Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till år 2030. Det är Nordiska ministerrådets vision för det nordiska samarbetet. Det innebär att vi tillsammans ska arbeta aktivt för att säkerställa att utvecklingen är hållbar och att våra länder är integrerade med varandra i den nordiska regionen.
De nordiska länderna är långt framme i arbetet med hållbar utveckling, och vi rankas högst i internationella rankingar kring uppnåendet av de globala målen för hållbar utveckling, men vi står fortfarande inför flera gemensamma hållbarhetsutmaningar som vi måste hantera. Detta gäller framförallt utmaningar kopplade till en ekologiskt hållbar utveckling, eftersom vi är speciellt utmanade av en ohållbar konsumtion och produktion, klimatförändringen samt biodiversitetskrisen.
De nordiska länderna är även bland de mest integrerade regionerna i världen, men varje år identifieras det tiotals gränshinder mellan länderna och COVID-19 krisen har påmint oss om att vi kontinuerligt måste arbeta för ett mer integrerat Norden. För den nordiska regionen innebär integrering framförallt en gemensam nordisk identitet, samhällen som är sammanhängande och bygger på samma värderingar, samt mobilitet och fri rörlighet inom regionen.
Det är väldigt viktigt att vi följer upp utvecklingen mot den ambitiösa visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till år 2030. Därför har de nordiska samarbetsministrarna antagit nordiska indikatorer för Vår vision 2030 som ska ge en överordnad bild av utvecklingen i Norden mot visionen. Indikatorerna har tagits fram av Nordiska ministerrådet med hjälp av Statisticon AB.
De nordiska samarbetsministrarna antog de nordiska indikatorerna för Vår vision 2030 i september 2020. Detta dokument beskriver de indikatorerna – vad syftet är med dem, hur de kommer att följas upp och kommuniceras, samt inkluderar en komplett lista och beskrivning av dem.
Det är väldigt viktigt att vi i arbetet med att uppnå visionen aktivt följer de beslut som fattas och arbete som genomförs av Nordiska ministerrådets samtliga ministerråd och institutioner. Jag är säker på att indikatorerna kommer att vara användbara inte bara för beslutsfattare och ämbetsmän i de nordiska länderna, men även för alla andra som är intresserade av den nordiska regionens utveckling mot att bli världens mest hållbara och integrerade region.
Paula Lehtomäki
Generalsekreterare för Nordiska ministerrådet
Vår vision 2030 är Nordiska ministerrådets vision för det nordiska samarbetet och innebär att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. De nordiska statsministrarna understryker i Vår vision 2030-deklarationen från augusti 2019[1]https://www.norden.org/sv/declaration/var-vision-2030 att ”nu är tiden inne för att använda Nordens styrka i klimatets och samhällets tjänst och ge det högsta prioritet. Agenda 2030 och Parisavtalet visar vägen, men vi måste arbeta ännu mer ambitiöst och ännu snabbare”.
För att förverkliga visionen har tre strategiska prioriteringar identifierats:
I september 2020 antog de nordiska samarbetsministrarna de nordiska indikatorerna för Vår vision 2030. Målsättningen med Vår vision 2030 är hög, och för att inte tappa fokus kommer arbetet kontinuerligt att följas genom indikatorer för utvecklingen i Norden som helhet mot att bli världens mest hållbara och integrerade region.
De nordiska indikatorerna för Vår vision 2030 är ett viktigt instrument för uppföljningen av utvecklingen mot visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Härunder presenteras indikatorernas syfte, upplägg, uppföljning och kommunikation. Indikatorerna presenteras sedan i de följande tre styckena kring ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.
De nordiska indikatorerna för Vår vision 2030 har till syfte att följa den överordnade utvecklingen mot visionen i den nordiska regionen. Indikatorerna svarar på frågan om Norden är världens mest hållbara och integrerade region samt därunder om vi har uppnått ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.
De nordiska indikatorerna är totalt 45 stycken och struktureras enligt de strategiska prioriteringarna och underliggande fokusområden. Fokusområdena har identifierats utifrån Vår vision 2030-deklarationen samt Agenda 2030:s globala mål för hållbar utveckling. För respektive fokusområde har tre stycken indikatorer identifierats.
De nordiska indikatorerna för Vår vision 2030 är indikatorer för den nordiska regionen. Det innebär att de tagits fram som en aggregerad indikator för Norden, baserat på data från nationella och internationella statistikdatabaser. Indikatorerna kommer därmed inte att delas upp efter de enskilda nordiska länderna samt Grönland, Färöarna och Åland.
De nordiska utvecklingsindikatorerna har tagits fram utifrån särskilda principer:
De nordiska indikatorerna för Vår vision 2030 kommer att följas upp löpande under perioden 2021–2024 av den nordiska expertgruppen för hållbar utveckling som fungerar som rådgivande organ till den nordiska samarbetskommittén (NSK) och de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM). Indikatorerna kommer att följas upp genom att ta fram en rapport kring statusen för Vår vision 2030 om att vara världens mest hållbara och integrerade region samt genom att med utgångspunkt i detta lägga upp för diskussion kring Nordiska ministerrådets vidare arbete med Vår vision 2030 med MR-SAM och de nordiska statsministrarna.
Statusrapporterna kommer att publiceras vart annat år och inkludera en bedömning av statusen för samtliga nordiska indikatorer för Vår vision 2030 för att därigenom beskriva hur långt vi har kvar för att uppnå visionen. Statusrapporterna kommer på tvärs av indikatorer att lyfta fram skillnader utifrån ålder, kön, samhällsgrupp och region där det är relevant. Till exempel innebär det att samtlig statistik berörande de nordiska medborgarna uppdelas enligt kön.
Nordiska ministerrådet kommer att genomföra såväl intern som extern kommunikation kring de nordiska indikatorerna för Vår vision 2030. Internt kommer indikatorerna framförallt att kommuniceras i anslutning till Nordiska ministerrådets arbete med Vår vision 2030, bland annat som underlagsmaterial i sakframställningar för möten i de nordiska ämbetsmannakommittéerna och ministerråden. Externt kommer indikatorerna att kommuniceras löpande på Nordiska ministerrådets webbplats, den nordiska statistikdatabasen samt Nordiska ministerrådets sociala medier.
Nr | Indikator | Beskrivning |
Bekämpa klimat|förändringarna (SDG 13) | ||
1.1.1 | Utsläpp av växthus|gaser*13.2.2 | Indikatorn visar ut|vecklingen av de totala territoriella växthus|gas|utsläppen (inklusive inter|nationellt flyg). |
1.1.2i | Ut|släpp av konsumtions|baserade växthus|gaser*13.2.2 | Indikatorn visar ut|vecklingen av de totala konsumtions|baserade växt|hus|gas|utsläppen. |
1.1.3 | Arktiska istäckets om|fattning | Indikatorn anger hur många kvadrat|kilometer i Arktis som täcks av is. |
Hållbar energi (SDG 7) | ||
1.2.1 | Andelen för|nybar energi av brutto|energi|användningen*7.2.1 | Indikatorn visar andelen för|ny|bar energi av brutto|energi|användningen. |
1.2.2 | Energi|användning i relation till BNP*7.3.1 | Indikatorn visar relationen mellan energi|för|sörjning och den ekonomiska produktionen (BNP). En lägre kvot indikerar att det går åt mindre energi för att producera en enhet BNP. BNP uttrycks i fasta priser. |
1.2.3 | Utsläpp|sintensitet av växthus|gaser från energi|användning | Indikatorn visar utvecklingen i för|hållandet mellan energi|relaterade växthus|gas|utsläpp och brutto|inlands|användningen av energi (i ton koldioxid|ekvivalenter) jämfört med år 2000. |
Hållbar konsumtion och produktion (SDG 12) | ||
1.3.1 | Material|avtryck per invånare*8.4.1/12.2.1 | Material|avtrycket rapporterar mängden primära material som krävs för att betjäna ett lands slutliga efter|frågan på material. Material|avtrycket per invånare beskriver således den genom|snittliga material|användningen för den slutliga efter|frågan i ett land. |
1.3.2 | Återvinnings|grad av kommunalt avfall*12.5.1 | Indikatorn visar andelen åter|vunnet kommunalt avfall av den totala mängden genererat kommunalt avfall. |
1.3.3 | Antal registrerade miljö|märknings|licenser | Variabeln som presenteras är antalet registrerade licenser kopplade till den nordiska miljö|märkningen Svanen den 31 december respektive år. |
Ekosystem och biologisk mång|fald (SDG 15)** | ||
1.4.1 | Andel skyddade land|områden (i relation till landets totala yta)*15.1.2 | Andel skyddad mark enligt Natura 2000 (Danmark, Finland och Sverige). Norge och Island: National|parker och natur|reservat. För Norge även skyddade landskaps|områden och för Island även skydd av livsmiljöer. |
1.4.2 | Andel ekologisk jordbruks|mark*2.4.1 | Andel ekologisk jordbruks|areal (produktiv och hållbar) av all jordbruks|areal. |
1.4.3 | Vanligt förekommande fåglar i odlings|landskap*15.5.1 | Index över förekomsten av vanligt förekommande fåglar i odlings|landskap, valt av varje lands BirdLife-organisation. Index 2000 = 100. |
Hav och marina resurser (SDG 14)*** | ||
1.5.1 | Skyddade marina om|råden (total area)*14.5.1 | Skyddat marint område enligt Natura 2000 (Danmark, Finland och Sverige). Norge: Skyddat marint område. |
1.5.2 | Över|gödning (eutrofiering) av Östersjön*14.1.1 | Indikatorn visar antalet ton av kväve och fosfor som tillförs Östersjön varje år. Mätningarna baseras på sju områden från Bottenviken i norr till Kattegat mellan Danmark och Sverige. Det som mäts är den totala tillförseln via luften och från vattendrag. |
1.5.3 | Fiskbeståndet i Arktis och Barents hav*14.4.1 | Fisk|beståndet i nord|östra Arktis och Barents hav. Denna indikator beskriver det samman|lagda beståndet av torsk, strömming och blå|vitling uttryckt i 1__000 ton. |
** Med koppling till Ingen hunger (SDG 2). *** Med koppling till Rent vatten och sanitet för alla (SDG 6). |
Nr | Indikator | Beskrivning | |||
God utbildning för alla (SDG 4) | |||||
2.1.1 | Uppnådd utbildnings|nivå: högskole-/universitets|utbildning*4.1.2 | Andelen av befolkningen i ålders|gruppen 30–34 år som slutfört efter|gymnasiala studier. | |||
2.1.2 | Personer som lämnar utbildning i förtid | Andelen personer i åldern 18–24 år som lämnar utbildning i förtid. | |||
2.1.3 | Vuxnas deltagande i fort|bildning*4.3.1 | Andelen vuxna i åldern 25–64 år som deltagit i fort|bildning under de senaste fyra veckorna. Del|tagande i ut|bildning är ett mått på livs|långt lärande. | |||
Anständiga arbet|svillkor och ekonomisk till|växt (SDG 8) | |||||
2.2.1 | Syssel|sättnings|grad | Syssel|sättnings|graden visar andelen syssel|satta i be|folkningen i ålders|gruppen 15–64. | |||
2.2.2 | Andel syssel|sättning i privata företag relaterade till cirkulär ekonomi (och bio|ekonomi) | Indikatorn visar andelen anställda inom åter|vinnings|sektorn, reparations- och åter|användnings|sektorn och hyres- och leasing|området av totalt antal anställda. | |||
2.2.3 | Årlig tillväxt av BNP*8.1.1 | Indikatorn visar den procentuella för|ändringen i brutto|national|produkt jämfört med före|gående år, i fasta priser. Fasta priser (istället för löpande priser) tar bort effekterna av pris|för|ändringar, och serien visar volym|för|ändringen i BNP. | |||
Hållbar industri, inno|vationer och infra|struktur (SDG 9) | |||||
2.3.1 | Utgifter för forskning och ut|veckling som andel av BNP*9.5.1 | Interna utgifter till forskning och ut|veckling som andel av BNP, procent. Interna FoU-utgifter är alla löpande och fasta utgifter för FoU som utförs under en viss period, oavsett finansierings|källa. | |||
2.3.2 | Antal patent|ansökningar inom miljö|relaterad teknologi | Antalet patent|ansökningar till Europeiska patent|verket inom områden som av OECD klassas som miljö|teknik. | |||
2.3.3 | Digital ekonomi- och samhälls|index (DESI) | Digital ekonomi- och samhälls|index belyser utifrån en samman|vägning av 37 mått ländernas över|gripande digitala prestanda och framsteg när det gäller digital konkurrens|kraft. | |||
Håll|bara städer och sam|hällen (SDG 11) | |||||
2.4.1 | Andel person|transporter i bussar och tåg av det totala antalet person|transporter*11.2.1 | Andelen kollektiva transporter av det totala antalet passagerar|transporter, uttryckt i passagerar|kilometer (pkm). Kollektiva transporter avser bussar och tåg. Det totala antalet person|transporter in|kluderar person|bilar, bussar och tåg. | |||
2.4.2 | Exponering för luft|föroreningar med partiklar i stads|områden*11.6.2 | Årlig genom|snittlig koncentration av partiklar mindre än 2,5__µm i luften i tät|orter. Indikatorn är befolknings|viktad så att tät|orterna viktas i proportion till sin befolknings|storlek. | |||
2.4.3 | Genom|snittlig andel öppen plats i städer för allmän|hetens användning i be|byggda områden*11.7.1 | Denna indikator finns det för när|varande inte fram|tagen statistik för. | |||
Fri rörlighet | |||||
2.5.1 | Inom nordisk immi|gration | Indikatorn visar invånare i Norden som flyttar eller bor i ett annat nordiskt land än hemIlandet, i antal per 10__000 invånare. | |||
2.5.2 | Import av varor från Nordiska länder | Andel av total import av varor som kommer från övriga nordiska länder. | |||
2.5.3 | Inom nordisk arbets|pendling över lands|gränser | Indikatorn mäter antal per 10__000 syssel|satta som har sin anställning i ett annat nordiskt land än det land som de bor i. |
Nr | Indikator | Beskrivning |
God hälsa och väl|befinnande (SDG 3) | ||
3.1.1 | För|väntad medel|livs|längd vid födseln | Förväntad åter|stående livs|längd vid födseln. |
3.1.2 | Själv|skattad hälsa | Andelen som skattar sin hälsa som god eller mycket god. |
3.1.3 | Död|lighet före 75 års ålder i sjuk|domar som går att före|bygga och bota | Antal döds|fall i specifika sjukdomar per 100__000 invånare i åldern 0–75 år. Ålders|fördelningen är standardiserad för att göra länderna jämför|bara. De sjuk|domar som inkluderas är sådana som anses möjliga att bota eller förhindra. |
Jämställdhet (SDG 5) | ||
3.2.1 | Köns|segregerad arbets|marknad | Indikatorn är ett mått som kallas det standard|iserade indexet eller Karmel and MacLachlan index (IP). Den kan tolkas som den andel av den syssel|satta be|folkningen som skulle behöva byta yrke för att åstad|komma en jämn för|delning av män och kvinnor mellan yrken. |
3.2.2 | Pappors andel av uttag av föräldra|ledighet | Indikatorn visar pappors andel av uttag av föräldra|ledighet. |
3.2.3 | Andel kvinnor i nationella parlament*5.5.1 | Denna indikator visar andelen kvinnor bland dem som valts till de nationella parlamenten. |
Minskad ojämlikhet (SDG 10)**** | ||
3.3.1 | Giniko|efficient | Giniko|efficient är en ekonomisk mått|enhet på ojämlikhet, t.ex. inkomst|fördelning. |
3.3.2 | Andel personer som lever under risk för fattig|dom och social ut|slagning | Sammanfattnings|mått baserat på följande kriterier: 1) personer under fattig|doms|tröskeln (60 procent av nationell disponibel median|inkomst efter sociala transfereringar), 2) allvarlig materiell fattigdom, 3) hushåll med mycket låg arbets|intensitet. |
3.3.3 | Skillnad i arbets|löshet/in|aktivitet mellan födda utanför EU och inrikes födda | Denna indikator visar differensen mellan andelen personer som är arbets|lösa eller in|aktiva bland dem som är födda utanför EU jämfört med dem som är födda i landet. |
Fredliga och inkluderande samhällen (SDG 16) | ||
3.4.1 | Social tillit | Denna indikator anger på en tiogradig skala hur stor tillit man har till andra människor i största allmänhet. Skalan går från 0, som innebär ingen tillit, till 10, som innebär att man har tillit till de flesta människor. |
3.4.2 | Valdeltagande vid val till de nationella parlamenten | Andel av den röstberättigade befolkningen som avlagt en röst (korrekta, blanka och inkorrekta röster). |
3.4.3 | Andel av befolkningen som upplever problem med brott, våld och vandalism*16.2.1 | Indikatorn visar andelen av befolkningen som rapporterat att de upplever problem med brott, våld eller vandalism i deras lokala område. |
Stärkt kultur|liv | ||
3.5.1 | Import av kultur|relaterade varor från nordiska länder | Andel av import av kultur|relaterade varor som kommer från andra nordiska länder. |
3.5.2 | Offentliga utgifter för kultur som andel av BNP | Indikatorn anger andel av statens (inklusive regioners och kommuners) budget som allokeras till kulturen. |
3.5.3 | Hus|hållens kultur|utgifter, index (2015=100) | Indikatorn visar hus|hållens utgifter för re|kreations- och kultur|tjänster. Den uttrycks som utvecklingen i fasta priser jämfört med 2015. Individers och hushålls utgifter för kultur|varor och -tjänster betraktas som en upp|skattning av del|tagandet i kultur|aktiviteter. |
**** Med koppling till Ingen fattigdom (SDG 1). |
PolitikNord 2020:731
ISBN 978-92-893-6878-0 (PDF)
ISBN 978-92-893-6879-7 (ONLINE)
http://doi.org/10.6027/politiknord2020-731
© Nordiska ministerrådet 2020
Layout: Louise Jeppesen
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/sv/publikationer