesta som rör sig mellan de nordiska länderna stöter inte på hinder, men det kan finnas utmaningar och nackdelar med att arbeta, studera och bo utomlands.
Flera uttrycker en önskan om att kunna beställa ett personnummer i det land de flyttar till innan de kommer till landet då personnumret skall användas för att de skall kunna sätta upp sig på en väntelista till bostad/institution och för att kunna teckna ett bostadskontrakt eller ett anställningskontrakt.
Dessutom finns det i Sverige och i flera av de andra nordiska länderna en väntetid på upp till 18 veckor innan man kan få ett personnummer vilket bidrar till att försvåra det som borde vara en enkel start i ett nordiskt grannland.
Det är svårt för allt fler att ansöka om ett bostadslån eller att få en kreditprövning genomförd när de flyttar mellan två nordiska länder eller när de arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat.
Flera av dem som lever sina liv i mer än ett nordiskt land har uttryckt sitt behov av att även kunna öppna ett bankkonto i ett annat nordiskt land. Detta för att de helt enkelt behöver kunna betala en räkning eller få en pensionsinbetalning till ett konto. Många banker har skärpt reglerna så att man inte kan öppna ett konto i ett land man inte bor i – vilket inte är i enlighet med EU:s regler på området.
Kontakten med den offentliga sektorn är digital och den enskildes kommunikation med den offentliga sektorn flyttas online inom allt fler områden. Redan idag ska man anmäla sin flytt, välja läkare, ansöka om pension och beställa europeiskt sjukförsäkringskort digitalt. Man läser också sin post från det offentliga online. Detta gör det svårt att leva utan ett svenskt BankID eller e-legitimation när man vill ha kontakt med myndigheterna i Sverige.
Det är svårt för anhöriga att veta vilken information som myndigheterna i de nordiska länderna förmedlar till varandra när en person som har familj i ett annat land avlider. Ibland orsakar det att en anhörig inte får vetskap om att ett familjemedlem avlidit och att personen förlorar sin del av ett arv.
Det skapar också problem för privatpersoner och pensionsbolag när en person flyttar från ett land och sedan flyttar internt i sitt nya hemland eftersom folk ofta glömmer att meddela den nationella registreringsmyndigheten i det tidigare landet om den nya adressen. Det innebär att pensionsbolagen inte kan nå sina kunder när de går i pension eller en kunds arvtagare om kunden avlider.
I början av 2022 BODDE det cirka 221___600 personer i Sverige som fötts i ett annat nordiskt land.
Cirka 112___800 personer som fötts i Sverige bodde i övriga nordiska länder.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02. Hentet 15/12 2022.
Cirka 79___000 personer bor i ett annat nordiskt land och får PENSION från Sverige.
Cirka 77___000 personer bor i Sverige och får pension från ett annat nordiskt land.[1]Danmark: Data fra ATP (tilsendt), 2021.
Finland: Pensionsskyddscentralens statistikdatabas: Arbets- och folkpensionstagare bosatta utomlands efter bosättningsland, 2021.
Island: Data fra Tryggingastofnun (tilsendt), 2021.
Norge: NAV: Utbetalinger til personer i utlandet, 2021.
Sverige: Pensionsmyndighetens pensionsstatistik: Utlandsutbetalningar - månadsutbetalningar till utländska konton, 2021.
Enligt de senast tillgängliga siffrorna ARBETAR cirka 4___100 personer i Sverige medan de bor i ett annat nordiskt land.
Cirka 33___500 bor i Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land.[1]Nordic Statistics Database, COMM10 (2015-2018), hentet 15/12-2022.
Tal om pendlingen mellem Danmark og Sverige: Øresundsinstituttet: Pendling på tværs af Øresund (2020).
Om Åland: Ålands statistik- och utredningsbyrå: Sysselsatt arbetskraft 31.12.2020 samt oplysninger tilsendt fra Ålands statistik- och utredningsbyrå.
Cirka 2___400 svenska ungdomar STUDERAR i ett annat nordiskt land för en hel utbildning, med Erasmus+ eller Nordplus.
Cirka 4___700 nordiska ungdomar studerar i Sverige.[1]Nordic Statistics Database, tabel EDUC13, hentet 15/12-2022.
Nordplus online: Egen trækning fra "Rapportert mobilitet på tvers", 2021.
Erasmus+: Erasmus+ annual report 2021, Statistical annex. Tabel: Mobility for students and staff in 2021.
Find flere TAL i Nordic Statistics Database
De mest besökta sidorna om Sverige
… besökte 3___277 användare från Åland Info Nordens webbsidor
… har sidor om Åland visats 67___821 gånger
I huvudsak är det finska och svenska användare som söker information om Åland.
De finska användarna är intresserade av vad som gäller med deras bil vid tillfällig flytt till Åland i samband med tillfälligt arbete. Detta gäller tullfrågor och bilskatt samt omregistrering av deras bil.
Svenskar är osäkra på vad som gäller vid införsel av deras fordon vid flytt till Åland på grund av svårtolkade myndighetstexter samt regler för att få köpa bostad och vad som gäller angående den åländska hembygdsrätten. De vill även få noggrann information om alla kraven på vad de måste göra före ankomst till Åland med sina husdjur.
Svenskar som tidigare jobbat på Åland och nu söker arbetspension undrar hur de skall gå till väga samt kommer de som oftast inte ihåg vilket pensionsbolag de haft.
De åländska användarna intresserar sig mest för Sverige. De som är på väg till Sverige är frustrerade över långa handläggningstider för att få svenskt personnummer, att bli nekade att öppna ett svenskt bankkonto och de vill veta hur de skall beskattas i Sverige när de jobbar tillfälligt i Sverige.
Det har blivit vanligare med frågor om möjligheten att få dubbelt medborgarskap och hur man skall gå tillväga för att få det.
En stor del av frågorna och webbsidebesöken från Åland handlar om Åland. Bortsett från detta intresserar sig de åländska användarna sig mest för Sverige: 42 % av alla frågor från ålänningar handlade om Sverige (bilagans tabell 20)
Om man bortser från frågor från länder utanför Norden, kommer 46 % av alla frågor om Åland från Sverige och 26 % från Finland (bilagans tabell 20)
Ålänningarna har i långa tider haft starka band med Sverige. Många ålänningar har någon gång under sitt liv flyttat till Sverige för att studera eller jobba. En hel del ålänningar är födda i Sverige och en del har gift sig i Sverige. Andra har jobbat i Sverige tillfälligt eller pendlat till ett jobb i Sverige från Åland.
Ålänningarna är vana vid att allt ordnar sig snabbt när de vill flytta till Sverige för att börja studera eller jobba i Sverige. Därför vill de snabbt få ett svenskt personnummer vid tillfälligt jobb eller vid flytt till Sverige. De vill också snabbt kunna få aktiverat sitt redan existerande inaktiva personnummer i Sverige. Men långa handläggningstider på Skatteverket i Sverige skapar problem. Utan ett svenskt personnummer kan det vara svårt att hyra bostad, öppna bankkonto eller att få banklån, försäkringar, telefon och internet.
Ett annat problem är e-ID som inte fungerar över gränserna. Detta drabbar bland annat åländska sjömän som jobbar på svenskflaggat fartyg men som bor på Åland och främst har ärenden till Skattemyndigheten, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
I början av år 2022 BODDE det på Åland cirka 3___200 personer som fötts i ett annat nordiskt land.
Cirka 8___500 personer som fötts på Åland bodde i ett annat nordiskt land.[1]Nordic Statistics Database, tabel CITI02, hentet 15/12 2022.
Enligt senaste tillgänglig statistik JOBBAR cirka 1___200 personer på Åland medan de bor i ett annat nordiskt land.
Cirka 600 personer bor på Åland men jobbar i ett annat nordiskt land.[1]Ålands statistik- och utredningsbyrå: Sysselsatt arbetskraft 31.12.2020 samt oplysninger tilsendt fra Ålands statistik- och utredningsbyrå.
Besøg fra: * | 2020 | 2021 | 2022 | Ændring fra 2021 til 2022 |
Danmark | 199 013 | 223 852 | 248 100 | +10,8 % |
Finland | 111 175 | 145 206 | 233 779 | +61,0 % |
Færøerne | 5 038 | 6 266 | 7 381 | +17,8 % |
Grønland | 5 348 | 10 232 | 20 469 | +100,0 % |
Island | 16 709 | 24 520 | 29 230 | +19,2 % |
Norge | 127 396 | 232 921 | 322 759 | +38,6 % |
Sverige | 271 281 | 376 593 | 509 756 | +35,4 % |
Åland | 2 733 | 2 490 | 3 277 | +31,6 % |
Ikke-nordiske lande | 349 569 | 414 675 | 537 265 | +29,6 % |
I alt | 1 088 262 | 1 436 755 | 1 912 016 | +33,1 % |
*Tallene for Åland og Finland er beregnet således at besøg fra Mariehamn som i Google Analytics er registreret som besøg fra Finland, er blevet lagt til antallet af besøg fra Åland og fratrukket antallet af besøg fra Finland. |
Antal sidevisninger: * | 2020 | 2021 | 2022 | Ændring fra 2021 til 2022 |
Danmark | 341 191 | 362 346 | 361 920 | -0,1 % |
Finland | 209 053 | 240 005 | 348 800 | +45,3 % |
Færøerne | 10 874 | 11 411 | 11 873 | +4,0 % |
Grønland | 10 283 | 17 710 | 29 884 | +68,7 % |
Island | 39 122 | 56 014 | 50 877 | -9,2 % |
Norge | 283 676 | 365 141 | 458 953 | +25,7 % |
Sverige | 467 539 | 596 372 | 733 899 | +23,1 % |
Åland | 4 587 | 4 286 | 5 840 | +36,2 % |
Ikke-nordiske lande | 449 446 | 591 755 | 719 155 | +21,5 % |
I alt | 1 815 771 | 2 245 040 | 2 721 201 | +21,2% |
* Tallene for Åland og Finland er beregnet således at besøg fra Mariehamn som i Google Analytics er registreret som besøg fra Finland, er blevet lagt til antallet af besøg fra Åland og fratrukket antallet af besøg fra Finland. |
Andel sidevisninger på sider om: | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 17,5 % | 18,0 % | 18,2 % |
Finland | 7,5 % | 7,9 % | 7,1 % |
Færøerne | 6,3 % | 5,4 % | 3,0 % |
Grønland | 5,0 % | 7,4 % | 6,3 % |
Island | 4,9 % | 5,2 % | 5,1 % |
Norge | 35,5 % | 33,0 % | 35,5 % |
Sverige | 20,2 % | 23,0 % | 22,0 % |
Åland | 3,1 % | 3,6 % | 2,9 % |
I alt | 100 % | 100 % | 100 % |
Sidevisninger per besøg fra brugere i: | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 1,7 | 1,6 | 1,5 |
Finland | 1,9 | 1,7 | 1,5 |
Færøerne | 2,2 | 1,8 | 1,6 |
Grønland | 1,9 | 1,7 | 1,5 |
Island | 2,3 | 2,3 | 1,7 |
Norge | 2,2 | 1,6 | 1,4 |
Sverige | 1,7 | 1,6 | 1,4 |
Åland | 1,7 | 1,7 | 1,8 |
Ikke-nordiske lande | 1,3 | 1,4 | 1,3 |
I alt | 1,7 | 1,6 | 1,4 |
Besøgsvarighed i minutter fra brugere i: | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 1:35 | 1:36 | 1:27 |
Finland | 1:58 | 1:44 | 1:35 |
Færøerne | 1:47 | 1:34 | 1:19 |
Grønland | 1:42 | 1:29 | 1:19 |
Island | 2:38 | 2:35 | 2:03 |
Norge | 1:54 | 1:42 | 1:29 |
Sverige | 1:36 | 1:36 | 1:28 |
Åland | 1:31 | 1:31 | 2:07 |
Gennemsnit af alle besøg | 1:44 | 1:34 | 1:27 |
Antal besøg som kommer via: | 2020 | 2021 | 2022 | Ændring fra 2021 til 2022 |
Organisk søgning | 738 864 | 1 153 335 | 1 565 163 | +35,7 % |
Heraf Google | 723 233 | 1 119 482 | 1 511 188 | +35,0 % |
Google ads | 93 483 | 143 326 | 20 0637 | +40,0 % |
Andre websites (bortset fra sociale medier) | 27 605 | 24 050 | 24 886 | +3,5 % |
Sociale medier | 10 342 | 13 101 | 11 735 | -10,4 % |
Heraf Facebook | 8 613 | 8 566 | 9 995 | +16,7 % |
Direkte trafik | 217 791 | 97 279 | 109 292 | +12,3 % |
Andet | 177 | 239 | 304 | +27,2 % |
Antal besøg som kommer via: | 2020 | 2021 | 2022 |
Organisk søgning | 67,9 % | 80,3 % | 81,9 % |
Googles andel af organiske søgninger | 97,9 % | 97,1 % | 96,6 % |
Google ads | 8,6 % | 10 % | 10,5 % |
Andre websites (bortset fra sociale medier) | 2,5 % | 1,7 % | 1,3 % |
Sociale medier | 1 % | 0,9 % | 0,6 % |
Facebooks andel af besøg fra sociale medier | 83,2 % | 65,4 % | 85,2 % |
Direkte trafik | 20,0 % | 6,8 % | 5,7 % |
Andet | 0,0 % | 0,0 % | 0,0 % |
Platform | 2020 | 2021 | 2022 | Ændring fra 2021 til 2022 |
Computer | 520 334 | 592 580 | 693 744 | +17,1 % |
Mobiltelefon | 528 356 | 802 440 | 1 177 050 | +46,7 % |
Tablet | 39 572 | 41 735 | 41 223 | -1,2 % |
Andel af besøg fra mobiltelefoner og tablets | 52,2 % | 58,8 % | 63,7 % |
I tabellen vises for hvert land hvor stor en andel af sidevisningerne der drejer sig om hvert af de nordiske lande.
Læser sider om: | ||||||||
Brugere i | Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland* |
Danmark | 26,1 % | 2,8 % | 9,0 % | 11,7 % | 0,2 % | 30,6 % | 19,3 % | 0,4 % |
Finland | 8,5 % | 17,5 % | 0,4 % | 0,8 % | 0,2 % | 38,4 % | 25,2 % | 9,0 % |
Færøerne | 5,8 % | 1,3 % | 74,3 % | 4,5 % | 0,2 % | 10,0 % | 3,9 % | 0,0 % |
Grønland | 2,2 % | 0,1 % | 2,0 % | 93,0 % | 0,0 % | 2,0 % | 0,7 % | 0,0 % |
Island | 39,8 % | 2,7 % | 5,5 % | 5,6 % | 4,9 % | 18,4 % | 22,5 % | 0,6 % |
Norge | 29,4 % | 0,0 % | 1,7 % | 1,3 % | 0,2 % | 38,7 % | 28,4 % | 0,3 % |
Sverige | 18,0 % | 7,5 % | 1,1 % | 1,4 % | 0,2 % | 42,3 % | 24,7 % | 4,8 % |
Åland | 1,0 % | 19,1 % | 2,3 % | 0,3 % | 0,0 % | 3,3 % | 8,2 % | 65,9 % |
* Tallene for Åland er baseret på brugere i Mariehamn. |
De fleste brugere anvender spørgeformularen på Info Nordens websider til at stille spørgsmål. I spørgeformularen kan brugerne vælge hvilket sprog de ønsker svar på. Dette valg afgør hvilket Info Norden-kontor der modtager spørgsmålet. Henvendelser der ønskes besvaret på dansk, bliver sendt til Info Norden i Danmark og så videre. Henvendelser på engelsk besvares af Info Norden i det land som de handler om.
Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland | I alt | |
Ændring fra 2021 til 2022 | -7,4 % | + 4,1 % | - 25,2 % | + 94,7 % | + 13,0 % | + 11,1 % | + 7,3 % | + 12,2 % | + 7,0 % |
2022 | 837 | 610 | 166 | 333 | 312 | 1 117 | 1 888 | 107 | 5 370 |
2021 | 904 | 586 | 222 | 171 | 276 | 1 005 | 1 759 | 95 | 5 018 |
2020 | 833 | 354 | 131 | 127 | 165 | 959 | 1 328 | 56 | 3 953 |
2019 | 394 | 208 | 89 | 78 | 103 | 369 | 567 | 36 | 1 837 |
2018 | 335 | 241 | 24 | 8 | 162 | 344 | 512 | 33 | 1 659 |
Info Norden ønsker at brugerne finder svar på deres spørgsmål på norden.org uden at behøve at stille spørgsmål til Info Norden. Det er derfor et mål at antallet af henvendelser per webbesøg ikke er stigende.
År | Henvendelser per 1 000 besøg |
2022 | 2,8 |
2021 | 3,5 |
2020 | 3,6 |
2019 | 6,0 |
2018 | 3,0 |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige emner. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være større end summen af alle henvendelser per år i tabel 9. Emnerne "distancearbejde og fjernstudier" og "midlertidigt ophold" er tilføjet i 2022.
Emne | 2020 | 2021 | 2022 | Ændring fra 2021 til 2022 |
Arbejde i flere lande | 21 | 42 | 39 | - 7,1 % |
Arbejde, jobsøgning og dagpenge | 513 | 698 | 767 | +9,9 % |
Bolig | 200 | 212 | 279 | +31,6 % |
Distancearbejde og fjernstudier | - | - | 50 | - |
Erhverv/virksomhed | 123 | 148 | 244 | +64,9 % |
Familie (fx børnebidrag, dødsfald og arv) | 224 | 186 | 178 | -4,3 % |
Flytning | 342 | 463 | 572 | +23,5 % |
Folkeregistrering, legitimation og personnummer | 448 | 557 | 554 | -0,5 % |
Forbruger (fx bank og forsikring) | 127 | 195 | 306 | +56,9 % |
Grænsegænger/pendler | 43 | 75 | 99 | +32,0 % |
Ikke-nordiske borgere | 398 | 941 | 1212 | +28,8 % |
Kriser i samfundet (henvendelser om covid-19 og krig i Ukraine) | 375 | 312 | 58 | -81,4 % |
Køretøj | 155 | 214 | 246 | +15,0 % |
Midlertidigt ophold | - | - | 226 | - |
Nordisk samarbejde | 47 | 58 | 43 | -25,9 % |
Nordiske støtteordninger | 26 | 31 | 38 | +22,6 % |
Rejse med dyr, planter og fødevarer | 111 | 184 | 266 | +44,6 % |
Samfund (fx statsborgerskab og stemmeret) | 489 | 575 | 478 | -16,9 % |
Skole og uddannelse | 405 | 504 | 589 | +16,9 % |
Social sikring (alle typer af sociale ydelser) | 749 | 849 | 872 | +2,7 % |
Sundhed, sygdom og særlige behov | 197 | 204 | 284 | +39,2 % |
Told og skat | 394 | 465 | 619 | +33,1 % |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige emner. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være over 100___%. Emnerne "distancearbejde og fjernstudier" og "midlertidigt ophold" er tilføjet i 2022.
Emne | 2020 | 2021 | 2022 |
Arbejde i flere lande | 0,5 % | 0,8 % | 0,7 % |
Arbejde, jobsøgning og dagpenge | 13,0 % | 13,9 % | 14,3 % |
Bolig | 5,1 % | 4,2 % | 5,2 % |
Distancearbejde og fjernstudier | - | - | 0,9 % |
Erhverv/virksomhed | 3,1 % | 2,9 % | 4,5 % |
Familie (fx børnebidrag, dødsfald og arv) | 5,7 % | 3,7 % | 3,3 % |
Flytning | 8,7 % | 9,2 % | 10,7 % |
Folkeregistrering, legitimation og personnummer | 11,3 % | 11,1 % | 10,3 % |
Forbruger (fx bank og forsikring) | 3,2 % | 3,9 % | 5,7 % |
Grænsegænger/pendler | 1,1 % | 1,5 % | 1,8 % |
Ikke-nordiske borgere | 10,1 % | 18,8 % | 22,6 % |
Kriser i samfundet (henvendelser om covid-19 og krig i Ukraine) | 9,5 % | 6,2 % | 1,1 % |
Køretøj | 3,9 % | 4,3 % | 4,6 % |
Midlertidigt ophold | - | - | 4,2 % |
Nordisk samarbejde | 1,2 % | 1,2 % | 0,8 % |
Nordiske støtteordninger | 0,7 % | 0,6 % | 0,7 % |
Rejse med dyr, planter og fødevarer | 2,8 % | 3,7 % | 5,0 % |
Samfund (fx statsborgerskab og stemmeret) | 12,4 % | 11,5 % | 8,9 % |
Skole og uddannelse | 10,2 % | 10,0 % | 11,0 % |
Social sikring (alle typer af sociale ydelser) | 18,9 % | 16,9 % | 16,2 % |
Sundhed, sygdom og særlige behov | 5,0 % | 4,1 % | 5,3 % |
Told og skat | 10,0 % | 9,3 % | 11,5 % |
Tabellen viser hvilke emner Info Nordens brugeres henvendelser har handlet om fordelt efter de lands som de har stillet spørgsmål om. Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to emner. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være større 100___%.
Emne | Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland |
Arbejde i flere lande | 1,3 % | 0,3 % | 0,0 % | 1,2 % | 0,7 % | 1,0 % | 0,7 % | 0,6 % |
Arbejde, jobsøgning og dagpenge | 11,2 % | 13,6 % | 23,5 % | 35,5 % | 19,1 % | 17,1 % | 10,2 % | 20,8 % |
Bolig | 5,3 % | 3,5 % | 8,8 % | 3,7 % | 4,2 % | 4,5 % | 4,8 % | 7,8 % |
Distancearbejde og fjernstudier | 1,1 % | 0,7 % | 0,8 % | 0,5 % | 0,7 % | 1,1 % | 1,3 % | 1,9 % |
Erhverv/ virksomhed | 4,6 % | 8,5 % | 7,7 % | 4,2 % | 4,8 % | 5,8 % | 3,8 % | 6,5 % |
Familie (fx børnebidrag, dødsfald og arv) | 3,1 % | 3,1 % | 1,2 % | 1,5 % | 2,6 % | 4,2 % | 2,7 % | 0,6 % |
Flytning | 11,9 % | 8,7 % | 6,9 % | 13,9 % | 14,1 % | 8,0 % | 11,1 % | 17,5 % |
Folkeregistrering, legitimation og personnummer | 11,5 % | 7,7 % | 8,8 % | 4,7 % | 13,8 % | 9,8 % | 9,3 % | 4,5 % |
Forbruger (fx bank og forsikring) | 5,1 % | 5,9 % | 1,2 % | 0,7 % | 2,0 % | 4,8 % | 8,1 % | 1,3 % |
Grænsegænger/ pendler | 2,5 % | 1,0 % | 1,2 % | 0,0 % | 0,4 % | 2,1 % | 3,5 % | 1,3 % |
Ikke-nordiske borgere | 15,6 % | 24,5 % | 31,9 % | 47,4 % | 25,7 % | 23,5 % | 11,2 % | 27,3 % |
Kriser i samfundet (henvendelser om covid-19 og krig i Ukraine) | 0,5 % | 0,9 % | 1,2 % | 0,0 % | 0,9 % | 1,2 % | 0,9 % | 1,3 % |
Køretøj | 4,0 % | 2,4 % | 2,3 % | 0,5 % | 3,7 % | 4,8 % | 4,8 % | 8,4 % |
Midlertidigt ophold | 4,6 % | 3,3 % | 5,0 % | 8,4 % | 4,2 % | 3,6 % | 3,0 % | 9,7 % |
Nordisk samarbejde | 1,3 % | 3,3 % | 2,3 % | 1,5 % | 3,1 % | 1,4 % | 1,6 % | 3,9 % |
Nordiske støtteordninger | 1,1 % | 1,9 % | 3,1 % | 1,0 % | 3,1 % | 0,7 % | 0,9 % | 0,6 % |
Rejse med dyr, planter og fødevarer | 8,3 % | 5,9 % | 5,0 % | 1,0 % | 3,5 % | 4,4 % | 3,8 % | 1,9 % |
Samfund (fx statsborgerskab og stemmeret) | 11,3 % | 11,7 % | 1,9 % | 1,0 % | 3,7 % | 8,0 % | 10,8 % | 3,2 % |
Skole og uddannelse | 10,6 % | 11,7 % | 10,8 % | 17,6 % | 15,6 % | 8,2 % | 11,6 % | 11,7 % |
Social sikring (alle typer af sociale ydelser) | 16,0 % | 11,7 % | 8,1 % | 6,0 % | 10,1 % | 18,9 % | 18,3 % | 4,5 % |
Sundhed, sygdom og særlige behov | 4,9 % | 3,3 % | 6,9 % | 13,2 % | 5,1 % | 4,8 % | 4,8 % | 3,9 % |
Told og skat | 13,2 % | 8,9 % | 11,5 % | 10,2 % | 9,5 % | 12,4 % | 10,3 % | 7,8 % |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være større end summen af alle henvendelser per år i tabel 12. Vi har ikke før 2019 haft mulighed for at registrere om henvendelser har handlet om lande uden for Norden.
Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland | Andre | |
2022 | 1 421 | 575 | 260 | 403 | 455 | 1 985 | 1 592 | 154 | 430 |
2021 | 1 411 | 663 | 317 | 259 | 423 | 1 766 | 1 616 | 150 | 365 |
2020 | 1 205 | 464 | 179 | 192 | 232 | 1 485 | 1 270 | 98 | 237 |
2019 | 644 | 239 | 141 | 118 | 149 | 651 | 620 | 66 | 61 |
2018 | 560 | 158 | 41 | 32 | 124 | 648 | 634 | 50 | - |
Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver kolonne vil derfor være over 100 %.
Andel henvendelser om | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 30,6 % | 28,1 % | 26,5 % |
Finland | 11,8 % | 13,2 % | 10,7 % |
Færøerne | 4,5 % | 6,3 % | 4,8 % |
Grønland | 4,9 % | 5,2 % | 7,5 % |
Island | 5,9 % | 8,4 % | 8,5 % |
Norge | 37,7 % | 35,2 % | 37,0 % |
Sverige | 32,2 % | 32,2 % | 29,6 % |
Åland | 2,5 % | 3,0 % | 2,9 % |
Andre | 6,0 % | 7,2 % | 8,0 % |
Tabellen viser for brugerne i hvert land hvor stor en andel af henvendelserne til Info Norden der drejer sig om hvert af de nordiske lande. Bemærk at en henvendelse ofte handler om mindst to forskellige lande. Summen af tallene i hver række vil derfor være over 100 %. Henvendelser fra brugere uden for Norden er ikke medtaget i tabellen.
Stiller spørgsmål om: | ||||||||
Brugere i | Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland* |
Danmark | 38,0 % | 6,1 % | 11,1 % | 8,9 % | 8,0 % | 38,4 % | 23,6 % | 0,8 % |
Finland | 11,5 % | 23,7 % | 0,8 % | 0,4 % | 4,3 % | 31,3 % | 42,7 % | 5,3 % |
Færøerne | 25,0 % | 0,0 % | 50,0 % | 4,2 % | 4,2 % | 29,2 % | 8,3 % | 0,0 % |
Grønland | 16,5 % | 0,0 % | 6,3 % | 81,0 % | 5,1 % | 2,5 % | 2,5 % | 0,0 % |
Island | 40,1 % | 4,7 % | 1,9 % | 1,4 % | 51,9 % | 18,4 % | 30,7 % | 0,5 % |
Norge | 35,9 % | 5,6 % | 1,9 % | 1,5 % | 2,6 % | 35,5 % | 37,9 % | 0,2 % |
Sverige | 20,9 % | 13,7 % | 2,5 % | 2,0 % | 6,1 % | 46,7 % | 28,1 % | 3,4 % |
Åland | 15,4 % | 7,7 % | 0,0 % | 0,0 % | 3,8 % | 11,5 % | 42,3 % | 73,1 % |
Tabellen tager udgangspunkt i antallet af henvendelser om hvert land og viser hvor stor en andel af de henvendelser der kommer fra brugere hvert af de andre nordiske lande. Henvendelser fra brugere uden for Norden er ikke medtaget i tabellen.
Spørgsmål om: | ||||||||
Kommer fra
brugere i | Danmark | Finland | Færøerne | Grønland | Island | Norge | Sverige | Åland |
Danmark | 27,0 % | 11,6 % | 53,0 % | 38,4 % | 20,6 % | 20,2 % | 15,1 % | 6,0 % |
Finland | 5,0 % | 27,5 % | 2,4 % | 1,1 % | 6,8 % | 10,1 % | 16,7 % | 26,0 % |
Færøerne | 0,5 % | 0,0 % | 7,1 % | 0,5 % | 0,3 % | 0,5 % | 0,2 % | 0,0 % |
Grønland | 1,2 % | 0,0 % | 3,0 % | 34,6 % | 1,3 % | 0,1 % | 0,2 % | 0,0 % |
Island | 7,6 % | 2,4 % | 2,4 % | 1,6 % | 35,4 % | 2,6 % | 5,2 % | 1,0 % |
Norge | 33,0 % | 13,7 % | 11,9 % | 8,6 % | 8,7 % | 24,2 % | 31,2 % | 2,0 % |
Sverige | 25,4 % | 44,3 % | 20,2 % | 15,1 % | 26,7 % | 42,1 % | 30,6 % | 46,0 % |
Åland | 0,4 % | 0,5 % | 0,0 % | 0,0 % | 0,3 % | 0,2 % | 0,9 % | 19,0 % |
I alt | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % | 100,0 % |
Sprog | 2020 | 2021 | 2022 |
Dansk | 19,3 % | 16,0% | 15,7 % |
Finsk | 7,5 % | 7,4% | 8,3 % |
Færøsk | 0,2 % | 0,2% | 0,2 % |
Grønlandsk | 0,0 % | 0,1% | 0,3 % |
Islandsk | 3,2 % | 3,6% | 3,5 % |
Norsk | 20,5 % | 18,0% | 17,4 % |
Svensk | 32,0 % | 27,7% | 26,0 % |
Engelsk | 17,6 % | 27,0% | 28,6 % |
Ankomstmetode | 2020 | 2021 | 2022 |
Webformular | 87,2 % | 88,2 % | 88,9 % |
Telefon | 9,2 % | 5,1 % | 2,8 % |
3,6 % | 6,6 % | 8,2 % | |
Sociale medier | 0,2 % | 0,1 % | 0,0 % |
Brev | 0,1 % | 0,0 % | 0,1 % |
Besøg | 0,0 % | 0,0 % | 0,0 % |
Tema | Arrangör | Plats | Datum | Antal deltagare |
Seminar with Anders Tegnell about the management and impact of the covid pandemic | Info Norden | Stockholm | 27/01/2022 | 377 |
Finlands gränshindernätverks möte | Info Norden, Pohjola-Norden | Helsingfors | 31/01/2022 | 25 |
Informationstillfälle på Ålands gymnasium | Info Norden, Nordjobb | Mariehamn | 08/03/2022 | 30 |
Informationstillfälle på Ålands yrkesgymnasium | Info Norden, Nordjobb | Mariehamn | 09/03/2022 | 40 |
Webinar om regler om och upplevelser av underhåll över de nordiska gränserna | Info Norden, Grensetjänsten | Malmø | 17/03/2022 | 162 |
Nordens dag: Fra krise til mulighet | Info Norden, Nordregio, Nordisk ministerråd | Oslo | 23/03/2022 | 50 |
Closed borders and cross-border labour, Stockholm | Info Norden, Norden i Fokus | Stockholm | 23/03/2022 | 60 |
Helsingforsavtalet 60 år | Info Norden, Pohjola-Norden | Helsingfors | 23/03/2022 | 80 |
Samarbeidsmøte medllom nordiske ambassader i Norge og Info Norden | Info Norden | Oslo | 29/03/2022 | 14 |
Møde med Sveriges ambassade i Danmark om covid-relaterede problemstillinger | Info Norden | København | 06/05/2022 | 4 |
Finlands gränshindernätverks möte | Info Norden, Pohjola-Norden | Helsingfors | 24/05/2022 | 22 |
Möte med Finlands ambassader i Norden | Info Norden, Finlands ambassad i Köpenhamn | Online | 25/05/2022 | 10 |
Møde med Islands ambassade i Sverige om covid-relaterede problem | Info Norden | Stockholm | 30/05/2022 | 4 |
Norden på Arendalsuka: Nordisk utdanning - en realitet eller fantasi | Info Norden, ANSA | Arendal | 16/08/2022 | 25 |
Redaktionsgruppen for Nordiske Socialsikringsspørgsmål | Info Norden | København | 07/09/2022 | 15 |
Info Norden på Fundur fólksins | Info Norden | Reykjavik | 16/09/2022 | 200 |
Møde med Sveriges ambassade i Island | Info Norden | Reykjavik | 29/09/2022 | 5 |
Finlands gränshindernätverks möte | Info Norden, Pohjola-Norden | Helsingfors | 11/10/2022 | 17 |
Möte med Sveriges generalkonsul om Info Norden och Gränshinderarbetet | Info Norden | Mariehamn | 27/10/2022 | 3 |
Möte med Finlands ambassader i Norden | Info Norden, Finlands ambassad, Köpenhamn | Online | 09/11/2022 | 6 |
Tema | Arrangör | Plats | Datum | Antal deltagare |
Presentation av Info Norden till Pohjola-Nordens styrelse | Pohjola-Norden | Online | 25/01/2022 | 12 |
Stand på international dag i Uni Reykjavik | AISEC, University of Reykjavik | Reykjavik | 11/03/2022 | 500 |
Præsentation af Info Norden for Grænsehindringsrådet | Grænsehindringsrådet | Malmö | 21/03/2022 | 15 |
Nordens dag | Nordisk ministerråd | Oslo | 23/03/2022 | 50 |
Nordens dag | Foreningen Norden | Reykjavik | 23/03/2022 | 50 |
Nordens dag | Föreningen Norden på Åland | Mariehamn | 23/03/2022 | 45 |
Nordens dag | Foreningen Norden Grønland, NAPA | Nuuk | 23/03/2022 | 30 |
Informationsstand på Ålands lagting vid firandet av NR 70 år | Ålands Lagting | Mariehamn | 25/03/2022 | 100 |
Intervjuet av mastergradstudent om grensehindre Norge/Danmark | Mastergradstudent | Oslo | 06/04/2022 | 1 |
Deltok i nettverksmøte med grensehinderrådsmedlem | Utenriksdepartementet Norge | Oslo | 21/04/2022 | 15 |
Præsentation af Børnebidragsrapporten på Grenserådet | GrenseTjänsten | Karlstad | 31/05/2022 | 70 |
Nordregio 25 | Nordregio | Stockholm | 15/06/2022 | 100 |
Hållbar energi till alla - Nordisk mingel i Almedalen – | Nordisk Ministerråd | Visby | 03/07/2022 | 150 |
Norden i Nato – vad innebär det för nordiska försvarssamarbetet och stabiliteten i regionen? | Nordisk Råd | Visby | 04/07/2022 | 150 |
Norden i Nato - Nordisk mingel i Almedalen | Nordisk Råd | Visby | 04/07/2022 | 150 |
Fundur fólksins; event | Foreningen Norden Island | Reykjavik | 16/09/2022 | 200 |
Vestnordisk dag | NAPA, Foreningen Norden Grønland | Nuuk | 23/09/2022 | 5 |
Aktiviteter i forbindelse med Nordisk Råds session | Nordisk Råd | Helsingfors | 31/10/2022 | 1 000 |
Præsentation for Grænsehindringsrådet | Grænsehindringsrådet | Helsingfors | 02/11/2022 | 20 |
Alternativ Norden | Pohjola-Nordens Ungdomsförbund | Helsingfors | 15/11/2022 | 56 |
Tema | Arrangör/avsändare | Typ av information | Datum | Antal mottagare/reach |
"Frågor att ha koll på inom det nordiska samarbetet" | Info Norden | Nyhetsbrev | 13/01/2022 | 689 |
"Myndighederne og Norden" | Info Norden | Nyhetsbrev | 01/02/2022 | 642 |
"Norden åbner". Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Info Norden | Nyhetsbrev | 16/02/2022 | 448 |
"Få koll på konsekvenserna av pandemin i Norden" | Info Norden | Nyhetsbrev | 08/03/2022 | 896 |
"Helsingforsavtalet fyller 60 år". Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Info Norden | Nyhetsbrev | 22/03/2022 | 428 |
Nordic Humans uken før Nordens dag | Info Norden | Sociala medier | 23/03/2022 | 13 600 |
"Gränsernas återkomst i Norden" | Info Norden | Nyhetsbrev | 01/04/2022 | 1 374 |
"Helsingforsavtalet: 60 år av självklarheter, men också ouppfyllda löften". En artikel på finska och svenska i Pohjola-Nordens tidning. | Pohjola-Norden | Artikel | 05/04/2022 | 6 500 |
"Norden På Agendaen – Rekordmange Søkte Informasjon I 2021" | Info Norden | Nyhetsbrev | 06/04/2022 | 50 |
"Rekordstor Interesse For Norden!" Info Nordens nyhedsbrev på skandinaviska, finska och isländska. | Info Norden | Nyhetsbrev | 21/04/2022 | 427 |
"Trods Pandemi: Rekordstor Interesse For Norden" | Info Norden | Nyhetsbrev | 21/04/2022 | 68 |
"Info Norden – det nordiska samarbetets kontakt till medborgarna". En artikel på finska och svenska i Pohjola-Nordens tidning. | Pohjola-Norden | Artikel | 22/06/2022 | 5 500 |
"Nordisk utdanning – en realitet eller fantasiI?" | Info Norden | Nyhetsbrev | 11/08/2022 | 50 |
"Nordiska medborgare förlorar rösträtten på Svalbard" | Info Norden | Nyhetsbrev | 18/08/2022 | 577 |
"Nordiskt gränshinderarbete: Problemlösning utifrån medborgarnas behov. En artikel på finska och svenska i Pohjola-Nordens tidning. | Pohjola-Norden | Artikel | 17/10/2022 | 5 500 |
"3 saker som hindrar människors vardag i Sverige!" | Info Norden | Nyhetsbrev | 24/10/2022 | 455 |
Videoer og SoMe i forbindelse med sessionen | Info Norden | Sociala medier | 31/10/2022 | 10 200 |
"Är du klar till att swisha en vippsare?" | Info Norden | Nyhetsbrev | 24/11/2022 | 698 |
"Mobilitet i krig och fred" | Info Norden | Nyhetsbrev | 19/12/2022 | 432 |
Info Pohjola on Pohjoismaiden ministerineuvoston neuvontapalvelu, jonka tärkein tehtävä on parantaa yksityishenkilöiden mahdollisuuksia liikkua vapaasti Pohjoismaasta toiseen. Info Pohjola antaa tietoa ja neuvoo muuttamiseen, työskentelyyn, opiskeluun, tukijärjestelmiin ja yrityksen perustamiseen liittyvissä kysymyksissä. Lisäksi Info Pohjola tiedottaa pohjoismaisista tukimahdollisuuksista sekä yleisesti pohjoismaisesta yhteistyöstä.
Info Pohjola on sähköinen palvelu, joka rajat ylittävästä näkökulmasta neuvoo yksityishenkilöitä ja yrityksiä kaikilla pohjoismaisilla kielillä sekä englanniksi.
Info Pohjolan verkkosivut löytyvät tanskaksi, suomeksi, islanniksi, norjaksi, ruotsiksi ja englanniksi. Lisäksi Info Pohjola vastaa kysymyksiin fääriksi ja grönlanniksi.
Info Pohjolaan voi ottaa yhteyttä norden.org-sivujen kysymyslomakkeella, sähköpostilla tai puhelimitse.
Info Pohjola ei voi tulkita lakeja ja sääntöjä, antaa yksittäisiä tilanteita koskevia neuvoja tai toimia kysyjän edustajana, vaan se ohjaa kysyjät ensisijassa viranomaisten puoleen. Info Pohjolan työntekijät kehittävät ja laatutarkastavat verkkosivuja yhteistyössä viranomaisten kanssa, ja yhteistyö on tiivistä muun muassa kaikkien maiden sosiaaliturvaviranomaisten kanssa.
Info Pohjolan verkkosivujen tietoja parannetaan tulevien kysymysten perusteella. Ongelmatilanteet, jotka liittyvät mahdollisiin rajaesteisiin, raportoidaan rajaesteneuvoston sihteeristölle.
Kahden vuoden ajan asukkaat Pohjolassa ovat kohdanneet koronapandemiasta johtuvia rajoituksia. Rajoitukset ovat koskeneet erityisesti rajojen yli liikkuvia. Vuonna 2022 rajoitukset poistuivat, ja useimmat palasivat jokapäiväiseen arkeensa Pohjoismaissa – ja niiden rajojen yli.
Uudelleen avattujen rajojen myötä Info Pohjolalle suunnatut kysy|mykset matkustusrajoituksista loppuivat, ja tiedot koronapandemi|an aikaisista säännöistä voitiin poistaa Info Pohjolan sivuilta. Kansa|laisia kiinnostivat taas vapaaseen liikkuvuuteen liittyvät kysymykset, ja vuodesta 2022 tulikin uusi ennätysvuosi Info Pohjolalle.
Info Pohjolan verkkosivuja luettiin 2,7 miljoonaa kertaa, mikä jakautuu 1,9 miljoonalle kävijälle. Kasvua on 33 % ja 21 % vuoteen 2021 verrattuna. Vuonna 2022 Info Pohjola vastasi 5___370 kysymykseen elämästä Pohjolassa. Tämä on 7 % enemmän kuin vuonna 2021.
Info Pohjolalle tuli vuonna 2022 138 kysymystä tunnettuihin ja mahdollisiin uusiin rajaesteisiin liittyen. Info Pohjola on keskustellut rajaesteneuvoston sihteeristön kanssa muun muassa äänioikeuteen liittyvistä uusista säännöistä Huippuvuorilla, työttömyyskassasäännöksistä Ruotsissa sekä tanskalaisten lukiolaisten oikeudesta opintotukeen ulkomailla.
Yhä useammat kysymykset koskevat palveluiden sähköistymisen seurauksia. Kansalaiset odottavat, että liikkumisen Pohjoismaiden välillä pitäisi olla sujuvaa ja kokevat turhautumista, koska eivät pysty tunnistautumaan palveluihin sähköisesti, avaamaan pankkitiliä tai solmimaan sopimusta puhelinliittymästä. Nämä kokemukset johtuvat niin ulkomaalaisia koskevista rajoituksista pankkitunnusten tai muun sähköisen tunnistautumisvälineen saamisessa kuin pitkistä käsittelyajoista henkilötunnusta tai maan sosiaaliturvan piiriin kuulumista haettaessa, millä voi olla suuria henkilökohtaisia seurauksia.
Info Pohjola järjesti vuonna 2022 keskusteluja ja muita tapahtumia useilla eri areenoilla – yksin ja yhdessä muiden toimijoiden kanssa.
Info Pohjola aloitti vuoden kutsumalla Ruotsin valtionepidemiologin Anders Tegnellin Ruotsin kansanterveysvirastosta keskustelemaan 50 pohjoismaisen tutkijan kanssa koronapandemian hoidosta ja vaikutuksista. Yhdessä rajaneuvontapalveluiden kanssa Info Pohjola järjesti webinaarin otsikolla ”Regler om och upplevelser av underhåll över de nordiska gränserna”.
Pohjolan päivänä Info Pohjola järjesti yhteistyössä muiden toimijoiden kanssa kolme suurta seminaaria ”Closed borders and cross-border labour” Tukholmassa, ”Helsingin sopimus 60 vuotta” Helsingissä sekä ”Fra krise til mulighet” Oslossa. Pohjoismaisilla demokratiafestivaaleilla Info Pohjola järjesti keskustelun ”Nordisk utdanning, en realitet eller fantasi?” yhteistyössä norjalaisen opiskelijajärjestön ja Pohjoismaiden neuvoston kanssa Arendal-viikolla Norjassa ja auttoi keskustelun ”Norden i Nato – vad innebär det för nordiska försvarssamarbetet och stabiliteten i regionen?” järjestämisessä Almedal-viikolla Ruotsissa.
Sosiaalisessa mediassa Info Pohjola on vuonna 2022 jatkanut seuraajilleen tiedottamista ajankohtaisista asioista, esimerkiksi äänioikeudesta maissa, joissa on järjestetty vaalit. Pohjolan päivää edeltävinä viikkoina Info Pohjola toteutti Nordic Humans -kampanjan Facebookissa ja Twitterissä. Vuoden kampanjassa organisaatiot, asiantuntijat ja tavalliset ihmiset puhuivat pohjoismaisen yhteistyön tuomasta lisäarvosta.
Pohjoismaiden neuvoston istunnon yhteydessä Info Pohjola antoi sosiaalisessa mediassa useille poliitikoille ja etujärjestöille mahdollisuuden jakaa ajatuksiaan Pohjolasta sekä pohjoismaisen yhteistyön painopisteistä ja tulevaisuudesta Helsingin sopimuksen 60-vuotisjuhlan kunniaksi.
Vuonna 2022 Info Pohjola julkaisi kolme viimeistä yhteispohjoismaista uutiskirjettä ja alkoi sen jälkeen julkaista kansallisia uutiskirjeitä. Jos haluat tilata uutiskirjeen, avaa ylhäällä oikeanpuoleisessa sarakkeessa oleva linkki ja valitse minkä maan uutiskirjeen haluat vastaanottaa.
Sodan syttyminen Ukrainassa näkyi selkeästi Suomesta Info Pohjolaan tulevissa kysymyksissä vuoden alkupuolella. Myöhemmin vuonna 2022 ovat kysymykset, jotka koskevat oleskelulupaa kolmansista maista tuleville, Suomen kansalaisuutta sekä työskentelyä, opiskelua tai eläkettä toisessa maassa, olleet kasvussa. Monet suomalaiset, jotka ovat olleet kausitöissä Ruotsissa 1970–1990-luvuilla ja jotka ovat nyt siirtymässä eläkkeelle, tarvitsevat tietoa oikeudestaan työeläkkeeseen sekä ohjeita eläkkeen hakemiseen.
Suomalaiset ovat hieman kiinnostuneempia Pohjolasta kuin muut pohjoismaalaiset Suomesta. Noin 12 % kaikista vierailuista Info Pohjolan sivuilla tulee Suomesta, mutta Suomea koskevat sivunäytöt muodostavat vain 7,1 % kaikista Info Pohjolan sivunäytöistä. Myös suomenkielisten muita Pohjoismaita koskevien kysymysten osuus on hieman suurempi kuin muunkielisten Suomea koskevien kysymysten määrä.
Käyttäjät Suomessa ovat kiinnostuneita erityisesti Norjasta ja Ruotsista. Suomalaisten käyttäjien vierailuista 38 % koskee Norjaa (liitteen taulukko 11), ja suomalaisilta tulevista kysymyksistä 43 % koskee Ruotsia (liitteen taulukko 19). Jos kysymyksistä poistetaan Pohjolan ulkopuolelta tulevat käyttäjät, tulee 44 % Suomea koskevista kysymyksistä Ruotsista (liitteen taulukko 20).
Sähköinen raja suututtaa
Yhteiskunnan digitalisaatio on johtanut siihen, että kaikki julkiset palvelut ovat nykyään verkossa, mutta palveluihin tunnistautumiseen tarvitaan sähköinen henkilötunnus, joka ei toimi maan rajojen yli. Monet Info Pohjolaan yhteyttä ottavat ovat ärsyyntyneitä siitä, ettei suomalaisilla sähköisillä tunnistusvälineillä voi tunnistautua muiden maiden julkisissa palveluissa. Esimerkiksi ihmiset, jotka ovat työskennelleet toisessa Pohjoismaassa, jossa eivät enää asu, eivät voi hoitaa asioitaan entisen työskentelymaan veroviranomaisten, sosiaaliturvaviranomaisten tai eläkeviranomaisten kanssa. Pahimmassa tapauksessa viranomaiset vaativat henkilökohtaisen vierailun asian hoitamiseksi.
Pitkät käsittelyajat aiheuttavat ongelmia
Väestörekisteriviranomaisten pitkät käsittelyajat Suomessa, Norjassa ja Ruotsissa aiheuttavat huolta ja ongelmia tärkeissä elämäntilanteissa, kun henkilötunnuksen voi saada vasta väestörekisteriin merkitsemisen jälkeen. Ilman henkilötunnusta on vaikea vuokrata asuntoa, avata pankkitiliä tai saada lainaa, rekisteröityä viranomaisten palveluihin, hakea lapselle päiväkoti-, esikoulu tai koulupaikkaa tai solmia sopimuksia kuten vakuutus-, puhelin- tai internetsopimusta. Jotkut työnantajat edellyttävät henkilötunnusta jopa työsopimusta solmittaessa.
Vaikea löytää opiskelupaikkaa
Jotkut Suomesta toiseen Pohjoismaahan muuttaneet perheet ottavat yhteyttä Info Pohjolaan siksi, että koulu- tai opiskelupaikan löytäminen lapsille on osoittautunut vaikeaksi. Esimerkiksi Ruotsissa koulut vaativat, että oppilaiden äidinkielen on oltava ruotsi, ja ohjaavat suomenkielisten lasten vanhemmat ottamaan yhteyttä englanninkielisiin kouluihin, joihin on usein kuukausien jonot.
Ruotsin korkeakouluihin haettaessa kelpoisuusvaatimuksena on sekä ruotsin että englannin kieli A-kielenä, mikä ei vastaa suomenkielisen lukion opetussuunnitelmaa.
Info Pohjolaan tulleet kysymykset: Vuonna 2022 Info Pohjolaan tuli 7 % enemmän kysymyksiä kuin vuonna 2021.
Vierailut Info Pohjolan verkkosivuilla: Vuonna 2022 Info Pohjolan sivuilla oli 33 % enemmän vierailuja kuin vuonna 2021.
Vuosi | 2020 | 2021 | 2022 |
Tanska | 833 | 904 | 837 |
Suomi | 354 | 586 | 610 |
Färsaaret | 131 | 222 | 166 |
Grönlanti | 127 | 171 | 333 |
Islanti | 165 | 276 | 312 |
Norja | 959 | 1 005 | 1 117 |
Ruotsi | 1 328 | 1 759 | 1 888 |
Ahvenanmaa | 56 | 95 | 107 |
Kaikki yhteensä | 3 953 | 5 018 | 5 370 |
Info Pohjolaan tulleet kysymykset toimistoittain: Useimmat Info Pohjolan käyttäjät käyttävät Info Pohjolan sivuilta löytyvää kysymyslomaketta kysymysten esittämiseen. Kysymyslomakkeessa voi valita, millä kielellä vastauksen haluaa. Tämä vastaus määrää, mikä Info Pohjolan toimisto vastaa kysymykseen. Kysymykset, joiden toivottu vastauskieli on tanska, lähetetään Tanskan toimistoon ja niin edelleen. Englanninkieliset kysymykset lähetetään vastattavaksi sen maan toimistoon, jota kysymys koskee.
Suomea koskevat sivut, joilla eniten vierailuja
Sivut, joilla eniten vierailuja Suomesta
Info Norden er kunningartænastan hjá Norðurlendska Ráðharraráðnum. Høvuðsuppgávan er at lætta um møguleikan hjá borgarum at flyta seg frítt í norðurlondum. Info Norden veitir yvirlit til tey ið vilja flyta, arbeiða, lesa ella byrja fyritøku í norðurlondum. Info Norden vísir eisini til kunning um norðurlendskar stuðulsskipanir, og hvussu norðurlendska samstarvið er skipað og virkar.
Info Norden er ein talgild tænasta, sum virkar tvørturum landamørk, vegleiðir privatpersónum og fyritøkum á øllum norðurlendsku málunum og á enskum. Kunningin á heimasíðuni hjá Info Nordens er tøk á donskum, finskum, íslendskum, norskum, svenskum og enskum. Harafturat svarar Info Norden eisini fyrispurningum á føroyskum og grønlendskum.
Øll kunnu venda sær til Info Norden umvegis spyrjitænastuna á norden.org, á telduposti ella á telefon. Info Norden kann ikki tulka lógir og reglur, ráðgeva ella tosa vegna tey ið spyrja, men vísa heldur til viðkomandi mynduleikar í londunum. Starvsfólkini í Info Norden menna og góðskutryggja heimasíðuna í samstarvi við mynduleikar, og hava millum annað eitt gott samstarv við sosialu mynduleikarnar í londunum.
Fyrispurningarnir sum Info Norden fær frá íbúgvum og fyritøkum verða nýttir til at betra um kunningina á heimasíðunum. Trupulleikar sum møguliga eru marknaðarforðingar verða fráboðaðar til Marknaðarforðingsráðið.
Í tvey ár hava borgarar í norðurlondum fyrihildið seg til avmarkingar í samband við korona. Avmarkingar sum serliga tey ið skuldu flyta seg um norðurlendsku landamørkini merktu. Í 2022 lótu norðurlond upp aftur, og tey flestu byrjaðu gerandisdagin aftur, í og ímillum norðurlond.
Tá samfeløg og landamørkini lótu upp aftur, góvust borgarar at senda fyrispurningar til Info Norden um ferða- og koronareglar, og tann kunningin kundi takast av heimasíðuni hjá Info Norden aftur. Borgarar sóknaðust ístaðin eftir kunning um annað í samband við fría flytiførið í norðurlondum, og 2022 bleiv enn eitt metár hjá Info Norden.
Heimasíðurnar hjá Info Norden vóru vístar 2,7 milliónir ferð, fordeilt á 1,9 vitjanir. Ein øking á ávikavist 33% og 21% í mun til 2021. Í 2022 vóru 5370 ið vendu sær til Info Norden við spurningum um lívið í norðurlondum. Tað er 7% fleiri enn í 2021.
Info Norden fekk í 2022 138 fyrispurningar sum høvdu samband við kendar ella møguligar nýggjar marknaðarforðingar. Info Norden hevur samskift við skrivarastovuna hjá Marknaðarforðingsráðnum um millum annað nýggjar reglar um atkvøðurætt á Svalbard, arbeiðsloysisskipan í Svøríki, og rættindi hjá donskum studentum til lestrarstuðul í útlondum.
Alsamt fleiri fyrispurningar snúgva seg um fylgir av øktu talgildingini og tað verður tikið fyri givið at flyting millum norðurlond skal verða uttan trupulleikar. Nógvir norðurlendingar eru ørkymlaðir um ikki at fáa atgongd til talgildan samleika, at lata bankakontu upp ella at tekna sær telefonhald.Hesar upplivingar standast av avmarkaður møguleikunum hjá útlendingum at fáa Vangan, Samleikan, MinID, MitID, BankID og onnur sløg av talgildum samleika, umframt langa bíðitíð fyri at fáa persónstal ella at verða skrásettur í almannatrygging í londunum, og hetta kan hava stórar avleiðingar fyri persónin.
Info Norden skipaði fyri tiltøkum og kjakfundum í 2022, í fleiri ymsum samanhangum - sjálvi og saman við øðrum.
Info Norden byrjaði árið við at bjóða svenska ríkisfarsóttarfrøðinginum frá Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell, at samrøða við 50 granskarar í norðurlondum um handfaring av koronafarsóttini. Info Norden hevði eisini eitt netsetur saman við økis kunningartænastunum um ”regler om och upplevelser av underhåll över de nordiska gränserna”.
Norðurlandadagin hevði Info Norden trý námsskeið í samstarvi við onnur, um ”Closed borders and cross-border labour” í Stokkhólmi, ”Helsingforsavtalet 60 år” í Helsinki, og ”Fra krise til mulighet” í Oslo. Á fólkafundunum skipaði Info Norden fyri kjaki um ”Nordisk utdanning, en realitet eller fantasi?” saman við einum norskum studentafelag og norðurlandaráðnum á Arendalsuka í Norra, og veitti eina hond til Norden í Fokus við einum kjaki um ”Norden i Nato – vad innebär det för nordiska försvarssamarbetet och stabiliteten i regionen?” á Almedalsveckan í Svøríki.
Á sosialum miðlum hevur Info Norden í 2022 framhaldandi kunnað sínar brúkarar um tiltøk sum eru viðkomandi í løtuni, sum til dømis valrættur í londunum ið hava havt val. Í vikunum áðrenn norðurlandadagin hevði Info Norden átakið Nordic Humans á Facebook og Twitter. Í ár greiddu felagsskapir, serfrøðingar og vanlig fólk frá um tað meirvirðið ið norðurlandasamstarvið hevur við sær.
I samband við ársfundin hjá Norðurlandaráðnum sluppu nakrir politikarar og áhugafelagsskapir til orðanna á sosialu miðlunum hjá Info Norden, og deildu teirra tankar um norðurlendska samstarvið, raðfestingar og framtíðina, í sambandi við 60 ára hátíðarhaldið fyri Helsingforsavtaluna.
Info Norden gav út trý felag tíðindabrøv í 2022, og er so ístaðin byrjað at gera tíðindabrøv fyri hvørt land sær. Trýst á leinkjuna á høgra bredda, og vel tað landið ið tú vilt fáa tíðindi frá.
Nú tá kunning um farsótt og ferðaavmarkingar ikki fylla dagligdagin longur, so eru borgarar í norðurlondum aftur farnir í holt við arbeiði, ferðing, lesnað, og fyritøkur yvir landamørk, og sóknast tí eftir kunning um alt sum hevur við lívið í norðurlondum at gera.
Út frá fyrispurningunum ið koma inn til Info Norden, síggja vit at norðurlendskir borgarar sóknast eftir starvi í Føroyum, og tá tey hava funnið starv, so vilja tey vita hvussu tey finna bústað í einum bústaðarmarknaði sum hevur so svárt bústaðartrot, at man frá politiskari síður tosar um tiltøk sum leggja upp til nýbygging, og skattalætta til útleigarar og annað, fyri at útvega fleiri leigubústaðir og at leggja upp til nýbygging, fyri at loysa trupulleikan.
Borgarar sum arbeiða í avmarkað tíðarskeið í Føroyum, eina sum|marferiu, ella taka eitt avloysarastarv í nakrar mánaðar, vilja vita meira um skatt í Føroyum. Eisini sóknast borgarar eftir kunning um toll av innfluttari og avgjøld á vøru keypt á netinum úr útlandinum.
Tað koma eisini nakrir fyrispurningar frá borgarum sum sóknast eftir kunning um pensjón ið tey eiga til góðar tí tey eitt tíðarskeið í lívinum hava starvast í Føroyum. Tað er ógjørligt at finna hesum á netinum, men við persónligari kontakt til rætta mynduleika, kunnu tey fáa kunningina ið tey sóknast eftir.
Ein triðingur av fyrispurningunum um Føroyar koma frá borgarum uttanfyri norðurlond ið vilja finna starv í Føroyum, og sóknast eftir kunning um arbeiðs- og uppihaldsloyvir. Hesir borgarar verða beindir til Útlendingastovuna, sum umsitur uppihaldsloyvi, og kunnar um hesi.
Ein stórur partur av fyrispurningum og vitjanum á heimasíðuni um Føroyar, koma úr Føroyum. Afturat tí, so hava føroyskir brúkarar áhuga fyri serliga Norra og Danmark, við ávikavist 10% og 6% av síðuvísingum (fylgiskjal talva 11), og ávikavist 29% og 25% av øllum fyrispurningum (fylgiskjal talva 19)
Um man trekkir fyrispurningar ið koma frá øðrum londum enn norðurlondum frá, so koma 53% av øllum fyrispurningum um Føroyar frá Danmark (fylgiskjal talva 20)
Talgild forðing fyri norðurlendskar borgarar
Tað er trupult at fáa føroyskan talgildan samleika, um tú ikki býrt í Føroyum, Danmark ella Grønlandi. Um tú býrt í einum øðrum landi, og ikki hevur føroysk vitni til at vátta tín samleika, so fært tú ikki føroyskan talgildan samleika, og harvið verður trupult at fáa atgongd til tíni persónligu viðurskifti frá almennum mynduleikum á talgilda Vanganum.
Vælkomin til Føroyar, men tak ikki kelidjór við
Tað eru nógvir norðurlendskir borgarar sum taka avloysara- ella verkætlanarstørv í Føroyum, og harvið uppihalda sær nakrar mánaðar í Føroyum, men tað er ógjørligt at taka kelidjór við, um talan ikki er um varandi flyting. Tað kann verða ein trupulleiki fyri tey ið ynskja at uppihalda sær í avmarkað tíðarskeið í Føroyum, men orsøkin at verja viðbreknu náttúruna í Føroyum kunnu tey flestu góðtaka.
Fyrispurningar til Info Norden: Info Norden svaraði 7% fleiri fyrispurningum í 2022, í mun til 2021.
Vitjandi á heimasíðuni hjá Info Norden: Info Norden hevði 33% fleiri vitjanir á heimasíðuni í 2022, í mun til 2021.
Ár | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmark | 833 | 904 | 837 |
Finland | 354 | 586 | 610 |
Føroyar | 131 | 222 | 166 |
Grønland | 127 | 171 | 333 |
Ísland | 165 | 276 | 312 |
Noreg | 959 | 1.005 | 1.117 |
Svøríki | 1.328 | 1.759 | 1.888 |
Áland | 56 | 95 | 107 |
Til samans | 3.953 | 5.018 | 5.370 |
Fyrispurningar til Info Norden fyri hvørt land: Flestu borgarar nýta spyrjitænastuna á heimasíðuni hjá Info Norden tá tey seta fyrispurningar. Í spurnarblaðnum er møguleiki at velja á hvørjum máli ein ynskir at fáa svar. Hetta er avgerandi fyri hvør Info Norden skrivstova fær spurningin. Fyrispurningar har svar ynskist á donskum verða sendir Info Norden í Danmark og so framvegis. Fyrispurningar á enskum, verða svaraðir av tí landinum ið teir snúgva seg um.
Mest lisnu síðurnar um Føroyar
Mest lisnu síðurnar í Føroyum
Info Norden Nunani Avannarlerni Ministerit Siunnersuisoqatigiivisa paasisitsiniaasarfigaat, Nunani Avannarlerni inuit ataasiakkaat nuttarsinnaanerannik ajornaallisaanermik pingaarnertut sulialik. Info Norden inunnut Nunani Avannarlerni nuukkusuttunut, suliartorusuttunut imaluunniit suliffeqarfimmik aallartitserusuttunut malittarisassanik pitsaasumik nassuiaasarpoq. Info Norden nunani avannarlerni tapiissuteqartarfinnut aamma innersuussisarpoq, aamma nunani avannarlerni suleqatigiinnerup aaqqissugaanera ingerlaneralu paasissutissiissutigisarlugu.
Info Norden digitalimik sullissiviuvoq, nunat akornanni apeqqutinut tunngasunik akissuteqartarluni, inunnik ilitsersuisarpoq aamma nunani avannarlerni oqaatsit tamaasa tuluttullu atorlugit sulilluni.
Info Nordenip qarasaasiakkut paasissutissiisasarfia oqaatsit tulliuttut atorlugit attavigineqarsinnaavoq qallunaatut, finskisut, islandimiusut, norskisut, svenskisut aamma tuluttut. Taakku saniatigut Info Nordenip savalimmiusut kalaallisullu saaffiginnissutit akissuteqarfigisarpai.
Kikkulluunniit Info Nordenimut apeqquteqarsinnaapput uku atorlugit norden.org, e-mailikkut imaluunniit oqarasuaatikkut.
Info Nordenip inatsisit malittarisassallu nassuiarsinnaanngilai, imaluunniit apeqquteqartunut nammineq siunnersuisinnaananilu iliuuseqarfiginnissinnaanngilaq, kisianni nunani oqartussanut naleqquttunut innersuussisarluni. Info Nordenimi sulisut nittartakkat nunani oqartussat suleqatigalugit ineriartortittarpaat imaaluunniit nutartertarlugit, aamma ilaatigut nunani isumaginninnermut tunngasut soorlu suliffeqanngitsunut pisortanit ikiorsiissutit, utoqqalinersiutit, napparsimanermi ullormusiat, peqqinnissamut tunngasut, erninermut ullormusiat il. il. pillugit oqartussaqarfiit suleqatigilluartarlugit.
Info Nordenip innuttaasunit suliffeqarfinnillu saaffiginnissutit tigusartagai nittartakkat imaasa pitsanngorsarnissaannut atorneqartarput. Ajornartorsiutit soorlu nunat akornanni nuunniarnermi aporfiit, Grensehinderrådets sekretariatianut innersuuttarpagut.
Nunani Avannarlerni inuttaasut ukiut marluk ingerlanerini covid-19 pissutigalugu killilersuinerit misigisimavaat. Killilersuutit Nunani Avannarlerni nunat killiisigut nunanut allanut iserniartunut ajornartorsiutaasimapput. 2022-mi Nunat Avannarliit ammaqqipput, inuillu amerlanerit ulluinnartik nunani avannarlerni akornannilu inuunertik ingerlateqqilerpaat.
Inuiaqatigiit killiillu ammaqqittut kingunerattut innuttaasut nunanut allanut iserniarnermut malittarisassat pillugit apeqquteqartarunnaarput, aamma nunani avannarlerni nunat covid-19 pillugu politikkii Info Nordenip nittartagaannit peerneqarlutik. Taarsiullugu innuttaasut Nunani Avannarlerni killeqanngitsumik nuttarsinnaaneq pillugu paasissutissanik ujartuisalerput, 2022-lu Info Norden annermik angusaqaqqippoq.
Info Nordenip nittartagai 2,7 millioneriarlutik takuneqarsimapput, pulaartunut 1,9 millioninut agguataarlugit. 2021-mut naleqqiullugu 33 %-inik aamma 21 %-inik qaffariarnerit. 2022-mi 5.370-it soqutiginnittut Info Nordenimut saaffiginnipput Nunani Avannarlerni inuuneq pillugu apeqquteqarsimallutik. 2021-mut naleqiullugu 7 %-inik amerlanerupput.
Ataatsimeersuarnermit sessionsvideot
Nunat Avannarlermiut Ministeriisa Siunnersuisoqatigiivi: Takorluugarput 2030
Ilanngussaq 1: Info Nordens nittartagaani pulaarneq
Ilanngussaq 2: Info Nordenimut saaffiginnissutit
Ilanngussaq 3: Info Nordenip 2022-mi paasissutissiinermik suliai
Info Nordenip nutaarsiassaatai pisartagarilikkit
Info Norden 2022-mi 138-nik saaffigineqarsimavoq nunat akornanni killeqarfinni aporfiit ilisimaneqartut nutaalluunniit pillugit. Info Nordenip Grænsehindringsrådets sekretariat attavigisimavaa ilaatigut uku pillugit Svalbardimi qinersisinnaatitaaneq, Sverigemi a-karsit aamma qallunaat gymnasiaani ilinniartut nunani allani ilinniartitaanersiuteqarsinnaanerat.
Amerlanerujartuinnartut annertunerusumik digitalimik ingerlatsilernerup kinguneratut nunat avannarliit akornanni ajoqutissartaqanngitsumik nuttarsinnaalerneq pillugu annertuumik saaffiginnittalersimapput. Nunat avannarlermiorpassuit elektroniskimik kinaassusermut uppernarsaammik pisinnaannginnertik, bankkontomik ammaasinnaannginnertik imaluunniit telefonabonnementimik pilersitsisinnaannginnertik pillugu pakatsisarput. Taama misigisaqartarnernut, nunat allamiut ukuninnga MinID, MitID, BankID aamma allat elektroniskimik kinaassusermut uppernarsaatinik atuisinnaanerannut killilersuinerit pissutaapput aamma inuup-normuinik pisaarniarnermi imaluunniit nunat isumaginninnermut sillimmasiisarfiinut ilanngunnissamut sivisuumik utaqqisarnerit, tamakku ajornartorsiutit inuttut assut kinguneqarsinnaasarput.
Info Norden 2022-mi assigiinngitsunik sammisunik oqallinnernik aaqqissuinernillu aaqqissuivoq – kisimi imaluunniit allat suleqatigalugit.
Info Norden ukioq aallarnerpaa Sveriges statsepidemiologia, Folkhälsomyndighetenimeersoq, Anders Tegnell aamma Nunani Avannarlerni ilisimatuut 50-it oqaloqatigiissillugit covid-19 passunneqarnera aamma sunniutai pillugit. Nunap immikkoortuini paasissutissiisarfiit peqatigalugit Info Norden webinarertitsivoq ”nunat avannarliit akornanni killiit pillugit malittarisassat taakkulu nutarsarneri” pillugit.
Nunat Avannarliit Ulluanni Info Norden pingasunik angisuunik ataatsimeersuartitsivoq allat suleqatigalugit ukulu pillugit “Closed borders and cross-border labour”, Stockholmimi, ”Helsingforsavtalet 60 år”, Helsinkimi aamma ”Fra krise til mulighet”, Oslomi. Demokratifestivalini Info Norden ”Nordisk utdanning, en realitet eller fantasi?” pillugit oqallitsitivoq norsk studenterorganisation aamma Nunat Avannarliit Siunnersuisoqatigiivi peqatigalugit Arendalsuka, Norgemi, aamma Norden i Fokus oqallitsitinerani ”Norden i Nato – vad innebär det för nordiska försvarssamarbetet och stabiliteten i regionen?” ikiorlugu, Almedalsveckanimi, Sverigemi.
Inuit attaveqaataanni Info Nordenimik 2022-mi atuisut maanna pisut pillugit paasissutissiisarpoq, assersuutigalugu nunani qinersiffiusimasuni taasisinnaatitaaneq. Nunat Avannarliit Ulluata tungaanut Info Norden paasisitsiniaavoq Nordic Humans pillugit Facebook aamma Twitter atorlugit. Ukioq manna kattuffiit, immikkut ilisimasallit aamma inuinnaat nunat avannarliit suleqatigiinnerisa kinguneratut iluanaarutit oqaluttuaraat.
Nunani Avannarlerni Siunnersuisooqatigiit ataatsimeersuarneranut atatillugu Info Nordenip politikerit soqutigisaqaqatigiinnullu suliniaqatigiiffiit inuit attaveqaataasigut Nunat Avannarliit aamma nunani avannarlerni suleqatigiinnermi salliutinneqartut pillugit aamma Helsingforsaftalens 60-inik ukioqalerneranut atatillugu siunissaq pillugu eqqarsaataannik saqqummiivoq.
Info Norden 2022-mi nutaarsiassat kingulliit pingasut saqqummiuppai, taarsiullugulu maanna nunap iluani nutaarsiassat saqqummiuttalerlugit. Linkip talerpiata-tungaa tooruk, taavalu nunap sorliup nutaarsiassaataanik pisartagaqalerniarlutit toqqarlugu.
Nunat avannarlermiut atuisut ingammik akileraartarnermut tunngasut kiisalu marloriaammik akileraarnissaq, tamakkiisumik imaluunniit killilimmik akileraartarneq kiisalu soraarnerussutisiat akileraaruteqarfigineqartarnerat paasisaqarfigerusuttarpaat. Aamma ilaannikkut Kalaallit Nunaanni suliffissarsiornerit pillugit saaffiginnittoqartarpoq, assersuutigalugu peqqissaasut Kalaallit Nunaannut piffissaq aalangersimasup iluani suligallarusuttut. Ilaanni aamma akitsuutit pillugit apeqquteqartoqartarpoq.
2022-mi Info Norden Kalaallit Nunaat nunat-avannarlermiuunngitsunit 161-inik Kalaallit Nunaannut ingammik suliartorlutik nuukkusuttunit ilinniariartorusuttunilluunniit saaffigineqarsimavoq.
Info Norden Kalaallit Nunaat aamma akulikitsumik kalaallinit innuttaasunit isumaqartunit Info Norden peqqinnissaqarfiusoq saaffigineqakkajuttarpoq – tamanna immaqa allaaserisap qulequtaanik allannguinikkut aaqqinneqarsinnaavoq imaalillugu “Kalaallit Nunaanni nakorsamut attaveqarneq”.
Kalaallit Nunaannit nittartakkamut pulaartut Kalaallit Nunaannut tunngasut pillugit paasiniaasarput (ilanngussami tabel 11). Aamma saaffiginninnerit tamarmik taamaapput, taamaattorli saaffiginnissutit 17 %-ii Danmark pillugu saaffiginnissutaasarlutik (ilanngussami tabel 19).
Nunat Avannarliit avataanit saaffiginnissutit ilanngunnagit, Kalaallit Nunaat pillugu saaffiginnissutit 38 %-ii Danmarkimeersuusarput aamma 15 %-ii Sverigemeersuusarlutik (ilanngussami tabel 20).
Kalaallit Nunaata Finland aamma Sverige marloriaammik akileraarnissaq pillugu isumaqatigiissuteqarfigisimanngilai tamannalu pissutigalugu inunnut Kalaallit Nunaannit/-nut aamma nunat taakku marluk akornanni qaammatit 6-it inorlugit suliartorlutik angalasartunut unammilligassaqartitsivoq. Info Norden aamma innuttaasunit soraarninngorsimasunit imaluunnit soraarninngortussani kiisalu Kalaallit Nunaanni suliffigisimasartik pillugu paasissutissanik nassaarsinnaanngitsunit saaffigineqakkajuttarpoq.
Info Nordenimut saaffiginnissutit: 2022-mi Info Norden 2021-miit 7%-mik amerlanerusunik saaffigineqarsimavoq.
Info Norden nittartagaanni isersimasut: 2022-mi Info Norden nittartagai 2021-miit 33%-nik amerlanerusunik iserfigineqarsimapput.
Ukioq | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmarki | 833 | 904 | 837 |
Finlandi | 354 | 586 | 610 |
Savalimmiut | 131 | 222 | 166 |
Kalaallit Nunaat | 127 | 171 | 333 |
Islandi | 165 | 276 | 312 |
Norgi | 959 | 1.005 | 1.117 |
Sverigi | 1.328 | 1.759 | 1.888 |
Ålandi | 56 | 95 | 107 |
Katillugit | 3.953 | 5.018 | 5.370 |
Info Nordenimut allaffeqarfiinut saaffiginninnerit: Saaffiginninnerit amerlanerpaartaai Info Norden nittartagaanniit immersugassat atorlugit saaffiginnissimapput. Immersugassami saaffiginnittut oqaatsit sorliit atorlugit akineqarnissartik toqqaasinnaapput. Toqqagassaq taanna aalajangiisuusarpoq Info Norden allaffeqarfiat sorleq saaffiginnissut tigussaneraa. Saaffiginnissut qallunaatoortoq Info Norden allaffeqarfia Danmarkimiittup tigussavaa, il. Il. Saaffiginnissut tuluttoortoq Info Norden nuna pineqartumit akineqartarpoq.
Kalaallit Nunaannut tunngasunik quppernerit atuarneqarnerpaat
Kalaallit Nunaanni quppernerit atuarneqarnerpaat
Info Norden er upplýsingaþjónusta Norrænu ráðherranefndarinnar og hefur það meginverkefni að gera einstaklingum það auðvelt að flytja sig milli Norðurlandanna. Info Norden gefur góða yfirsýn yfir þær reglur sem gilda um þá sem vilja flytja, vinna, stunda nám eða stofna fyrirtæki á Norðurlöndunum. Info Norden getur einnig upplýst um norræn styrkjakerfi og hvernig norræn samvinna er uppbyggð og hvernig hún virkar.
Info Norden er stafræn þjónusta sem vinnur þvert á landamæri og leiðbeinir einstaklingum og fyrirtækjum á öllum Norðurlandatungumálunum auk ensku.
Upplýsingar Info Norden eru aðgengilegar á dönsku, finsku, íslensku, norsku, sænsku og ensku. Auk þessa svarar Info Norden einnig fyrirspurnum á bæði færeysku og grænlensku.
Allir geta sent fyrirspurnir til Info Norden í gegnum fyrirspurnarform á heimasíðunni norden.org, í gegnum tölvupóst eða síma.
Info Norden getur ekki túlkað einstaka lög og reglur, gefið ráð eða komið fram fyrir hönd þeirra sem spyrja, en vísar fremur helst til þeirra stofnanna sem eiga við hverju sinni í löndunum. Verkefnastjórar Info Norden þróa og sannreyna heimasíðurnar í samstarfi við stjórnvöld og eiga m.a í góðu samstarfi við almannatryggingakerfi landanna.
Þær fyrirspurnir sem Info Norden fær frá einstaklingum og fyrirtækjum nýtast til þess að betrumbæta upplýsingar á heimasíðunum. Þau vandamál sem mögulega geta reynst stjórnsýsluhindranir tilkynnum við til Stjórnsýsluhindranaráðsins.
Undanfarin tvö ár hafa norrænir borgarar þurft að búa við takmarkanir vegna Covid-19. Þær takmarkanir hafa ekki síst haft áhrif á þá sem reiða sig á ferðalög yfir norræn landamæri. Árið 2022 opnuðu Norðurlöndin á ný og flestir gátu haldið áfram með daglegt líf bæði innan og á milli Norðurlandanna.
Enduropin samfélög og landamæri þýddu að fyrirspurnum frá einstaklingum sem vörðuðu ferðatakmarkanir fækkaði og hægt var að fjarlægja upplýsingar um Covid-19 stefnur stjórnvalda af heimasíðum Info Norden. Einstaklingar sóttust frekar í upplýsingar um aðra þætti hinnar frjálsu för um Norðurlöndin og árið 2022 varð að metári hjá Info Norden.
Heimasíður Info Norden fengu 2,7 milljónir flettinga sem var deilt á 1,9 milljónir heimsókna. Er þetta aukning um annars vegar 33% og hins vegar 21% samanborið við árið 2021. Árið 2022 tók Info Norden á móti 5.370 fyrirspurnum um lífið á Norðurlöndum. Það er 7% aukning frá árinu 2021.
Árið 2022 tók Info Norden á móti 138 fyrirspurnum sem vörðuðu þekktar eða mögulegar stjórnsýsluhindranir. Info Norden hefur átt samtöl við Stjórnsýsluhindranaráðið um m.a nýjar kosningareglur á Svalbarða, A-kassa í Svíþjóð og réttindi danskra menntaskólanema til námsstyrks í útlöndum.
Aukning hefur verið í fyrirspurnum um afleiðingar aukinnar stafrænnar væðingar og um háar væntingar einstaklinga um að flutningar milli Norðurlandanna skuli ganga snurðulaust fyrir sig. Margir Norðurlandabúar upplifa gremju við að fá ekki aðgang að rafrænum skilríkjum, geta ekki opnað bankareikning eða sótt um símaáskrift. Þessi gremja tengist einnig takmörkunum á aðgengi útlendinga að MinID, MitID og BankID og öðrum opinberum rafrænum skilríkjum. Langur biðtími eftir að skráning í þjóðskrá gengur í gegn, og þar með skráning í almannatryggingakerfi, getur haft miklar persónulegar afleiðingar í för með sér.
Árið 2022 skipulagði Info Norden umræður og viðburði með mismunandi áherslur - bæði eitt og sér eða með samstarfsaðilum.
Info Norden byrjaði árið með því að bjóða sóttvarnarlækni Svíþjóðar frá Folkhälsomyndigheten, Anders Tegnell, til umræðna ásamt 50 vísindamönnum á Norðurlöndunum um meðhöndlun og afleiðingar Covid-19 faraldursins. Ásamt svæðisbundnum upplýsingaþjónustum hélt Info Norden stafræna ráðstefnu um “reglur og reynslur af för milli landamæra Norðurlandanna.”
Á degi Norðurlandanna hélt Info Norden 3 stórar ráðstefnur, í samstarfi við aðra, um “Lokuð landamæri og vinna” í Stokkhólmi, “Frá krísu til möguleika” í Osló og “Helsinki samkomulagið 60 ára” í Helsinki. Á Lýðræðishátíðum skipulagði Info Norden pallborðsumræður um “Norræn menntun - raunveruleiki eða fantasía?”, ásamt norrænum nemenda samtökum og Norðurlandaráði á Arendalsuka í Noregi, og aðstoðaði Norden i Fokus með pallborðsumræður um “Norðurlöndin í Nato - hvað þýðir það fyrir varnarsamstarf Norðurlandanna og stöðugleika á svæðinu?” á Almedalsveckan í Svíþjóð.
Árið 2022 hefur Info Norden haldið áfram að nýta samfélagsmiðla til að upplýsa fylgjendur sína um atburði, til dæmis um kosningarétt í þeim löndum þar sem kosningar hafa farið fram. Í vikunum fyrir dag Norðurlandanna var Info Norden með herferðina Nordic Humans á Facebook og
Twitter. Í ár voru það stofnanir, sérfræðingar og almenningur sem sögðu frá þeim ágóða sem norræn samvinna hefur í för með sér.
Í tengslum við þing Norðurlandaráðs fékk Info Norden stjórnmálafólk og hagsmunasamtök til þess að segja frá sínum hugmyndum um Norðurlöndin, áherslum í samstarfi landanna og framtíð samstarfsins í tengslum við 60 ára afmæli Helsinki samkomulagsins.
Árið 2022 gaf Info Norden út sín síðustu þrjú sameiginlegu fréttabréf og hóf í staðinn að gefa út einstaka fréttabréf í löndunum. Smelltu á linkinn í hægri dálknum, og veldu frá hvaða landi þú vilt fá fréttabréf.
Norrænir borgarar hafa mestan áhuga á að fá upplýsingar um lífeyrisgreiðslur frá öðru norrænu landi, sérstaklega Íslendingar sem áður hafa verið búsettir á Norðurlöndunum. Það koma einnig inn margar fyrirspurnir um að flytja til annars norræns lands, sérstaklega frá Íslandi til Danmerkur og Noregs. Margir Íslendingar vilja einnig stunda nám í öðru norrænu landi, Info Norden tekur á móti sérstaklega mörgum fyrirspurnum frá notendum sem vilja stunda nám í Danmörku.
Árið 2022 fékk Info Norden 50 fyrirspurnir frá borgurum utan Norðurlandanna. Flestar fyrirspurnanna fjalla um íslenskan ríkisborgararétt, tvöfaldan ríkisborgararétt og hvernig maður ferðast eða flytur til Íslands með dýr.
Notendur á Íslandi hafa sérstakan áhuga á Danmörku. Heimasíður um Danmörku fá um 40% af öllum flettingum notenda á Íslandi (viðauki tafla 11) og 40% af öllum fyrirspurnum frá íslenskum notendum fjalla um Danmörku, en 31% um Svíþjóð (viðauka tafla 19).
Ef fyrirspurnir utan Norðurlandanna eru ekki teknar með koma 27% allra fyrirspurna um Ísland frá Svíþjóð og 25% frá Danmörku (viðauki tafla 20).
Langur biðtími
Íslendingar sem flytja til Svíþjóðar hafa lent í vandamálum með langan biðtíma eftir kennitölum. Margir Íslendingar hafa samband við Info Norden því biðtíminn hefur oft verið allt að 16 vikum eftir því að fólk komist inn í almannatryggingakerfi landsins eða fái börn sín skráð í skóla.
Tvísköttun
Íslendingar hafa lent í vandræðum með tvísköttun milli Íslands og hinna Norðurlandanna. Sérstaklega borgarar sem fá lífeyrisgreiðslur frá öðru norrænu landi eða eiga að greiða skatt af arfi.
Fyrirspurnir til Info Norden: Árið 2022 svaraði Info Norden 7% fleiri fyrirspurnum en árið 2021.
Heimsóknir á heimasíður Info Norden: Árið 2022 fengu heimasíður Info Norden 33% fleiri heimsóknir en árið 2021.
Ár | 2020 | 2021 | 2022 |
Danmörk | 833 | 904 | 837 |
Finnland | 354 | 586 | 610 |
Færeyjar | 131 | 222 | 166 |
Grænland | 127 | 171 | 333 |
Ísland | 165 | 276 | 312 |
Noregur | 959 | 1.005 | 1.117 |
Svíþjóð | 1.328 | 1.759 | 1.888 |
Álandseyjar | 56 | 95 | 107 |
Samtals | 3.953 | 5.018 | 5.370 |
Fyrirspurnir til Info Norden eftir skrifstofum: Fyrirspurnir til Info Norden eftir skrifstofum: Flestir notendur nota fyrirspurnaformið á heimasíðu Info Norden til þess að senda inn fyrirspurn. Í fyrirspurnarforminu geta notendur valið á hvaða tungumáli þeir vilja að þeim sé svarað á. Það val hefur áhrif á hvaða skrifstofa sér um að svara fyrirspurninni. Fyrirspurnir sem skulu svarast á dönsku fara til skrifstofu Info Norden í Danmörku o.s.frv. Fyrirspurnir á ensku svarast af Info Norden í því landi sem fyrirspurnin fjallar um.
Mest lesnu síðurnar um Ísland
Mest lesnu síðurnar á Íslandi
PolitikNord 2023:712
ISBN 978-92-893-7529-0 PDF
ISBN 978-92-893-7530-6 ONLINE
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2023-712
© Nordisk Ministerråd 2023
Layout: Louise Jeppesen
Forsidefoto: Norden.org
Publiseret: Marts 2023
Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland.
Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret og er en vigtig medspiller i det europæiske og internationale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa.
Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner.
Nordisk Ministerråd
Nordens Hus
Ved Stranden 18
1061 København K
www.norden.org
Læs flere nordiske publikationer: www.norden.org/da/publikationer