Den här publikationen finns även som en webbtillgänglig online-version: pub.norden.org/politiknord2021-732/
Nordiska ministerrådet har genom sin Vision 2030 satt höga mål för arbetet med de tvärgående perspektiven hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv. Nordiska ministerrådets policy för integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv (hädanefter kallad ”policyn”) gäller för alla som arbetar inom eller på uppdrag av ministerrådet. Policyn fastslår att hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ska genomsyra hela Nordiska ministerrådets arbete. Integrering av dessa perspektiv är en förutsättning för att nå visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030.
Nordiska ministerrådets arbete utgår från internationella förpliktelser som FN:s globala hållbarhetsmål, FN:s kvinnokonvention och FN:s konvention om barnets rättigheter.
Nordiska ministerrådet är genom sina höga ambitioner kring integrering en föregångare. Ministerrådet är exempelvis bland de första organisationerna att koppla samman de tre tvärgående perspektiven i en samlad policy.
Vad innebär policyn i praktiken för dig som medarbetare vid eller samarbetspart till Nordiska ministerrådet? Denna vägledning ska vara ett stöd för dig. Den ska fylla en funktion oavsett vilken utgångspunkt eller roll du har – antingen genom att få dig att komma igång, fördjupa ditt arbete eller bekräfta att du är på rätt väg. Genom vägledningen vill Nordiska ministerrådet
Att integrera innebär att du löpande analyserar ditt arbete med utgångspunkt i hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv och låter analysen påverka dina beslut.
De tvärgående perspektiven ska alltså på ett systematiskt sätt påverka verksamheten. De ska finnas med i alla led av planering, beslutsfattande, genomförande och utvärdering.
Hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv är nära kopplade till varandra. Hållbar utveckling förutsätter exempelvis ett ökat fokus på jämställdhet och barn och unga. Men vad handlar dessa tvärgående perspektiv om och hur ska de integreras i Nordiska ministerrådets verksamhet?
Den vanligaste definitionen av hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Arbetet med hållbar utveckling tar i beaktande alla de tre dimensionerna av hållbarhet – den ekologiska, den sociala och den ekonomiska – som är integrerade och ömsesidigt beroende av varandra. Den bärande idén i strävan mot hållbar utveckling är att samlat anlägga dessa tre perspektiv på samhällets utveckling, där ett perspektiv hela tiden behöver ställas i relation till de andra. Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling fungerar som en internationell ledstjärna för Nordiska ministerrådets bidrag till ett mer hållbart samhälle. De nordiska länderna ligger i framkant i världen i strävan efter hållbarhet, men vi står fortfarande inför flera gemensamma hållbarhetsutmaningar.
Att integrera hållbar utveckling i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och ta hänsyn till hur de initiativ och beslut du tar påverkar samhället utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling visar vägen framåt, framförallt i sin helhet men även genom de enskilda hållbarhetsmålen och underliggande delmålen.[1]Nordiska ministerrådets 12 målsättningar i handlingsplanen för visionen är viktiga att ta i beaktande i arbetet med hållbar utveckling eftersom de är styrande för hela verksamheten. Det finns en tydlig koppling mellan de 12 nordiska målsättningarna för visionen och de 17 globala målen för hållbar utveckling.
Jämställdhet uppnås när alla män och alla kvinnor har samma rättigheter och möjligheter. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. FN:s kvinnokonvention med sina 30 artiklar är en viktig utgångspunkt för arbetet. Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål 5 slår vidare fast att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Nordiska ministerrådets Vision 2030:s strategiska prioritet kring social hållbarhet lyfter tydligt fram att vi ska sträva efter jämställdhet i Norden. De nordiska länderna ligger i framkant i världen i strävan efter jämställdhet, men det behöver fortsatt göras insatser för att uppnå ett jämställt samhälle.
Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och beakta hur kvinnor respektive män påverkas av de beslut och initiativ du tar. Det innebär att du i ditt arbete ska bidra till att kvinnor och män, flickor och pojkar får samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär att barns rättigheter värnas genom att sätta barnets bästa i fokus. Det innebär också att barn och unga på olika sätt görs delaktiga och ges inflytande i verksamheten. Nordiska ministerrådets Vision 2030:s strategiska prioritet kring social hållbarhet lyfter tydligt fram att vi ska sträva efter att vara en inkluderande region. Det innebär bland annat att Nordiska ministerrådet ska ge det nordiska civilsamhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet. Barn och unga är prioriterade målgrupper eftersom en förutsättning för att nå visionen är att öka barns och ungas välbefinnande, deras möjlighet att utöva sina rättigheter och bli hörda.
Att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och beakta hur olika barn och unga påverkas av de beslut och initiativ du tar. Barnets bästa måste ligga till grund för alla beslut. Det innebär också att du ska inkludera barn och ungas kunskap och perspektiv i ditt arbete. Där barn och unga påverkas direkt av arbetet är det viktigt att de involveras i alla led.
Vad de olika perspektiven innebär varierar mellan olika sakområden och arbetsuppgifter. Integrering som princip likväl som denna vägledning bygger därför på att det är du som är bäst lämpad att identifiera relevanta perspektiv på hållbar utveckling, jämställdhet och barnrätts- och ungdomsfrågor inom ditt eget sakområde och för dina arbetsuppgifter.
Nordiska ministerrådet har genom policyn etablerat en rad gemensamma principer för integrering. I denna vägledning ges en mer ingående beskrivning av hur du steg-för-steg kan arbeta enligt dessa principer (Figur 1).
Figur 1. Modell för integrering av de tvärgående perspektiven i Nordiska ministerrådets verksamhet.
Integrera i praktiken
Steg-för-steg-guide
Genom de gemensamma principerna för integrering fastslår Nordiska ministerrådet att alla sektorer och institutioner ska
Det är viktigt att du som medarbetare vid eller samarbetspart till Nordiska ministerrådet har kunskap och kompetens som stöder ditt arbete med att integrera de tvärgående perspektiven.
Först och främst behöver du förstå vad integrering innebär och hur det skiljer sig från att arbeta med perspektiven som sakpolitiska områden.
För att kunna integrera behöver du tillsammans med dina kollegor också hitta kopplingen till perspektiven i ditt arbete. Din roll sätter gränser för vad du kan påverka och det är viktigt att hitta frågeställningar som är relevanta för just dina arbetsuppgifter.
Checklista:
Exempel: I stort sett alla ministerråd har nu antagit samarbetsprogram eller strategier med tydlig hänvisning till de globala målen eller hållbar utveckling. Samarbetsprogrammet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk har exempelvis tagit ställning till vilka globala mål som är mest relevanta för dess arbete. Det arktiska samarbetsprogrammet 2018–2021 förhåller sig också på ett konkret plan till Agenda 2030 och kopplar tydligt samman sina initiativ till olika delmål.
Exempel: Nordic Forest Research och Forest Bioeconomy Network har utlyst stöd till nätverksaktiviteter med ett tematiskt fokus på jämställdhet inom framtidens skogsbruk.
Inom Nordiska ministerrådet finns en rad olika typer av stöd. Detta beskrivs närmare i fördjupnings-kapitlen. För en aktuell bild av befintligt stöd kan du alltid vända dig till rådgivarna inom områdena hållbarhet, jämställdhet och barn och unga. De kan peka på lämpligt stödmaterial och utbildnings-möjligheter och vid behov hänvisa vidare till ytterligare aktörer eller resurser.
Integrering handlar om att löpande analysera sitt arbete med utgångspunkt i de tvärgående perspektiven och låta beslut påverkas av analysen. Analysen av arbetet genomförs genom någonting som här kallas för konsekvensanalys.
Genom en konsekvensanalys konkretiserar du på vilket sätt ditt arbete både bidrar till respektive motverkar hållbar utveckling, ökad jämställdhet och ett stärkt barnrätts- och ungdomsperspektiv. Du kan genomföra konsekvensanalyser på såväl kommande, pågående och slutförda arbetsuppgifter. I vissa roller fungerar du som uppdragsgivare eller kravställare i relation till externa aktörer. Det är då viktigt att efterfråga konsekvensanalyser i dina beställningar.
Figur 2: Konsekvensanalysens delar
För jämställdhet och barn och unga handlar konsekvensanalyser om hur olika grupper av kvinnor och män och barn och unga påverkas av ditt arbete. Ofta behöver målgruppen tillfrågas direkt för att få ett heltäckande underlag för analysen. Först då vi sätter kvinnors och mäns och barn och ungas varierande förutsättningar i fokus kan vi upptäcka skillnader i livsvillkor och en ojämn fördelning av makt och inflytande. Det är med utgångspunkt i denna analys som du kan identifiera sätt att öka jämställdheten och i större utsträckning sätta barns bästa i fokus.
För hållbar utveckling handlar det om att analysera hur de tre dimensionerna för hållbar utveckling påverkas av ditt arbete. Det är viktigt att man analyserar både vilka positiva och negativa effekter arbetet har på hållbar utveckling utgående från olika perspektiv. Här kan man välja att använda sig av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling som ramverk för analysen, eventuellt med utgångspunkt i det mål som ligger närmast ditt sakområde.[1]Det finns mycket material om synergier och kopplingspunkter mellan de olika globala hållbarhetsmålen och delmålen som kan vara till användning i detta arbete. Här är ett exempel: https://www.sei.org/wp-content/uploads/2019/04/sei-brief-2019-sdg-synergies-2.pdf Först då vi vet hur vårt arbete relaterar till de olika hållbarhetsdimensionerna och hållbarhetsmålsättningarna kan vi medvetet arbeta för en mer hållbar utveckling.
Checklista:
Exempel: Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, Funktionshinderrådet, har utvecklat en modell för att lyfta barnrätts- och ungdomsperspektivet i sina möten. Modellen består av två delar. Dels bjuder man in företrädare för barn och unga med funktionsnedsättning till mötena. Dels integreras reflektionspunkter i mötets agenda, som en av mötets första punkter, diskuterar rådsmedlemmarna allmänt om barnrätts- och ungdomsperspektivet i just detta möte, relevans, hur man gjort och inte gjort etc. Därutöver avslutas varje större punkt eller temadiskussion med en reflektion över följande fyra frågor:
Integrering förutsätter att du analyserar ditt arbete med ”perspektivglasögon” – ett slags filter genom vilket du betraktar ditt arbete. Genom att utföra en konsekvensanalys av ditt arbete i relation till de tvärgående perspektiven får du information om hur du kan integrera dessa perspektiv i högre utsträckning.
Då du genomfört en konsekvensanalys får du insikt i hur ditt arbete påverkar strävan mot hållbarhet, jämställdhet och ett stärkt barnrätts- och ungdomsperspektiv. Med utgångspunkt i konsekvensanalysen kan du ta fram förslag på resultat- och verksamhetsmål. Det handlar om att precisera hur du ska ta hänsyn till de slutsatser du dragit i konsekvensanalysen och sätta en rimlig ambitionsnivå för arbetet.
På en verksamhetsövergripande nivå är policyn en sådan typ av målformulering. Den fastslår att integrering ska göras och när samt vilka som är ansvariga för arbetet. På sektors-, program- och projektnivå krävs andra typer av konkretiseringar. Där är det bra att försöka undvika alltför generella formuleringar och istället vara mer detaljerad kring hur det egna arbetet beaktar de tvärgående perspektiven (exempelvis då vi planerar konferensen X ska vi säkerställa att Y).
Uppsatta verksamhets- och resultatmål behöver i nästa steg påverka ditt agerande och dina vägval. Målsättningarna kan först göra nytta då de får praktiska konsekvenser i form av en förändring i vad som görs. Att ge hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv utrymme innebär både att det får ta tid och kosta pengar. Kravet på ett medvetet agerande som stärker de tre perspektiven är högt ställt. Du behöver alltså kunna redogöra för hur du resonerat och agerat i relation till dem.
Din roll avgör vilket led i en förändringskedja eller vilka delar av en verksamhet du kan påverka. Vissa gånger kan ditt agerande ligga flera steg ifrån en direkt påverkan på en målgrupp eller ett projekt. När du fattar övergripande policybeslut eller sätter upp ramverket för till exempel en stödordning kan avståndet till påverkan för målgruppen upplevas långt. Andra gånger är det i ditt direkta agerande som du stärker något av de tre perspektiven. Hur du reser i ditt arbete är ett sådant exempel. Oavsett vilken kugge du bidrar med är den kuggen viktig. Alla behöver verka i samma riktning för att Nordiska ministerrådets Vision 2030 ska kunna uppnås.
Checklista:
Exempel: Ett sätt att inkludera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv är att ge barn och unga en plats vid bordet – ge dem direkt representation i olika kommittéer eller andra beslutsfattande grupper och därmed en möjlighet att påverka och delta i beslutsfattandet. Den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling har exempelvis två ungdomsrepresentanter med i kommittén – representanterna roterar utifrån ordförandeskapsroteringen i ministerrådet. Sakkunniggrupperna i både kultur- och språkprogrammet Volt och stödprogrammet Norden 0–30 består delvis av ungdomsrepresentanter som är med och fattar beslut om beviljande av projektmedel.
Exempel: Nordens hus uppmuntrar sina samarbetspartner att tillämpa de horisontella perspektiven jämställdhet, barn och unga och hållbar utveckling. Hösten 2020 hölls Reykjaviks internationella filmfestival RIFF. Inför festivalen arrangerade RIFF en veckolång workshop, ”Stelpur filma”, i Nordens hus för 60 flickor i åttonde och nionde klass från olika skolor i Reykjavik. I en kvinnodominerad miljö fick flickorna lära sig av framstående mentorer från filmindustrin och producerade sina egna kortfilmer som visades på Bíó Paradís.
Exempel: Nordregio har i sitt beviljningsbrev för 2021 mål som är tydligt kopplade till jämställdhet. Där framgår att Nordregio ska arbeta systematiskt för att integrera jämställdhet i sin verksamhet, både i program och projekt samt internt i ledning och bland medarbetare för att stärka kvaliteten och relevansen av arbetet.
Verksamhets- och resultatmål kan inkluderas i samarbetsprogram, i program- och projektbeskrivningar, arbetsplaner och beställningar till externa aktörer.
Vissa målsättningar är redan fastslagna genom policyn för integrering av de tvärgående perspektiven. Ambitionen om en jämn fördelning mellan män och kvinnor i olika typer av kommittéer, styr- och referens-grupper genom en fördelning på 40–60 procent är ett sådant exempel.
En viktig förutsättning för att kunna agera medvetet är att löpande följa upp och utvärdera hur arbetet inom Nordiska ministerrådet påverkas då de tre perspektiven integreras i verksamheten.
I policyn framgår att integreringsarbetet utvärderas som en del av den löpande uppföljningen och utvärderingen av Nordiska ministerrådets arbete. Det innebär att perspektiven behöver finnas med som en del i organisationens övergripande kvalitetssystem. De ska också vara en integrerad del av uppföljningen av enskilda initiativ och aktiviteter. Perspektiven ska även finnas med som en dimension i rapporteringen till Nordiska rådet och den regelbundna rapportering som sker till ansvariga ministrar inom olika sektorer.
Det är också viktigt att ta fram mätbara indikatorer som kan visa på i vilken utsträckning målen uppnåtts. För jämställdhetsområden är könsuppdelad statistik en viktig pusselbit och för barn och unga kan åldersuppdelat statistik vara viktig.
Val av uppföljnings- och utvärderingsmetod måste anpassas till arbetsuppgiftens eller verksamhetens karaktär och omfattning. Uppföljning kan exempelvis innebära
Att följa upp betyder att du samlar in eller ger en extern aktör i uppdrag att samla in underlag om hur någonting har gått. Att utvärdera innebär att underlaget från en uppföljning används till att dra slutsatser – till att bedöma hur bra det gått och försöka klarlägga orsakssamband.
Det är viktigt att tänka till före insatsen hur uppföljning och utvärdering ska ske. Integreringen misslyckas om de olika perspektiven läggs på som ett raster först i slutet av en arbetsprocess. Att exempelvis i redovisningen till ett stödprogram fråga hur ett projekt har beaktat ett jämställdhetsperspektiv utan att tidigare i processen påtala att det förväntas, resulterar ofta i efterkonstruktioner – svar som inte stämmer överens med hur projektet lagts upp.
Exempel: NordForsk har gjort en egen översikt över vilka globala mål deras stöd avser. Det skapar möjlighet att arbeta mer målmedvetet och ta ställning till om det finns mål som borde ges mer fokus i stödprogrammen.
Checklista:
Sedan kan du successivt utveckla integreringsarbetet till att omfatta allt fler av dina arbetsprocesser. Med tiden kommer det integrerande perspektivet att bli en självklar del av ditt arbete. Det kommer då att falla sig naturligt att löpande beakta hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.
Ett bra sätt att säkra att integreringen ges utrymme i arbetet är att ha en stående tid, en gång per månad eller halvår, där du ensam eller tillsammans med andra sätter fokus på integrering. Använd vägledningen som stöd för att värdera och vidareutveckla ditt arbete.
Nordiska ministerrådets Vision 2030 handlar om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Att vara föregångare i strävan mot en allt mer hållbar utveckling är därmed centralt för Nordiska ministerrådets arbete. I Nordiska ministerrådets handlingsplan för visionen framgår bland annat att Nordiska ministerrådet ska gå ännu längre än Agenda 2030 och Parisavtalet.
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”
Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling från 1987.
Hållbar utveckling består av tre dimensioner – den ekonomiska, den sociala och den ekologiska – som både är integrerade och ömsesidigt beroende. Det finns olika sätt att försöka åskådliggöra hur de tre dimensionerna hänger ihop. Ett sätt är ett så kallat Venn-diagram där de tre dimensionerna ges lika tyngd och värde. Ett alternativt sätt att beskriva hållbar utveckling är genom en hierarki där ekologisk hållbarhet ges större vikt och ses som en förutsättning för både social som ekonomisk hållbarhet. Båda sätten att åskådliggöra dimensionerna bygger dock på ett tydligt beroendeförhållande mellan dem.
Figur 3. De tre dimensionerna av hållbar utveckling är både integrerade och ömsesidigt beroende. Nordiska ministerrådet utgår från bilden till höger, som beskriver ett integrerat hållbarhetsperspektiv.
Nordiska ministerrådet utgår från det andra alternativet för att definiera hållbar utveckling – det vill säga ett integrerat hållbarhetsperspektiv. Ett integrerat hållbarhetsperspektiv innebär att den ekonomiska dimensionen bör stödja den sociala dimensionen, så att samhället som helhet kan utvecklas inom gränserna för den ekologiska hållbarheten. Det är ett sätt att skapa ett varaktigt ekosystem som säkrar en social välfärd och en grön ekonomisk utveckling.
I beaktandet av hållbar utveckling ligger ett stort fokus i Norden på en ekologiskt hållbar utveckling, eftersom vi är särskilt utmanade på detta område i och med en ohållbar konsumtion och produktion, klimatförändringen samt biodiversitetskrisen. Fokuset på ekologiskt hållbar utveckling ska dock inte tas utan ett beaktande av den sociala och ekonomiska hållbarheten.
Det är samarbetsministrarna (MR-SAM) som ytterst ansvarar för hållbarhetsfrågorna i Nordiska ministerrådet. Till deras stöd finns också en nordisk expertgrupp för hållbar utveckling. Expertgruppen har i uppdrag att stödja NSK och MR-SAM i genomförandet och uppföljningen av Vår vision 2030 samt det tvärgående arbetet med hållbar utveckling i Nordiska ministerrådet.[1]Den nordiska expertgruppen för hållbar utvecklings mandat i perioden 2021–2024: https://www.norden.org/sv/information/om-nordiska-expertgruppen-hallbar-utveckling Expertgruppen består av medlemmar med representation från de nordiska ländernas ministerier samt ungdomsorganisationer med nära anknytning till det nationella arbetet med hållbar utveckling och Agenda 2030.
Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling skapar ett sammanhållet internationellt ramverk för hållbar utveckling. Agenda 2030 är ett dokument som världens stats- och regeringschefer enats om i regi av FN i september 2015. Målen är storslagna och handlar bland annat om att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen (Figur 3).
Till vart och ett av de 17 globala hållbarhetsmålen finns delmål formulerade – delmål som mer konkret riktar in sig på hur de övergripande målen ska uppnås. Till alla mål finns också utarbetade indikatorer som kan användas för att mäta hur olika länders arbete med målen fortskrider. Du kan testa dina kunskaper om de globala hållbarhetsmålen här.
Figur 4. Agenda 2030:s 17 globala mål för hållbar utveckling som blev antagna i september 2015.
Parisavtalet som antogs i december 2015 är ytterligare ett viktigt internationellt steg i arbetet för ökad hållbar utveckling. Det är ett klimatavtal som världens länder enats om som fokuserar på att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och helst begränsas till 1,5 grader. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt vart femte år genom en global översyn. En viktig princip i klimatavtalet är också att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före. Det innebär att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer
→ Nordisk arbetsplan för hållbar utveckling i perioden 2021–2024
→ Nordiska ministerrådets hållbarhetsredogörelse 2020
→ Hållbar utveckling i praktiken. Exempel från Norden (2017)
→ Agenda 2030 och hållbarhetsmålen på lokal nivå. Checklista och inspiration till att komma igång (2020)
Information om de globala målen finns tillgänglig på svenska, danska, norska, finska och isländska.
De nordiska ländernas medvetna arbete för ökad jämställdhet mellan könen är en grundpelare i de moderna nordiska välfärdssamhällena. Det är ett område där samarbetet inom Norden varit omfattande och också inneburit att Norden idag är världens mest jämställda region. Samtidigt finns mycket kvar att göra för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden, i hemmet och i beslutande organ.
Frågeställningar för utvecklingsprojekt och program:
Det är Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM) som ytterst ansvarar för jämställdhetsfrågorna i Nordiska ministerrådet. Nordisk information för kunskap och kön (NIKK) är jämställdhetssektorns samarbetsorgan. De samlar in och förmedlar kunskap om politik och praktik, fakta och forskning på jämställdhetsområdet.
Sedan 2020 har samarbete för lika rättigheter, behandling och möjligheter för LGBTI-personer i Norden även inkluderats i jämställdhetsministrarnas arbete. LGBTI är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex.
Kvinnokonventionen och Pekingplattformen: 1979 beslutade FN om konventionen om avskaffande av all slags diskriminering – ofta omnämnd som kvinnokonventionen. Det är en konvention som samtliga länder i Norden ratificerat och därmed accepterat att följa. 1995 antog FN en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete – den så kallade Pekingplattformen.
FN:s kvinnokonvention och Pekingplattform är centrala internationella jämställdhetsdokument. Kvinnokonventionen består av 30 artiklar som delats in i tre huvudgrupper, varav de två första är så kallade rättighetsartiklar.
Inom FN finns UN Women – FN:s enhet som främjar jämställdhetsarbete genom information, utbildning, politisk påverkan och insamling. En viktig utgångspunkt är att öka kunskapen om de centrala internationella jämställdhetsdokumenten kvinnokonventionen och Pekingplattformen.
Arbetet med att främja ökad jämställdhet pågår också på europeisk nivå. Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) samlar in, analyserar, bearbetar och sprider data och information om jämställdhetsfrågor. En viktig del av arbetet handlar om att göra underlag i olika länder i EU jämförbara, pålitliga och relevanta för användarna.
→ Nordiskt samarbetsprogram för jämställdhet 2019–2022
→ Tillägg till samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019–2022 rörande LGBTI-samarbetet
→ Nordic Gender Equality in Figures
→ The Nordic Gender Effect at Work
→ Nordic road towards Beijing+25
→ Jämställ.nu
→ Declaration of Support towards the role of the UN Women in the realisation of the 2030 Agenda for Sustainable Development
→ Gender mainstreaming at the Council of Europe
Genom den handlingsplan som konkretiserar Nordiska ministerrådets arbete med Vision 2030 fokuserar mål 11 bland annat på vikten av att ge barn och unga ”en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet samt öka deras kunskaper om grannländernas språk och kultur”. Genom handlingsplanen fastslås också följande:
”Barn och unga är prioriterade målgrupper eftersom en förutsättning för att nå visionen är att öka barns och ungas välbefinnande, deras möjlighet att utöva sina rättigheter och bli hörda. Det nordiska samarbetet ska stärka samarbetet med civilsamhället och planera och genomföra fler projekt i samarbete med barn och unga.”
Inom Nordiska ministerrådet omfattar målgrupperna barn och unga alla i åldrarna 0–25 år och är därmed något vidare än exempelvis barnkonventionens fokus på barn som omfattar individer upp till 18 år. Det är viktigt att hålla i åtanke att barn och unga långt ifrån är en homogen grupp. Dimensioner som funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller -uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder kan påverka vilka erfarenheter, förutsättningar och behov barn och unga har.
Att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och beakta hur barn och unga tänker om och påverkas av de beslut och initiativ du tar. En viktig princip är att alltid göra barn och unga direkt delaktiga i de processer som i hög utsträckning berör dem.
Samarbetsministrarna, MR-SAM, och därunder den nordiska samarbetskommittén, NSK, har det överordnade samordningsansvaret för det nordiska samarbetet på barn- och ungdomsområdet i Nordiska ministerrådet.
NORDBUK, Nordiska barn- och ungdomskommittén, är det rådgivande och koordinerande organet i övergripande barn- och ungdomsfrågor i Nordiska ministerrådet.
FN:s konvention om barnets rättigheter är ledstjärnan i arbetet med att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete. Den antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Alla världens länder utom USA har ratificerat konventionen – det vill säga förpliktigat sig till att följa den. Norge var först ut av de nordiska länderna med att inkorporera barnkonventionen i landets lagstiftning. Sedan dess har även Island, Finland och Sverige gett barnkonventionen samma ställning som lag.
Det finns fyra vägledande principer i FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller alla under 18 år. De är följande:
Barnombudsmän är en funktion som finns i alla länder och områden i Norden. De delar uppdraget att bevaka barnrätts- och ungdomsfrågor med utgångspunkt i barnkonventionen. De verkar alla på en generell nivå och har inte som uppgift att driva enskilda fall.
→ FN:s konvention om barnets rättigheter
→ Unicefs information om barnkonventionen
→ När Nordiska ministerrådet involverar barn och unga i sitt arbete. Principer och förhållningssätt
→ Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
→ Do Rights! Nordic perspective on child and youth participation
→ Nordic Children and Young People in Figures 2021
Principen att ingen ska lämnas utanför har styrt utformningen av Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen (eng. leave no one behind). I integreringsarbetet är det därför viktigt att vara medveten om ytterligare maktordningar som påverkar människors liv. I strävan mot en mer hållbar och jämlik värld är det avgörande att medvetet arbeta för ökad inkludering av marginaliserade och utsatta grupper. En gemensam nämnare för utsatta grupper är att de står inför särskilda hinder för deltagande och riskerar social, ekonomisk och politisk marginalisering. Faktorer som ålder och kön har ytterligare konsekvenser för graden och typen av marginalisering.
Intersektionalitet är ett begrepp som används för att beskriva hur olika maktordningar samverkar och påverkar människors förutsättningar. Aspekter som kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet, religion, klass och funktionsförmåga påverkar människors möjligheter i olika situationer. I allt integreringsarbete är det viktigt att ha i åtanke att män och kvinnor eller barn och unga inte är homogena grupper utan inrymmer personer med varierande levnadsvillkor. Genom en intersektionell analys kan vi upptäcka hur olika maktordningar samverkar och förebygga och förhindra flerfaldig diskriminering eller att satsningar genomförs på felaktiga antaganden.
Nedan följer en introduktion till det nordiska samarbetet inom integrations-, funktionshinder- och LGBTI-området – områden som belyser några av de centrala maktperspektiv som behöver tas med i en intersektionell analys.
LGBTI är som tidigare nämnts en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. De nordiska ministrarna för jämställdhet inom Nordiska ministerrådet har inlett ett formellt samarbete om likabehandling och lika rättigheter för LGBTI-personer. Tre fokusområden för homo-, bi-, trans- och intersexuella personer är frihet och öppenhet, livskvalitet och levnadsförhållanden samt nätverk och civilsamhälle.
Arbetet med LGBTI-fältet behöver bedrivas tvärsektoriellt och baserat på relevanta kunskaper och fakta. Det nordiska samarbetet måste ta hänsyn till att LGBTI-personer är olika. Skillnader finns dels mellan homo-, bi-, trans- och intersexuella personer och dels inom den enskilda gruppen, där det kan finnas ytterligare skillnader som relaterar till socioekonomisk bakgrund, etnicitet, religion, funktionsvariation, asylstatus, ålder och andra identitetskategorier. Ett intersektionellt perspektiv säkerställer att det nordiska samarbetet gynnar inte bara individen utan också samhället som helhet.
Det nordiska samarbetet kring funktionshinder syftar till att bidra till effektiv inkludering av personer med funktionsnedsättning i samhällets alla områden. Samarbetet omfattar alla med funktionsnedsättning, oavsett kön, könsidentitet, ålder, etnicitet, tro eller andra inkluderings- eller diskrimineringsgrunder. Tillgänglighet är en förutsättning för att personer med funktionshinder ska kunna vara delaktiga i ett sammanhang. Nordiska ministerrådets handlingsplan för samarbetet om funktionshinder för perioden 2018–2022 har tre fokusområden: mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fri rörlighet.
Mer information om nordiskt samarbete om funktionshinder finns på www.norden.org/sv/funktionshinder och www.nordicwelfare.org/funktionshinder.
Samarbetsprogrammet för integration av flyktingar och invandrare är kopplat till de strategiska prioriteringarna för en konkurrenskraftig och socialt hållbar nordisk region. Jämställdhetsperspektivet och barn- och ungdomsperspektivet ingår både som oberoende fokusområden inom denna minoritetsgrupp samt som övergripande perspektiv i forskningsrapporter, projekt och nätverkssamarbete.
För exempel på detta hänvisas till: https://nordicwelfare.org/integration-norden/.
Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM) leder arbetet för LGBTI-området inom det nordiska samarbetet. Utöver detta stöder det nordiska samarbetet aktörernas nätverk och initiativ på fältet och har därför inrättat en nordisk LGBTI-fond som förvaltas av Nordisk information för kunskap och kön (NIKK).
Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) har ansvar för arbetet med funktionshinder i det nordiska samarbetet. Ministerrådets rådgivande organ, Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, är en resurs för hela det nordiska samarbetet och följer i enlighet med sitt mandat bland annat upp hur perspektivet integreras i det nordiska samarbetet. Funktionshinderrådets sekretariat är placerat vid Nordens välfärdscenter, en institution inom social- och hälsosektorn som har funktionshinder som ett av sina insatsområden och som genomför projekt, underlättar nätverk, samlar och sprider kunskap om området.
Samarbetsministrarna, MR-SAM, och därunder den nordiska samarbetskommittén, NSK, har det överordnade samordningsansvaret för det nordiska samarbetet på integrationsområdet.
→ Realizing the SDGs for All: Ensuring Inclusiveness and Equality for Every Person, Everywhere
→ Kartläggning och analys av LGBTI-området i Norden
→ Inga barn eller unga ska lämnas utanför. Barnrätts- och ungdomsperspektiv i nordiskt samarbete om funktionshinder
→ Nordiskt samarbetsprogram för jämställdhet 2019–2022
PolitikNord 2021:732
ISBN 978-92-893-7157-5 PDF
ISBN 978-92-893-7158-2 ONLINE
http://dx.doi.org/10.6027/politiknord2021-732
© Nordiska ministerrådet 2021
Layout: Erling Lynder och Louise Jeppesen
Foto: Inledning: Johannes Jansson / norden.org och Robert Bednarczyk/Norden.org. Beskrivning av de tvärgående perspektiven: Unsplash.com, Mads Schmidt Rasmussen / norden.org, Oddleiv Apneseth / norden.org. Integrera i praktiken: Vattenfall, Marie Hald / Norden.org, Mette Mjöberg Tegnander / norden.org. Så kommer du igång: Jennifer Wicks / Norden.org / Unsplash.com, Seppo Samuli / norden.org. Hållbar utveckling: Unsplash.com, NordGen. Jämställdhet: Mads Schmidt Rasmussen / norden.org, Emmi Storgård / norden.org. Barnrätts- och ungdomsperspektivet: Martin Zachrisson / norden.org, Yadid Levy / Norden.org, Moa Karlberg / norden.org. Intersektionalitet: Eiríkur Bjørnsson / Norden.org, Martin Zachrisson / Norden.org, NordForsk.
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/sv/publikationer
Integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv är en förutsättning för att nå Nordiska ministerrådets vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.