Innehåll

Den här publikationen finns även som en webbtillgänglig online-version: https://pub.norden.org/politiknord2022-710.

Sammanfattning

Projektet Nordisk samverkan om integration ingår i Nordiska ministerrådets integrationsprogram som startade 2016.  Under drygt fem år har projektet genomförts av Nordens välfärdscenter, i samarbete med Nordregio. Denna rapport är en delrapport för perioden 2016–2021, därefter följer en ny projektperiod till 2024.

Syftet med projektet är att ge stöd till de nordiska ländernas arbete med integration av flyktingar och invandrare genom att ta fram och sprida forskningsbaserad kunskap och exempel på best practice. Målgrupper är centrala myndighetsaktörer, kommuner, civilsamfund och andra aktörer på integrationsområdet i Norden. Resultat från projektet samlas på webbsidan Integrationnorden.org.  Projektet genomförs i nära samarbete med Nordiska ministerrådets sekretariat. Nordens välfärdscenter har haft ett tätt och konstruktivt samarbete med Nordregio, som sammanställt nordisk forskning, statistik och kartor.

Projektets huvudfokus är inkludering på arbetsmarknaden. Dessutom genomförs ett temaområde varje år. Några exempel på temaområden har varit tidiga insatser till barn och familjer, insatser mot segregation, förhindra hedersförtryck, civilsamhällets insatser för flyktingar och immigranter och flyktingar och immigranter som en resurs för kommuner med en åldrande befolkning. Temaområde 2021 var den pågående pandemin och hur integrationsarbetet kan bedrivas under denna utmanande period.

Framgångsfaktorer för projektet har varit de nordiska expertnätverk som följt projektet från start och bidragit med kunskap och dessutom den satsning på kommunikation och spridning av kunskap som har genomförts. Personer med flyktingbakgrund har deltagit på olika sätt i projektet och har påverkat inriktningen i projektet. Under projektperioden har ländernas engagemang varit stort.

Projektet har präglats av en hög aktivitetsnivå. Här summeras de aktiviteter som har genomförs under projektperioden.

Projektet utvärderades av Oxford Research under 2021 och resultatet visar att projektet lever upp till intentionerna och att de områden som tas upp är relevanta för projektets målgrupper.

Bakgrund

I juni 2016 fattade ministrarna för nordiskt samarbete (MR-SAM) beslut om ett samarbetsprogram om flyktingar och invandrares integration i de nordiska länderna. Nordens välfärdscenters uppdrag är att leda projektet Nordisk samverkan om integration – Clearingcentralen, med uppgift att samla, sprida och utväxla kunskap och erfarenheter mellan aktörer som arbetar med integration i Norden.

De nordiska ländernas politik och inställning till flyktingmottagande skiljer sig åt, men det finns ett gemensamt intresse av att ta del av de initiativ som fungerar bäst när det gäller flyktingars möjligheter att snabbt komma in i samhället och bli självförsörjande. Jämförelser mellan de nordiska länderna kan utgöra en hjälp för departement, kommuner och civilsamhälle.

Den fria rörligheten för arbetskraft inom EU kombinerat med fortsatt globalisering och stora flyktingströmmar till de nordiska länderna har inneburit att befolkningsstrukturen har förändrats. Nettoinvandringen, det vill säga all immigration minus all emigration, har svarat för två tredjedelar av befolkningstillväxten i Norden på senare år.

Flyktingvågen under 2015–2016 innebar en dramatisk ökning av antalet migranter. Personer från primärt Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak sökte asyl i de nordiska länderna. Under 2015 sökte närmare 163 000 personer asyl i Sverige, varav cirka 35 000 var ensamkommande barn. Finland tog emot 32 000 asylsökande, Norge 31___000, Danmark 21 000 och Island 354 asylsökande. 

Detta har inneburit utmaningar för de nordiska länderna. Bostadsbristen är stor, det är svårt att få arbete utan goda språkkunskaper och en del flyktingar utvecklar psykisk ohälsa som följd av de erfarenheter de har med sig. Flykten till Norden har för många varit en traumatisk upplevelse och det förekommer att flyktingar utnyttjas i både prostitution och människohandel. Segregerade områden och kulturella skillnader kan göra att konflikter uppstår mellan olika grupper i samhället.

Det pågår en mängd olika initiativ i de nordiska länderna för att ge stöd till nyanlända som behöver komma in i samhället. Regeringarna finansierar etableringssatsningar, skolorna mobiliserar för nya grupper av barn och civilsamhället bygger broar mellan nyanlända och medborgare i det land de befinner sig i.

Genomförande

En projektledare på Nordens välfärdscenter, en kommunikationsansvarig och forskartimmar på Nordregio har varit basen i projektet. I tätt samarbete med Nordiska ministerrådets sekretariat, styrgrupp och expertnätverk har aktuella temaområden fastställts årligen. En modell för arbetet med temaområden har tagits fram som inkluderar:

• en kunskapssammanställning om aktuell nordisk forskning av Nordregio eller annan aktör
• lärande exempel som tas fram med stöd av expertgrupper eller genom nätverksmöten
• aktuell forskning, statistik och nyheter som presenteras på webbsidan
• en spridningsinsats i form av en konferens, workshop eller ett webbinarium.

Projektets organisering och styrning

Projektet genomförs i samarbete med Nordiska ministerrådets sekretariat. Det finns en styrgrupp för projektet där ansvariga från sekretariatet, Nordregio och Nordens välfärdscenter ingår. Sekretariatet har dessutom tillgång till informella ministermöten, nordiskt ämbetsmannanätverk, referensgrupp med deltagare från departement och myndigheter samt en expertgrupp bestående av personer med migrationsbakgrund.

Webbsida och kommunikation

Sedan 2017 har projektet en egen webbplats, www.integrationnorden.org. Här presenteras nyheter, utlysningar, aktuell forskning och jämförbar statistik, konferenser inom temat integration, samt exempel på verksamheter och projekt inom integrationsområdet.

Webbsidan är indelad efter olika tematiska områden. Under varje tema presenteras lärande exempel, forskningsrön, utvärderingar samt nyhetsartiklar om händelseutvecklingen i nordisk och europeisk integrationspolitik. En särskild satsning har genomförts för att göra webbplatsen tillgänglig för samtliga besökare oavsett funktionshinder.

Projektets webbsida ska utgöra en nordisk informationshub. Syftet är att underlätta för personer som arbetar inom integrationsfältet att ta del av de nordiska ländernas kunskap och erfarenheter.

På hemsidan återfinns:

Antalet besökare på webbsidan uppgick år 2021 till 19 806. Antal besökare har ökat för varje år. 

Under projektperioden har 27 publika arrangemang arrangerats i form av seminarier, konferenser och webbinarier. Arrangemangen har alltid varit välbesökta.

Ett annat exempel på kommunikationskanal är den mejllista som finns för personer som önskar följa projektet. Följarna får löpande inbjudningar till event, information om nya publikationer med mera. Listan består idag av cirka 2 000 personer.

En kanal för spridning är nyhetsbrevet som ges ut varannan månad. Nyhetsbrevet innehåller förutom nyheter från projektet även aktualiteter från Nordiska ministerrådet som rör integrationsfältet. Antalet prenumeranter uppgår i dagsläget till 1 688.

Sociala medier är en viktig kanal för att sprida kunskap och projektet har ett eget Twitterkonto som har 780 följare. På Facebook och på LinkedIn postar projektet på Nordens välfärdcenters konton. 

Under pandemin har de digitala kanalerna ökat och när konferenser har ersatts av webbinarier har projektet nått ut till fler målgrupper. Antalet personer från Finland och Island som följer projektet har ökat markant. Projektet har haft fler aktiviteter, men i komprimerad form. En erfarenhet är att digitala heldagskonferenser inte fungerat bra. Fler men kortare event är att föredra. Digitala event kräver dock att man fångar deltagarna på nya sätt. Bland annat har en chattmoderator deltagit på webbinarier, vilket resulterat i frågor till föreläsare men också aktiviteter mellan deltagarna. Ibland har chattforum övergått till nya nätverk efter webbinariet. Projektets aktiviteter redovisas i följande tabell.

Nordisk samverkan i praktiken

Basen i ett nordiskt samarbete handlar främst om nätverk. En lärdom från projektet är att när personer i nätverken är aktivt delaktiga ökar motivationen att sprida kunskap från projektet i respektive land.

En annan erfarenhet är att jämförelser mellan länderna är en viktig grund i nordiskt samarbete mellan olika nivåer i samhället. Det kan presenteras i form av jämförande studier om ländernas politik, med exempelvis redovisning av resultat för olika grupper av immigranter, eller genom att presentera framgångsrika insatser i länderna. På regional nivå kan gemensamma utmaningar beskrivas, till exempel för kommuner med en åldrande befolkning.

Nätverken har haft en avgörande betydelse för att nå ut till relevanta målgrupper. Det är en central lärdom från det nordiska samarbetet.

Projektets finansiering

Projektet har sedan 2016 finansierats av MR-SAM med enligt följande:

Projektets finansiering har gått till en projektledare på Nordens välfärdscenter, en kommunikationsansvarig på Nordregio och forskartimmar på Nordregio. Varje år har en del av budgeten gått till att finansiera andra medarbetare på Nordens välfärdscenter som genomfört olika uppgifter för projektet. Övriga medel har bland annat finansierat en årlig konferens, framtagande av kunskapssammanställningar, filmer, webbinarier, utveckling av webbsida, studiebesök, expertgruppsmöten och OH-kostnader. 

Nordiska nätverk

En grundpelare för nordisk samverkan är som nämnts att arbeta med nätverk. Under projektets gång har det bildats olika typer av nätverk. Ett exempel är de nordiska forskarnätverk som sammanställt kunskap inom området. Forskare från alla nordiska länder har bidragit med harmoniserade data som gör det möjligt att jämföra statistik mellan länderna. 

Kunskapssammanställningar som Nordregio utfört för projektet inom arbetsmarknadsområdet har lett till nya nordiska nätverk av forskare som samarbetat över tid.

Andra exempel på nordiska nätverk är de expertgrupper som har varit knutna till projektet sedan start. En av expertgrupperna har haft fokus på arbetsmarknadsinsatser och den andra expertgruppen har fokuserat på tidiga insatser till barn, unga (inklusive ensamkommande unga) och familjer. Deltagarna representerar myndigheter på nationell och regional nivå samt kommunförbund. Några personer har valts ut på grund av den breda kompetens de har från forskning eller arbete inom den civila sektorn.

Expertgruppernas uppgift har varit att bidra med förslag på relevanta ämnen att ta upp, föreslå lärande exempel och insatser som kan spridas vidare. De har även presenterat utvecklingen inom integrationsområdet i sina respektive länder, deltagit som föreläsare eller förmedlat kontakter inför konferenser och webbinarier.  Medlemmarna i expertgrupperna har haft till uppgift att sprida ny kunskap till sina verksamheter och nätverk. Under projektets gång har det skett ett utbyte mellan deltagarna, utöver expertgruppens aktiviteter. Det har bland annat handlat om att lösa aktuella frågor eller att arrangera studieresor till ett annat nordiskt land för att besöka en verksamhet som lyfts inom projektet.

Ett annat nätverk, med civilsamhällets aktörer, har träffats vid två tillfällen för att utbyta erfarenheter kring partnerskap mellan civila organisationer och myndigheter och hur man kan arbeta under pandemin med öppna verksamheter. Efter dessa möten har deltagare bjudits in till event och webbinarier, ofta tillsammans med person med flyktingbakgrund. 

Sammanfattningsvis är nätverk med deltagande från alla nordiska länder A och O i nordiska projekt och en förutsättning för att länderna ska få möjlighet att öka sitt samarbete kring integration. Hur mycket kunskap som sprids mellan länderna hänger ihop med hur starka nätverken är.  

Lärande exempel / god praktik

Ett av uppdragen i projektet är att samla lärande exempel/ best practice som kan spridas vidare mellan länderna. Expertgrupperna har föreslagit lärande exempel och lärande exempel har också plockats upp från kunskapssammanställningar. Många gånger saknas det evidensbaserade insatser. Det beror på att en stor del av utvecklingen av nya insatser sker i kommuner eller inom civilsamhället, där det ofta saknas resurser för att utvärdera insatserna. De nationella satsningarna utvärderas relativt ofta men det tar många gånger flera år innan man kan presentera resultat. De nationella satsningarna är delvis ett resultat av landets politik, vilket gör att utöver evidens kan politiska värderingar påverka valet av insatser.

För att kunna presentera lärande exempel på ett transparent och likvärdigt sätt har det danska forskningsinstitutet VIVE:s typologi för lovande arbetssätt använts. Modellen presenteras i rapporten Tidiga insatser för nyanlända barn, unga och föräldrar i Norden – evidens och lovande arbetssätt. När lärande exempel har presenterats på webbplatsen har fasta rubriker använts. De innehåller bland annat en beskrivning av insatsen, målgrupp, förväntade resultat och uppgifter om var man kan finna ytterligare information. Utvärderingar är önskvärda men ibland finns bara kvalitativa utvärderingar med deltagarnas erfarenheter av insatsen. (Se bilaga för presentation av samtliga kriterier).

Att sammanställa kunskap

Nordregio har spelat en viktig roll i projektet. Institutionen har på projektets uppdrag tagit fram kunskapssammanställningar, statistik och kartor inom arbetsinkludering, segregation och civilsamhället. Dessutom har Nordregio bjudit in forskare från de nordiska länderna för att delta i arbetet med rapporterna, vilket har bidragit till att nordiska forskarnätverk bildats.

En erfarenhet från projektet är att det är allt svårare för målgrupperna att få tid att läsa rapporter. En workshop som genomfördes i expertgrupperna 2020 visade att deltagarna önskar sammanfattningar av forskning som tas fram, med tydliga resultat och jämförelser mellan länderna. Kunskapen har resulterat i att fler kortversioner tagits fram i samarbete med Nordregio. För att sprida och diskutera resultat från kunskapssammanställningarna har även webbinarier arrangerats i samarbete mellan institutionerna.  

Nordisk vision

Projektet har följt den nordiska visionen inom områdena social hållbarhet och ett konkurrenskraftigt Norden. Barnperspektiv och jämställdhetsperspektiv har funnits med i utformandet av alla temaområden.

Temaområden

Temaområde glest befolkade områden

Flyktingvågen 2015–2016 innebar för många kommuner en chans att bromsa utvecklingen med en åldrande befolkning. Allt fler kommuner i de nordiska länderna har svårigheter med kompetensförsörjning och behöver inflyttning av unga familjer som är beredda att arbeta i sektorer där det saknas arbetskraft. Flera kommuner inledde ett samarbete med arbetsgivare i behov av personal och drog i gång insatser från kommun och civilsamhälle för att underlätta matchningen och få in fler utrikesfödda personer på arbetsmarknaden. Kommunerna Åre i Sverige och Gloppen i Norge är två exempel på kommuner som lyckades bra med att tillvarata de nya medborgarnas kompetens och matcha dem med arbetsgivare i behov av arbetskraft.

Den brist av arbetskraft som finns i allt fler kommuner behöver lösas inom de närmaste åren. Att fler barn föds är ingen lösning på kort sikt. Alternativen som står till buds är arbetskraftinvandring eller flyktingar som väljer att bosätta sig i dessa områden. I flera nordiska länder bestämmer staten var personer som beviljats asyl ska bosätta sig. Efter några år är det trots allt många som flyttar till storstäderna där det finns en annan arbetsmarknad och kanske för att fler personer från det egna hemlandet bor där.

I Danmark styr staten över var nyanlända flyktingar ska bosätta sig och kommuner med en hög andel utrikesfödda personer får inga nya placeringar. I Norge förhandlar KS (Kommunförbundet) med IMDi (Integrerings- og mangfoldsdirektoratet), om vilka kommuner som har kapacitet att ta emot flyktingar. I Sverige har asylsökande haft möjlighet att bosätta sig där man önskar, om man själv ordnar bostad, med den så kallade EBO-lagstiftningen som grund. Lagstiftningen har lett till att många personer flyttat in hos redan trångbodda släktingar i bostadsområden med stor andel personer med invandrarbakgrund bor. EBO-lagstiftningen har kritiserats hårt av drabbade kommuner och en viss ändring av lagen har genomförts för att minska trycket på dessa kommuner.

Temaområdet om glest befolkade områden visade att det kan finnas andra skäl för de nordiska länderna att ta emot flyktingar, utöver de humanitära. 

Temaområde inkludering på arbetsmarknaden

Projektets huvudfokus sedan starten 2016 har varit att öka kunskapen om insatser som underlättar för flyktingar och immigranter att komma i jobb och bli självförsörjande. I alla nordiska länder är arbetslösheten större bland utrikes födda personer än bland inrikes födda personer. Det tar ofta många år att etablera sig i arbetslivet och det gäller särskilt för kvinnor.

Det finns skillnader mellan de nordiska ländernas insatser för att inkludera flyktingar på arbetsmarknaden. Nordiska ministerrådet publicerade en rapport 2019, Nordic integration and settlement policies for refugees: A comparative analysis of labour market integration outcomes. Inom ramen för integrationsprojektet togs en kortversion av rapporten fram 2020. I rapporten jämförs etableringsprogrammen i länderna och vilket land som har bäst resultat när det gäller olika grupper av immigranter. Enligt rapporten är Danmark snabbast med att etablera sina invånare på arbetsmarknaden men efter ett antal år minskar andelen personer i arbete jämfört med andra nordiska länder. En hypotes är personerna har bristande språkkunskaper vilket gör att det kan vara svårt att behålla ett jobb över tid. Sverige och Norge är de länder som satsar mest på utbildning och Norge har varit särskilt framgångsrika när det gäller kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Ett exempel i Norge är Jobbsjansen.

Rapporten ledde till diskussion om vilka vägval som är bäst; snabb etablering med sämre språkkunskaper eller långsiktig etablering till större kostnader initialt men med möjligheter att lära sig språket.  En viktig faktor är hur arbetsmarknaden ser ut i länderna. Danmark har till exempel relativt god arbetsmarknad för låglönearbete jämfört med Sverige som har lägst andel låglönejobb av OECD-länderna. En uppföljning av rapporten kommer 2022 och kan då bidra till ytterligare erfarenhetsutbyte mellan länderna.

2019 publicerades även Nordiska ministerrådets rapport, Integrating immigrants into the Nordic Labour Markets. Ett av huvudresultaten är att de nordiska länderna står inför allvarliga utmaningar när det rör utrikes föddas möjligheter till arbete. Det gäller särskilt lågutbildade män och kvinnor som är utomeuropeiskt födda. 2021 publicerade Nordregio en uppföljande rapport som beställts av projektet, Integrating immigrants into the Nordic labour markets – The impact of the Covid-19 pandemic. Rapporten visade att socioekonomiska skillnader ökat mellan inrikes- och utrikesfödda under pandemin. Utrikes födda har drabbats hårdare av uppsägningar och permitteringar. Som den tidigare rapporten visade är lågutbildade mest drabbade av svårigheter att hitta och behålla ett jobb. En utmaning i alla nordiska länderna är långtidsarbetslöshet som både bidrar till utanförskap och att socio-ekonomiska skillnader ökar.

En uppföljande rapport publiceras i början av 2022 och tar upp gruppen långtidsarbetslösa och vilka insatser som kan förebygga inlåsning i arbetslöshet. Ett jobb är ofta basen till att lära känna ett samhälle och när personer fastnar i ett bidragsberoende över tid blir det också en kostnad för välfärden. I den tidigare rapporten konstaterades att arbetsinriktade insatser som subventionerade anställningar (supported employment) är mest effektiva. 

Kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Ett särskilt fokus i projektet har varit kvinnors etablering på arbetsmarknaden. I internationella sammanhang utmärker sig de nordiska länderna med höga sysselsättningsnivåer. En viktig förklaring är att många kvinnor i Norden förvärvsarbetar. Detta är en av grundstenarna inom den nordiska välfärdsmodellen. De kvinnor som kommer som flyktingar och immigranter till de nordiska länderna är ingen homogen grupp men en majoritet av dem har begränsad arbetslivserfarenhet och låg utbildning. Många är dessutom i barnafödande åldrar och har väntat med att få barn tills man kommer till ett tryggt land.

Det finns också strukturella faktorer bakom skillnaderna mellan könen. I Sverige tog Arbetsförmedlingen fram en rapport om orsaker till att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden för kvinnor. Ett resultat i rapporten är att kvinnor inte erbjuds de mest effektiva insatserna (till exempel subventionerade anställningar), de får färre besök hos arbetsförmedlare och erbjuds i stället olika förberedande insatser. Rapporten resulterade bland annat i projektet Jämställd etablering som nu implementeras nationellt i Sverige.

Inom projektet har intervjuer och filmer har tagits fram för att ge en röst åt kvinnor med flyktingbakgrund. Studiebesök har arrangerats och ett exempel på en verksamhet som inspirerat många är Yallatrappan i Malmö, som nu sprids vidare till andra kommuner. En film om Yalla Rinkeby togs fram till en konferens i samarbete med finska Arbets- och näringsdepartementet. Där lyfts vikten av kvinnorna som förebilder för sina barn. Att se sin mamma gå till jobbet varje dag och trivas med det är betydelsefullt för nästa generation menar deltagarna i filmen.

Temaområde tidiga insatser till barn, unga och föräldrar

Perioden 2011–2018 kom drygt 200 000 barn som asylsökande till de nordiska länderna, ensamma eller med sina föräldrar. Flest barn kom till Sverige, 150 000 barn. Det är en ung population flyktingar som har kommit till de nordiska länderna vilket innebär att tidiga insatser är viktiga för barn och familjer och temat har varit återkommande i projektet. Det senaste året har kopplingen mellan tidigt stöd och etablering på arbetsmarknaden varit aktuell. Det var bland annat ett tema på EU Kommissionens konferens MLC-integration 2021, där resultat från projektet presenterades. Konferensen sammanställdes i en rapport där bland annat några exempel från projektet presenteras.

En rapport om tidigt stöd till familjer, Tidiga insatser för nyanlända barn, unga och föräldrar i Norden – evidens och lovande arbetssätt, publicerades 2020. Fem lovande insatser från de nordiska länderna presenterades. En av dem var MindSpring från Dansk Flygtningehjælp. MindSpring är en gruppaktivitet som leds av en frivillig MindSpring-tränare med flyktingbakgrund, som har genomgått träning i metoden. Det är en peer-to-peer insats där tidigt stöd ges till kvinnor på deras eget språk.

Ett annat exempel är Bydelsmødrene och Baba på Fonden for Socialt Ansvar. Bydelsmødrene söker upp kvinnor som lever isolerat i bostadsområden och erbjuder stöd och Baba har en verksamhet för pappor som önskar vara mer delaktiga i sina barns uppväxt. Både MindSpring och Bydelsmödrarna sprids nu i Norden och det finns ett stort intresse för Baba från andra länder. Frivilliga organisationer i Danmark har visat sig ha många innovativa förebyggande insatser och genom åren har flera studiebesök genomförts med nordiska nätverk.

Att tidigt erbjudas stöd som förälder har visat sig vara en framgångsfaktor för lyckad integration. Där kan även inkluderas insatser för att öka barns deltagande på förskolor. Ökat deltagande på förskolan har visat sig vara bra för barnens språkutveckling och som samtidigt ofta är en förutsättning för att kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden.

En rapport lanserades under 2021 med fokus på förskolans betydelse, Barnehage, en arena for barn og foreldres integrering i Norden. Syftet med rapporten är att se hur de nordiska länderna arbetar för att öka graden av barns deltagande på förskolan, med fokus på barn med flykting- och invandrarbakgrund. Förskolans betydelse i arbetet med integration har blivit viktigare. Det som traditionellt har varit en arena för omsorg och lek har nu blivit en viktig arena för kunskapsinlärning och förberedelse inför skolstarten.

Intresset för tidiga insatser till familjer är stort i Norden och flera nätverk har startat upp som en följd av arrangemang inom projektet. Ett exempel är det finska projektet Stig In, ett projekt finansierat av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som bland annat syftar till att implementera MindSpring i Finland. I september utbildades de tio första MindSpring-ledarna i Finland med hjälp av Dansk Flygtningehjaelp.

Temaområde insatser mot segregation

Problem som rör segregation och integration utgör viktiga ansvarsområden och utmaningar för städer. En segregerad stadsmiljö kan ses som ett symtom på sociala orättvisor i vidare bemärkelse. Temaområdet 2019 var nordiska initiativ mot segregation. Rapporten Den segregerade staden – En nordisk översikt publicerades med jämförelser på hur segregation motverkas i de nordiska städerna. Temaområdet har också inkluderat civilsamhällets insatser. Den danska modellen med ghetto-strategin sticker ut i Norden. Varje år publicerar myndigheter en lista över områden som klassificeras som ghetton. Kommunerna måste sedan se till att segregationen minskar, lyckas det inte kan kommunerna få böta eller i extremfall riva bostadsområdet. Forskning följer den danska modellen som har lett till en livlig diskussion i de andra nordiska länderna.

Temaområde civilsamhällets stöd till nyanlända

Civilsamhället spelar en viktig roll för flyktingar och immigranters integration. Vid två tillfällen har representanter från paraplyorganisationer och idéburna organisationer som arbetar med integration bjudits in för att lyfta utmaningar och dela med sig av lyckade satsningar. Två utmaningar har särskilt diskuterats: möjligheten till partnerskap med myndigheter och hur arbetet kan bedrivas under en pandemi.

En majoritet av organisationerna saknar långsiktig finansiering för sina verksamheter. Danmark har en lång tradition av samverkan mellan idéburna organisationer och myndigheter.  Ett exempel är Dansk flygtningehjælp som bland annat har haft ett uppdrag om språkundervisning för immigranter. Under projektets gång har Danmark utmärkt sig som innovatörer inom civila sektorn. Det gäller särskilt tidiga insatser för barn och familjer. Långsiktig finansiering har bidragit till att de dokumenterat, tagit fram manualer och följt upp sina insatser, vilket gör det möjligt för andra länder att implementera metoderna.

Civilsamhället har bidragit med stora insatser efter flyktingkrisen. Under 2015 och 2016 arrangerade nystartade organisationer i Sverige tillfälliga boenden för de asylsökande som anlände när myndigheterna inte hann med. En mängd initiativ startade för att hjälpa flyktingar att lära sig språket, kulturen och bygga ett nätverk i det nya landet. De intervjuer som genomförts i projektet visar att många upplever att de genom aktiviteter inom civila organisationer lärt sig språket. Det är svårt att hitta personer i vardagen att prata med och utan kontinuerlig träning är det svårt att lära sig det nya språket.

Temaområde negativ social kontroll och hedersförtryck

Temaområdet 2020 var negativ social kontroll och hedersförtryck. En rapport publicerades av Nordiska ministerrådet med jämförelser mellan de nordiska ländernas insatser för att förhindra hedersförtryck. Ett webbinarium arrangerades av projektet med fokus på nationella satsningar och goda exempel på hur man kan förhindra hedersförtryck och hur stöd kan utformas till de personer som är utsatta. Det är ett stort intresse för nordiskt erfarenhetsutbyte inom området och efter webbinariet fortsatte kontakter mellan länderna. Socialdepartementet på Island bjöd in projektet till möte för att diskutera hur kunskap kan inhämtas från de andra nordiska länderna. Det finns en koppling mellan svårigheter för kvinnor att komma i jobb och hedersförtryck. Många kvinnor drabbas och insatser på olika nivåer är nödvändigt.

Temaområde integration i skuggan av pandemin

Under 2021 har pandemin och hur den påverkar utrikesfödda personers integration i samhället varit i fokus. I rapporten Integrating immigrants into the Nordic labour markets – The impact of the Covid-19 pandemic konstateras att både sociala och ekonomiska ojämlikheter har ökat under pandemin. I alla nordiska länder har utrikes födda personer drabbats av arbetslöshet i högre grad än inrikes födda personer. Det gäller främst personer födda utanför EU, och särskilt personer med låg utbildning.

Under pandemin har det visat sig att risken för smitta har varit stor i segregerade områden. I rapporten Who is left behind? The impact of place on the possibility to follow Covid-19 restrictions konstateras att socioekonomiska faktorer har bidragit. Det handlar bland annat om trångboddhet där flera generationer bor tillsammans, kollektiva resor till arbetet, och arbeten där man inte har möjlighet att följa myndigheters rekommendationer om att arbeta hemifrån.

Skolbarn har drabbats vid hemundervisning då trångboddhet är vanligare bland utrikes födda personer. Flickor som lever i en hederskontext har drabbats särskilt hårt när de inte har haft möjlighet att lämna hemmet för att gå till skolan och där ha möjlighet att ha kontakt med vänner och andra vuxna personer.

Under pandemin gjorde civilsamhället stora insatser för flyktingar och immigranter. Det sätt som man vanligen arbetar med för att bidra till språkträning, nätverkande och sociala insatser, var svåra att genomföra. I stället utvecklade många organisationer nya innovativa sätt att arbeta med dessa insatser, ett exempel är Kompis Sverige. Hösten 2021 arrangerade projektet ett seminarium där paraplyorganisationer för frivilligorganisationer deltog. 

Utvärdering av projektet

En extern utvärdering av projektet genomfördes 2021 av Oxford Research. Resultatet visar att Nordiska ministerrådets integrationsprogram med Clearingcentralen lever upp till sin målsättning. Projektet har tagit fram ny kunskap bland annat genom nordiska forskningsrapporter. Kunskap om forskning och praktik har spridits via konferenser, nätverk och hemsidan. De områden som tagits upp i projektet har varit relevanta för målgruppen och kunskap har spridits genom nätverk, konferenser och andra aktiviteter. Ett utvecklingsområde enligt rapporten är att specificera målgrupper för varje delområde och anpassa spridningsaktiviteter efter dessa.

Lärdomar från projektet Nordisk samverkan om integration

Alla nordiska länder har utmaningar när det gäller flyktingars och immigranters integration i samhället men för de allra flesta nya nordbor går det bra att lära sig språket och bli självförsörjande. Vägen dit kan vara lång och insatser som fungerar kan förkorta processen. Här kommer några lärdomar från projektet:

1. Invandrare kan vara en lösning på arbetskraftsbrist och bidra till att vända utvecklingen som går mot en åldrande befolkning i de nordiska länderna. Samtidigt har integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden visat sig vara en stor utmaning. Även om välfärdssamhället på lång sikt förmodligen är beroende av invandring har den på kort sikt lett till ökade kostnader.
2. Det är viktigt att fortsatt jämföra olika integrationsinsatser mellan de nordiska länderna. Alla behöver inte göra samma misstag och framgångsrika insatser kan spridas mellan länderna. Det som fungerar bra i ett nordiskt land har möjligheter att fungera även i andra länder.  
3. Gruppen flyktingar är inte homogen, vilket innebär att en mängd olika insatser behövs. Mer forskning om vad som fungerar för olika målgrupper behövs för att kunna skräddarsy insatser till flyktingar och immigranter.
4. Myndigheter kan inte göra allt integrationsarbete. Insatser från civilsamhället har visat sig ha stor betydelse för människors integration. Innovativa och förebyggande insatser har utvecklats av civila samhället. Civilsamhället efterlyser långsiktig finansiering och partnerskap för att kunna utvecklas ytterligare.
5. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden är viktigt för att den nordiska välfärden ska kunna bibehållas, men också viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv och för att kvinnorna är förebilder för nästa generation.
6. Långsiktiga integreringsinsatser verkar ge bäst effekt enligt nordisk forskning. Enligt projektets kunskapssammanställningar finns det risker med ett alltför snabbt inträde på arbetsmarknaden, särskilt om personen inte har tillräckliga språkkunskaper.
7. I ett projekt är spridning och implementering av kunskap avgörande för om projektet ska bli framgångsrikt. Mer fokus på kommunikation och spridning, kombinerat men implementeringsinsatser i länderna, kan vara en framgångsväg för projektarbetet.  

Avslutningsvis kan konstateras att det under projektets gång funnits ett stort engagemang i de nordiska nätverken. Ett stort tack till alla som deltagit och bidragit med värdefull kunskap i sina respektive länder. Projektet fortsätter ytterligare tre år med nya fokusområden. 

Bilaga 1: Aktiviteter, publikationer och möten 2017–2021

Bilaga 2: Kriterier för lärande exempel

I bilagan finns de kriterier som vi använder oss av när vi lägger ut lärande exempel på vår webb. Det saknas ofta forskning inom området integration och när det gäller de lärande exempel vi väljer att presentera på webben försöker vi redovisa på vilka grunder vi valt de olika exemplen. Den myndighet, kommun eller civila organisation som ansvarar för initiativet tar fram en beskrivning av insatsen och resultaten. Vi väljer lärande exempel som finns beskrivna på en webbsida för att informationen ska kunna uppdateras och vara aktuell.

→ Ladda ner bilaga

Om den här publikationen

Nordisk samverkan om integration – Clearingcentralen
Projektrapport för perioden 2016–2021

Kristin Marklund och Helena Lagercrantz (red.)

PolitikNord 2022:710
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2022-710

Publicerad 22.3.2022

© Nordiska ministerrådet 2022

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. 

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. 

Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org

Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/publikationer