MENU
I denna rapport sammanställer Kulturanalys Norden en genomgång av statistik över sysselsättningen inom kultursektorn i de nordiska länderna. Genomgången tar sin utgångspunkt i tabell Cult23 som redovisas i Nordic Statistics Database (NSD). I rapporten redovisas även förutsättningarna för en fortsatt harmonisering av standarder för statistik om sysselsättningen inom kultursektorn i de nordiska länderna. I enlighet med de variabler som återfinns i NSD identifierar rapporten ett antal områden där förtydliganden eller utvecklingsarbete kan vara motiverat.
I samtliga nordiska länder är det de nationella statistikmyndigheterna som är ansvariga för att sammanställa den nationella sysselsättningsstatistiken. Rapporten finner att datainsamlingen i de nordiska länderna är väl harmoniserad då den är centraliserad och bygger på standardisering genom Eurostats (den Europeiska unionens statistikmyndighet) instruktioner till de nationella statistikmyndigheterna. De sysselsättningsdata som redovisas i NSD baseras på de nordiska ländernas arbetskraftsundersökningar AKU. AKU (på engelska LFS) är EU-reglerat, vilket säkerställer jämförbarheten både inom Europa och Norden. NSD hämtar sysselsättningsdata för de nordiska länderna från Eurostat, detta med undantag för Åland där ingen LFS genomförs utan registerbaserade data hämtas direkt från statistikmyndigheten ÅSUB, på Åland. Strukturen för datainsamling är alltså god.
Rapporten finner samtidigt ett antal möjliga utvecklingsområden samt konstaterar att det finns ytterligare dataunderlag utöver vad som i dag redovisas i NSD, sammanställt av Eurostat, som med fördel skulle kunna inkluderas i NSD Cult23.
Mot bakgrund av dessa observationer rekommenderar Kulturanalys Norden därför följande:
In this report, Kulturanalys Norden, has compiled a review of statistics about employment with the cultural sector in the Nordic countries. The review takes as its starting point Table Cult23 of the Nordic Statistics Database (NSD). The report also deals with the likelihood of continued harmonisation of standards for statistics on employment within the cultural sector in the Nordic countries. Based on the variables available in the NSD, the report identifies a number of areas where there might be reason for clarifications or development work.
In all the Nordic countries, the national statistics authorities are responsible for compiling national employment statistics. This report finds the data collection in the Nordic countries to be harmonised as it is centralised and based on standardisation through instructions issued by Eurostat (the statistics authority of the European Union) to national statistics authorities. Employment data reported in the NSD are based on the Nordic countries’ labour force surveys (LFS). LFS (in Swedish AKU) are regulated by the EU, which ensures comparability within Europe as well as in the Nordic Region. NSD collects employment data for the Nordic countries via Eurostat, with exception for Åland where no LFS is carried out. Instead, registry-based data are collected straight from the statistics authority, ÅSUB, in Åland.
At the same time the report identifies several possible areas for development and also notes that Eurostat has compiled statistical material, additional to what is at present reported in the NSD, which could usefully be included in NSD Cult23.
Against the background of these observations, Kulturanalys Norden therefore recommends the following:
Kulturanalys Norden arbetade under åren 2020–2021 med att utreda möjligheten till en ökad harmonisering av nordisk kulturstatistik. Initialt identifierades tre områden där ett harmoniseringsarbete bedömdes vara möjligt: film, bibliotek och museer. Kortare rapporter om jämförbarheten mellan de nordiska länderna inom dessa statistikområden finns publicerade via Kulturanalys Nordens hemsida. Under perioden 2022–2024 fokuserar Kulturanalys Norden nu på resterande tabeller i NSD med bäring på kulturområdet. Fokus i denna rapport är den data över kultursysselsättning som tillgängliggörs via NSD i tabell Cult23.
Harmoniseringsarbete handlar om att göra statistik mer jämförbar, konsekvent och sammanhängande. Sådana ambitioner gör det möjligt för användare att dra mer värde från statistiken. För att förbättra harmoniseringen bör dataägare och statistikproducenter därför vid behov sträva efter att
Eftersom både Eurostat och de nordiska statistikmyndigheterna har sina egna specifika användarkrav är det inte alltid lämpligt att föreslå förändringar i grundläggande definitioner eller rutiner för datainsamling. I de fall då definitioner eller rutiner skiljer sig åt på betydande sätt bör man i stället överväga andra åtgärder för att förbättra enhetligheten i data och statistik. En sådan åtgärd kan vara att till exempel skapa harmoniserade standarder. Att statistik är ”harmoniserad” handlar alltså inte nödvändigtvis om att de olika länderna anpassar sig till varandra och skapar identiska definitioner och mått. I stället kan det handla om att skapa harmoniserade standarder som kan användas i de fall då länder jämförs t.ex. i NSD. Harmoniserade standarder kan inkludera definitioner, enkätfrågor, föreslagna mått och utökad information om data, s.k. metadata. De nordiska ländernas producenter av kulturstatistik kan till exempel använda sådana harmoniserade standarder för att anpassa sig till andra, vilket ökar användbarheten av deras statistik. I denna rapport rekommenderas dock inga nya harmoniserade standarder; däremot rekommenderas åtgärder kring mer utförlig information om tabellernas innehåll, dvs. utökad information i metadata.
Denna rapport inleds med en genomgång av de uppgifter som finns tillgängliga i NSD och tabell Cult23. Datainsamlingsprocessen beskrivs liksom tidsserier för respektive land. Därefter beskrivs den metod och de observationer som ligger till grund för rapporten. Rapporten avslutas med en sammanfattning och ett antal rekommendationer för ökad harmonisering av den nordiska statistiken om sysselsättning på kulturområdet.
Statistiken över kulturell sysselsättning i NSD baseras i huvudsak på data från Eurostat, vilka i sin tur är insamlade av de nationella statistikmyndigheterna. Detta gäller för de fem länderna (Norge, Finland, Danmark, Sverige och Island) medan data för Åland är levererade direkt från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Norge och Island är inte medlemmar i EU men omfattas av EFTA-avtalet varför även de ingår i LFS/LFS-systemet och förser Eurostat med LFS/LFS-data. Data hos Eurostat baseras på samordnade arbetskraftsundersökningar i de respektive EU-länderna (inkl. EFTA-länderna), s.k. Labor Force Surveys (LFS).
I figur 1 nedan illustreras hur datainsamlingsprocessen från nationella statistikmyndigheter via Eurostat och till NSD sker.
Figur 1. Datainsamlingsprocess, Nordisk statistikdatabas, Eurostat, Nationella statistikmyndigheter
Data hos Eurostat baseras på europeiska Labor Force Surveys (EU-LFS). Det är de deltagande länderna, dvs. de länder för vilka det redovisas data från LFS på Eurostat, som är ansvariga för att samla in uppgifterna. Dessa länder tillhandahåller uppgifter till Eurostat från sina respektive nationella arbetskraftsundersökningar. Dessa datainsamlingar genomförs huvudsakligen på fyra sätt: personliga besök, telefonintervjuer, webbintervjuer och självadministrativa frågeformulär. Majoriteten av de deltagande länderna i EU-LFS använder endast datoriserade frågeformulär, vilket även gäller för de nordiska länderna.
För att säkerställa att de statistiska resultaten är jämförbara eller harmoniserade mellan länderna samt över tid, ställer EU-LFS ett antal krav på ländernas dataleveranser. Man kräver bl.a. att de
Europeiska unionens arbetskraftsundersökning (EU-LFS) genomförs årligen genom att medlemsstaterna i EU levererar data från de nationella arbetskraftsundersökningarna (LFS) till Eurostat. Även tre EFTA-länder (Island, Norge och Schweiz) och fyra kandidatländer levererar LFS-data till Eurostat. EU-LFS är utformad som en kontinuerlig kvartalsundersökning som mäter arbetskraftens status och andra egenskaper hos befolkningen i varje kvartal, genom att sprida urvalet enhetligt över alla veckor i kvartalet.
De nationella statistikmyndigheterna (National Statistical Institutes, NSI) ansvarar för att utforma nationella frågeformulär, ta fram urval, genomföra intervjuer och skicka resultaten till Eurostat i enlighet med ett gemensamt kodsystem som fastställts av EU. Eurostat ansvarar för att övervaka genomförandet, ge stöd till NSI, främja harmoniserade koncept och metoder och på så sätt sprida jämförbar nationell och europeisk arbetsmarknadsstatistik, bland annat inom kulturområdet.
I de nordiska länderna är det följande nationella statistikmyndigheter som levererar LFS-data till Eurostat:
Som framgått tidigare i denna rapport, hämtas den åländska sysselsättningsstatistiken inom kulturområdet som redovisas i NSD, direkt från den åländska statistikmyndigheten.
De uppgifter om kultursysselsättning som tillhandahålls via NSD avser sysselsättning inom de av Eurostat och dess projekt ESS-net-Culture[1]ESS - European Statistical System Network on Culture. Under början av 2000-talet identifierade DGNSI (Directors General of NSI) dvs. mötesplatsen för generaldirektörerna för respektive nationell statistikmyndighet i Europa, behovet av uttryckte att hitta synergier, harmonisering och spridning av data och metodiken för kulturstatistik. Detta ledde till inrättandet av Woking Group European Statistical System Network on Culture (ESSnet-Kultur). definierade yrkesområdena och näringsgrenarna inom CCS.
Definitionen av CCS är bred och inkluderar kulturarv, arkiv, bibliotek, böcker och media, bildkonst, scenkonst, multimedia, arkitektur, reklam och konsthantverk. Intresset för de kulturella och kreativa näringarna har ökat under senare år, inte minst genom att FN år 2019 deklarerade att år 2021 skulle vara det internationella året för den kreativa ekonomins bidrag till hållbar utveckling (United Nations 2019). Denna deklaration skedde före covid-19-pandemin vilken också den medfört ett ökat fokus på sysselsättning och arbetsvillkor inom de kulturella och kreativa näringarna.
Den kultursysselsättning som redovisas i NSD avser alltså en betydligt större del av arbetsmarknaden än den kultursektor (i huvudsak offentligt finansierad) som representeras i övriga tabeller inom NSD:s avdelning för kultur dvs. Cult01-20. Kulturanalys Norden bedömer nämligen att det kan finnas en risk att användare av statistiken i tabellerna för kulturområdet kan uppfatta att sysselsättningstabellen Cult23 motsvarar sysselsättningen inom de kulturområden som redovisas i övriga kulturtabeller i NSD. Längre fram i denna rapport lämnas en rekommendation kring hur den statistik som i dag presenteras för kultursysselsättning i NSD skulle kunna kompletteras för att minska glappet mellan tabellen för kultursysselsättning Cult23 och de övriga tabellerna för kulturstatistik i NSD.
Som framgår av tabell 1–3 nedan har NSD uppgifter om kultursysselsättningen för samtliga nordiska länder samt för Åland, men inte alltid för samma år. Åland har inte en sammanhängande tidsserie motsvarande de nordiska länderna. Uppgifter för Färöarna och Grönland är inte tillgängliga i NSD.
Tabell 1. Variabler och tidsserier i Nordic Statistics Database, Cult23 för respektive nordiskt land
Källa: Nordic Statistics Database, tabell Cult23
Sverige | Danmark | Norge | Finland | Island | Färöarna | Grönland | Åland | |
Sysselsättning | √ | √ | √ | √ | √ | .. | .. | √ |
Kön | √ | √ | √ | √ | √ | .. | .. | √ |
Årtal | 2011–2020 | 2011–2020 | 2011–2020 | 2011–2020 | 2011–2020 | .. | .. | 2017–2019 |
Tabell 2. Kultursysselsättning (antal sysselsatta inom CCS) i de nordiska länderna enligt Nordic Statistics Database, 2011–2020, tusental
Källa: Nordic Statistics Database, tabell Cult23
CULT23: Cultural employment by unit, sex, time and reporting country | ||||||
Danmark | Finland | Åland | Island | Norge | Sverige | |
Total | Total | Total | Total | Total | Total | |
2011 | 121,5 | 128,9 | .. | 9,1 | 113,1 | 219,6 |
2012 | 125,2 | 124,8 | .. | 9,2 | 119,3 | 225,2 |
2013 | 124,1 | 118,9 | .. | 10,2 | 113,9 | 225,6 |
2014 | 123,0 | 118,5 | .. | 10,5 | 105,5 | 222,8 |
2015 | 125,7 | 123,3 | .. | 11,4 | 102,5 | 231,3 |
2016 | 124,6 | 116,8 | .. | 12,3 | 102,5 | 242,9 |
2017 | 122,7 | 115,5 | 1,0 | 11,4 | 102,2 | 242,8 |
2018 | 120,0 | 125,7 | 1,0 | 11,1 | 101,4 | 233,6 |
2019 | 125,4 | 131,5 | 1,0 | 11,1 | 104,9 | 249,6 |
2020 | 125,5 | 127,9 | .. | 11,2 | 106,4 | 243,3 |
Tusental | Män | Män | Män | Män | Män | Män |
2011 | 58,8 | 64,8 | .. | 4,8 | 58,0 | 114,0 |
2012 | 59,6 | 59,3 | .. | 4,5 | 63,8 | 120,9 |
2013 | 61,4 | 55,8 | .. | 5,4 | 59,6 | 119,3 |
2014 | 60,6 | 55,5 | .. | 5,0 | 54,3 | 110,0 |
2015 | 61,9 | 60,1 | .. | 5,9 | 51,0 | 111,0 |
2016 | 62,5 | 58,1 | .. | 6,5 | 51,9 | 116,9 |
2017 | 61,5 | 56,6 | 0,4 | 5,7 | 51,7 | 118,6 |
2018 | 59,3 | 59,3 | 0,4 | 5,2 | 53,3 | 114,5 |
2019 | 62,5 | 60,1 | 0,4 | 4,9 | 53,2 | 115,7 |
2020 | 63,7 | 58,7 | .. | 6,0 | 53,1 | 112,1 |
Tusental | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor |
2011 | 62,8 | 64,2 | .. | 4,3 | 55,0 | 105,7 |
2012 | 65,6 | 65,5 | .. | 4,7 | 55,4 | 104,4 |
2013 | 62,7 | 63,1 | .. | 4,8 | 54,3 | 106,3 |
2014 | 62,4 | 63,0 | .. | 5,6 | 51,2 | 112,9 |
2015 | 63,8 | 63,2 | .. | 5,4 | 51,6 | 120,3 |
2016 | 62,1 | 58,7 | .. | 5,8 | 50,6 | 126,0 |
2017 | 61,1 | 58,9 | 0,6 | 5,8 | 50,4 | 124,2 |
2018 | 60,7 | 66,4 | 0,6 | 5,9 | 48,1 | 119,1 |
2019 | 62,9 | 71,4 | 0,6 | 6,1 | 51,7 | 134,0 |
2020 | 61,8 | 69,2 | .. | 5,3 | 53,3 | 131,2 |
Tabell 3. Kultursysselsättning (antal sysselsatta inom CCS) i de nordiska länderna som andel av total sysselsättning enligt Nordic Statistics Database, 2011–2020
Källa: Nordic Statistics Database, tabell Cult23
CULT23: Cultural employment by sex, time, unit and reporting country | ||||||
Danmark | Finland | Åland | Island | Norge | Sverige | |
Andel av total sysselsättning % | Total | Total | Total | Total | Total | Total |
2011 | 4,6 | 5,2 | .. | 5,5 | 4,5 | 4,8 |
2012 | 4,7 | 5,0 | .. | 5,5 | 4,6 | 4,8 |
2013 | 4,7 | 4,8 | .. | 5,9 | 4,4 | 4,8 |
2014 | 4,6 | 4,8 | .. | 5,9 | 4,0 | 4,7 |
2015 | 4,6 | 5,1 | .. | 6,2 | 3,9 | 4,8 |
2016 | 4,5 | 4,8 | .. | 6,4 | 3,9 | 4,9 |
2017 | 4,4 | 4,7 | 6,6 | 5,9 | 3,9 | 4,8 |
2018 | 4,2 | 4,9 | 6,5 | 5,6 | 3,8 | 4,6 |
2019 | 4,4 | 5,1 | 7,0 | 5,5 | 3,9 | 4,9 |
2020 | 4,4 | 5,1 | .. | 5,8 | 3,9 | 4,8 |
Andel av total sysselsättning % | Män | Män | Män | Män | Män | Män |
2011 | 4,2 | 5,1 | .. | 5,6 | 4,4 | 4,7 |
2012 | 4,3 | 4,6 | .. | 5,2 | 4,7 | 4,9 |
2013 | 4,4 | 4,4 | .. | 5,9 | 4,3 | 4,8 |
2014 | 4,3 | 4,4 | .. | 5,4 | 3,9 | 4,4 |
2015 | 4,3 | 4,8 | .. | 6,1 | 3,7 | 4,4 |
2016 | 4,3 | 4,6 | .. | 6,4 | 3,7 | 4,6 |
2017 | 4,2 | 4,4 | 5,2 | 5,5 | 3,7 | 4,5 |
2018 | 3,9 | 4,5 | 5,3 | 4,9 | 3,8 | 4,3 |
2019 | 4,1 | 4,5 | 5,4 | 4,6 | 3,7 | 4,3 |
2020 | 4,2 | 4,5 | .. | 5,7 | 3,7 | 4,2 |
Andel av total sysselsättning % | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor | Kvinnor |
2011 | 5,0 | 5,4 | .. | 5,4 | 4,6 | 4,8 |
2012 | 5,2 | 5,4 | .. | 5,8 | 4,5 | 4,7 |
2013 | 5,0 | 5,3 | .. | 5,9 | 4,4 | 4,8 |
2014 | 5,0 | 5,3 | .. | 6,5 | 4,1 | 5,0 |
2015 | 5,0 | 5,3 | .. | 6,2 | 4,1 | 5,2 |
2016 | 4,8 | 5,0 | .. | 6,4 | 4,0 | 5,4 |
2017 | 4,7 | 4,9 | 8,0 | 6,4 | 4,0 | 5,2 |
2018 | 4,6 | 5,4 | 7,8 | 6,4 | 3,8 | 4,9 |
2019 | 4,7 | 5,8 | 8,5 | 6,6 | 4,0 | 5,5 |
2020 | 4,6 | 5,7 | .. | 5,9 | 4,2 | 5,5 |
I tidigare tekniska rapporter om statistikharmonisering har Kulturanalys Norden skickat ut enkäter till de nordiska ländernas statistikansvariga myndigheter. Syftet har varit att samla in uppgifter för att kunna förstå och beskriva likheter och skillnader vid insamling och redovisning av de uppgifter som ingår i de aktuella tabellerna i NSD. Då sysselsättningsstatistiken för kulturområdet i NSD hämtas från Eurostat och därigenom redan är insamlad efter gemensamma definitioner har detta inte ansetts nödvändigt i föreliggande rapport.
Arbetet med att undersöka graden av harmoniserad sysselsättningsstatistik inom kulturområdet har i stället skett huvudsakligen på tre sätt:
Ansvaret för den nordiska sysselsättningsstatistiken ligger i samtliga länder och självstyrande områden hos den officiella statistikmyndigheten. Det finns vanligen två huvudsakliga typer av källor till sysselsättningsstatistik: registerdata och LFS.
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik ger vanligen årlig eller kvartalsmässig information (i vissa fall månadsvis) om befolkningens sysselsättning utifrån administrativa data. Fördelen med registerdata är att de möjliggör studier av utvecklingen för fint nedbrutna subpopulationer, då statistiken vanligen omfattar hela den folkbokförda befolkningen i arbetsför ålder i respektive land. Registerdata består ofta av kontrolluppgiftsregister och inkomstdeklarationer. För att definieras som sysselsatt bör individer vanligen ha en bruttolöneinkomst över ett fördefinierat gränsvärde. De nordiska länderna har välutvecklade system för registerbaserad sysselsättningsstatistik.
Statistikmyndigheterna i de nordiska länderna genomför även kontinuerligt LFS, urvalsundersökningar som mäter arbetsmarknadsförhållandena för befolkningen i en specificerad åldersgrupp (före år 2021 i gruppen 15–74 år och därefter i gruppen 15–89 år). LFS är vanligen det officiella måttet för t.ex. arbetslösheten och sysselsättningen i de nordiska länderna. LFS baseras på ett urval av den definierade populationen i respektive land, och datainsamlingen sker vanligen genom telefonintervjuer där varje individ i urvalet får svara på frågor om sin arbetsmarknadsstatus under en specifik referensvecka (European Labor Force Survey). LFS:s definitioner är harmoniserade för att i så stor utsträckning som möjligt likna de definitioner som används i andra länder. Vid jämförelser mellan länder är därför LFS-statistik normalt lättast att använda, då definitioner redan från början är harmoniserade. Det som i huvudsak skiljer de nordiska ländernas tillvägagångssätt åt är urvalsstorleken på undersökningen. Denna skillnad är naturligtvis kopplad till skillnader mellan länderna i befolkningens och arbetskraftens storlek.
Statistiken som redovisas i den nordiska statistikdatabasen kommer för samtliga länder (bortsett från Åland) från de nationella arbetskraftsundersökningarna och är kopplade direkt från Eurostat.
När det gäller dataunderlagen i NSD Cult23 föreligger alltså en skillnad i den mening att datakällorna skiljer sig åt mellan de nordiska länderna å ena sidan och Åland å den andra. Data för de nordiska länderna hämtas från Eurostat och baseras på LFS, medan data för Åland levereras direkt från den åländska statistikmyndigheten ÅSUB och baseras på registerdata. Anledningen till detta är att ingen LFS/LFS genomförs på Åland.
Ur detta perspektiv skulle en möjlig slutsats kunna vara att man bör rekommendera registerbaserade uppgifter för kultursysselsättningen i NSD för samtliga nordiska länder. I bilaga till denna rapport finns en tabell (Tabell 4) där tabellerna i NSD (Cult01–17) matchas mot korresponderande NACE-koder för vilka sysselsättningen i de nordiska länderna skulle kunna tas fram hos respektive NSI. Kulturanalys Norden bedömer dock inte att detta är en rimlig rekommendation.
I sammanhanget kan det dock vara på sin plats att slå fast att sådana möjligheter finns. Kulturanalys Norden genomförde exempelvis under år 2020–2021 ett projekt kring just den kulturella och kreativa arbetsmarknaden i Norden. I detta projekt användes både statistik från Eurostat/EU-LFS avseende CCS-sysselsättning och motsvarande uppgifter baserade på registerdata från respektive land. När det gäller registerdata kunde Kulturanalys Norden genom direkt tillgång till individdata från statistikmyndigheten SCB i Sverige skapa underlag för analys om personer med kulturyrken och med anställning i kulturella och kreativa näringar i Sverige. Kulturanalys Norden genomförde även en inventering över vilka motsvarande registerdata som var möjliga att ta del av från statistikmyndigheterna i de övriga nordiska länderna och beställde sådan data. Det arbetet var dock relativt krävande, och Kulturanalys Nordens rekommendation är snarare att befintliga LFS-baserade tabeller kompletteras med data på NACE Rev.2-nivå tillgängliga via Eurostat. Mer om detta nedan.
Den tabell som NSD i dag redovisar över kultursysselsättning i Norden avser, som tidigare nämnts, Eurostats definition av de kulturella och kreativa sektorerna. Den kultursysselsättning som redovisas i NSD avser alltså en betydligt större del av arbetsmarknaden än den kultursektor som representeras i övriga tabeller inom NSD:s avdelning för kultur dvs. Cult01–23. Kulturanalys Norden bedömer att det kan finnas en risk att användare av statistiken i tabellerna för kulturområdet kan uppfatta att sysselsättningstabellen Cult23 på något sätt korresponderar mot de kulturområden som redovisas i övriga kulturtabeller i NSD.
Via Eurostat finns dock möjligheten att för de nordiska länderna hämta uppgifter om sysselsättningen baserat på LFS på s.k. NACE Rev.2-nivå och de näringsgrensområden som traditionellt kopplas till kulturområdet. Inom näringsgrensnomenklaturen handlar det på bokstavs- eller avdelningsnivå om området R – Kultur, nöjen och fritid. Denna avdelning omfattar en mängd verksamheter avsedda att tillgodose olika kultur-, underhållnings- och fritidsintressen hos allmänheten; utöver kulturaktiviteter inkluderas dock även spel-, idrotts- och fritidsaktiviteter. På nästa nivå inom nomenklaturen, dvs. på tvåsiffernivå, går det dock att inom avdelningen R separera kulturen från spel-, idrotts- och fritidsaktiviteter. Detta görs genom att endast inkludera R:90 och R:91, där R:90 avser konstnärlig och kulturell verksamhet samt underhållningsverksamhet och R:91 avser biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet och andra kulturella aktiviteter (se utdrag i tabell 5 & 6 i bilaga)[1]Skillnaden mellan definitionerna KKN (Kulturella och Kreativa Näringar) och kultur enligt NACE 90–91 blir också tydlig om vi jämför storleken på sysselsättningen för ett givet år. Exempelvis var 125 500 personer sysselsatta inom KKN i Danmark år 2020, medan sysselsättningen inom kultur enligt R90–91 var 30 600 personer, dvs. knappt en fjärdedel av KKN-sysselsättningen..
Denna data kan även presenteras köns- och åldersfördelat. En sådan redovisning skulle innebära en komplementär sysselsättningsdefinition som egentligen ligger närmre den definition av kultur som redovisas i övriga kulturtabeller i NSD, dvs. Cult01–20. Kulturanalys Norden bedömer att det vore fördelaktigt om den sysselsättningsstatistik som redovisas i NSD kompletteras med dessa tabeller.
Enligt de mailkonversationer som Kulturanalys Norden fört med de självstyrande områdena (Åland, Grönland och Färöarna) bör det vara möjligt att för dessa redovisa sysselsättning på NACE tvåsiffernivå baserat på registerdata, med förbehållet att det då handlar om väldigt låga antal och det speciellt då nuvarande tabeller i NSD Cult23 avrundas till tusental.
En fördel med en sådan kompletterande tabell över sysselsättning inom NACE R:90–91 skulle alltså, förutom bättre korrespondens med övriga tabeller Cult01–20, vara att även data för de självstyrande områdena kunde inkluderas.
Den statistik som i dag finns tillgänglig i NSD tabell Cult23 sträcker sig fram till och med år 2020. För kommande år är ambitionen inom EU att förenkla och rationalisera framställningen av europeisk statistik om personer och hushåll, som samlas in genom urvalsundersökningar.
Från och med den 1 januari 2021 har därför arbetskraftsundersökningarna i samtliga länder anpassats till EU:s nya ramlag (förordning 2019/1700) för den sociala statistiken. Denna nya ramlag gäller för alla EU-länder och infördes samtidigt i hela EU den 1 januari 2021. Den nya ramlagen innebär vissa förändringar i definitioner av variabler, av urval och i den ordning som frågorna ställs i arbetskraftsundersökningarna. Dessutom tillkommer ett antal nya variabler, samtidigt som ett antal tas bort.
Förordning 2019/1700 anger ramen för den sociala statistiken och grundförutsättningarna för undersökningarna avseende till exempel population, precisionskrav, periodicitet och leveranstider.
Den mest betydande förändringen gäller målpopulationen för LFS/LFS-undersökningarna. I tidsserierna fram till och med år 2020 var målpopulationen folkbokförda i landet i åldern 15–74 år (enligt EU-förordning 577/98 så kallade ”usual residents”). Från och med 2021 är nu målpopulationen folkbokförda i landet i åldern 15–89 år.
Förändringar görs också av avgränsningen för gruppen ”sysselsatta”. Vissa individer som har varit helt frånvarande längre än 3 månader kommer inte längre att betraktas som sysselsatta. Detta gäller bland annat helt tjänstlediga utan lön, permitterade, frånvarande pga. arbetsbrist, uppsagda utan arbetsplikt, föräldralediga som inte tar ut eller är berättigade till föräldrapenning samt säsongsarbetande som inte utför något arbete kopplat till detta under innevarande säsong. Just antalet permitterade kan komma att få betydande konsekvenser för antalet sysselsatta, då permittering var en vanligt förekommande arbetsgivaråtgärd i flera nordiska länder under coronapandemin, bland annat under år 2021.
Konsekvensen blir troligen färre sysselsatta, då vissa grupper med längre frånvaro från arbete inte räknas med. Valet av metod för att skatta omfattningen av eventuella tidsseriebrott är upp till medlemsländerna.
Att det föreligger definitions- och metodskillnader i de data som redovisas för år 2020 och bakåt respektive 2021 och framåt, är något som NSD kan behöva notera i metadata för tabell Cult23.
I detta avsnitt redogörs för de slutsatser som dragits i rapporten om jämförbarheten i den nordiska sysselsättningsstatistiken för kultur som redovisas i tabell Cult23 i NSD, samt vilka rekommendationer som följer av våra observationer.
Datainsamlingen för LFS/LFS är harmoniserad i de nordiska länderna med undantag för Åland, där uppgifterna i NSD i stället är registerbaserade. Utöver att data för Åland har en annan typ av källa föreligger även ett problem i att den åländska sysselsättningen redan är inräknad i de finska uppgifterna. Det finns alltså risk för dubbelräkning av den åländska kultursysselsättningen i Cult23. Ett möjligt alternativ hade kunnat vara att undersöka möjligheterna att räkna bort den åländska kultursysselsättningen ur de data som redovisas för Finland. Eftersom data är baserade på olika källor (LFS/LFS) bedömer dock Kulturanalys Norden inte detta som en rimlig möjlighet. En alternativ möjlighet hade kunnat vara att efterfråga LFS-uppgifter från Statistikcentralen i Finland, där Åland har exkluderats. Kulturanalys Norden har dock bedömt det som en rimligare åtgärd att i tabellen Cult23 tydligt informera om att den åländska kultursysselsättningen ingår i data för Finland.
Den statistik som tillgängliggörs via NSD om kultursysselsättning i Norden har hög grad av jämförbarhet. Vad gäller användbarheten påverkas denna dock negativt av det faktum att den sysselsättningsstatistik som tillhandahålls avser vad som normalt benämns CCS/CCI, dvs. sysselsättning inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta är en betydligt bredare benämning än vad som avses med ”kultur” i övriga tabeller i NSD (Cult01–20). Nedan lämnas därför en rekommendation om kompletterande data i syfte att öka användbarheten.
Mot bakgrund av dessa observationer rekommenderar Kulturanalys Norden följande:
Frågeformulär AKU/LSF för respektive nordiskt land: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/1978984/6037342/2020-LFS-questionnaires.zip
ESSnet‐CULTURE European Statistical System Network on Culture FINAL REPORT: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/341465/3199631/essnet-culture.pdf/a6518128-69b3-4d89-82b8-060a3ad0d1d5
European Labor Force Survey: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=EU_labour_force_survey
Eurostat: Statistical classification of economic activities in the European Community: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5902521/KS-RA-07-015-EN.PDF
Eurostat, Labour Force Survey in the EU, EFTA and candidate countries MAIN CHARACTERISTICS OF NATIONAL SURVEYS, 2020. 2022 edition: https://ec.europa.eu/eurostat/documents/7870049/14295950/KS-FT-22-001-EN-N.pdf/181eccb6-9e96-4610-b6a5-724e61d86200?t=1644223291785
Internationell standardklassificering av yrken (ISCO): https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:International_standard_classification_of_occupations_(ISCO)
Kulturanalys Norden, Den kulturella och kreativa arbetsmarknaden i Norden – en metodutvecklingsrapport. Nordisk kulturfakta 2022:02: https://kulturanalys.se/publikation/den-kulturella-och-kreativa-arbetsmarknaden-i-norden/
Statistikmyndigheten SCB 2021, Ämnesdesign Arbetsmarknad, slutrapport. Dnr A2021/2078. SCB 2021: https://www.scb.se/contentassets/4151635ea4b74b22a3ba8ecc0c81874f/amnesdesign-arbetsmarknad-slutrapport.pdf
Statistisk klassificering av ekonomisk verksamhet i Europeiska gemenskapen (NACE): https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Statistical_classification_of_economic_activities_in_the_European_Community_(NACE)
United Nations (2019). Resolution from the 74th session of the UN General Assembly, 2021. International Year of Creative Economy for Sustainable Development. New York: United Nations, General Assembly.
Tabell 4. De näringsgrenskoder för sysselsättning som bäst korresponderar med respektive kulturtabell i NSD (Cult01–17).
Källa: NSD & Eurostat, Statistical classification of economic activities in the European Community.
NSD tabell | NACE | NACE Benämning | Beskrivning NSD & NACE |
Cult01 | NSD: Bibliotek och volymer efter rapporterande land, typ av bibliotek, innehåll och tid | ||
91.01 | Biblioteks- och arkivverksamhet | NACE: Denna klass omfattar dokumentation och informationsverksamhet för bibliotek av alla slag; läs-, lyssnings- och visningsrum; offentliga arkiv som tillhandahåller service till allmänheten eller till en speciell kundkrets, såsom studenter, forskare, personal, medlemmar samt drift av statliga arkiv; organisation av en samling, oavsett om den är specialiserad eller inte; katalogisering av samlingar; utlåning och förvaring av böcker, kartor, tidskrifter, filmer, skivor, band, konstverk etc.; hämtningsaktiviteter för att tillmötesgå informationsförfrågningar etc.; stockfoto- och filmbibliotek och tjänster. | |
Cult03 | NSD: Tidningar och nettoupplaga efter rapporterande land, innehåll och tid | ||
18.11 | Tryckning av tidningar | NACE: Denna klass omfattar tryckande av tidningar, inklusive reklamtidningar. | |
58.13 | Utgivning av tidningar | NACE: Denna klass omfattar utgivning av tidningar, inklusive reklamtidningar, som utkommer minst fyra gånger i veckan. Publicering kan ske i tryckt eller elektronisk form, även på internet. | |
63.91 | Nyhetsbyråverksamhet | NACE: Denna klass inkluderar nyhetssyndikat och nyhetsbyråaktiviteter som förmedlar nyheter, bilder och inslag till media. | |
Cult04-05 | NSD: Biografer efter rapporterande land, innehåll och tid; biofilmspremiärer efter rapporterande land, domän, enhet och tid | ||
59.14 | Filmvisningsaktiviteter | NACE: Denna klass omfattar aktiviteter med film- eller videoprojektion på biografer, i det fria eller i andra projektionsanläggningar; aktiviteter i filmklubbar. | |
59.12 | Produktion av film, video och tv-program | NACE: Denna klass inkluderar efterproduktionsaktiviteter såsom redigering, film-/bandöverföringar, titlar, undertextning, krediter, dold textning, datorproducerad grafik, animation och specialeffekter; framkallning och bearbetning av filmfilm; aktiviteter för filmlaboratorier och verksamhet i speciallaboratorier för animerade filmer. | |
Cult15 | NSD: Teatrar efter rapporterande land, innehåll och tid | ||
90.01 | Scenkonst | NACE: Denna klass omfattar produktion av levande teaterpresentationer, konserter och opera- eller dansproduktioner och andra scenproduktioner; aktiviteter av grupper, cirkusar eller företag, orkestrar eller band; enskilda artisters aktiviteter som skådespelare, dansare, musiker, föreläsare eller talare. | |
Cult16 | NSD: Museer efter rapporterande land, innehåll och tid | ||
91.02 | Museer | NACE: Denna klass omfattar drift av museer av alla slag: konstmuseer; museer för smycken, möbler, kostymer, keramik, silver; naturhistoriska, vetenskapliga och tekniska museer; historiska museer, inklusive militärmuseer; andra specialiserade museer; friluftsmuseer. | |
Cult17 | NSD: Böcker utgivna efter rapporterande land, genre och tid | ||
58.11 | Bokutgivning | NACE: Denna klass inkluderar aktiviteterna att publicera böcker i tryckt form, i elektronisk form (CD, elektroniska displayer etc.), ljudform eller på internet. Inkluderat är: utgivning av böcker, broschyrer, flygblad och liknande publikationer, inklusive utgivning av ordböcker och uppslagsverk; utgivning av atlaser, kartor och diagram; utgivning av ljudböcker; utgivning av uppslagsverk m.m. på CD-ROM. |
Tabell 5. Sysselsättning inom kultur efter NACE Rev. 2, efter år, från Eurostat tabell LFSQ_EGAN22D.
Källa: Eurostat, Employment by sex, age and detailed economic activity (from 2008 onwards, NACE Rev. 2 two-digit level) - 1 000
https://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do
NACE Rev.2 angivet i 1 000 personer | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
Danmark | R90 - Creative, arts and entertainment activities | 11,8 | 12,4 | 13,1 | 13,3 | 11,9 | 12,4 | 13,3 | 13,2 | 14,5 | 13,6 |
R91 - Libraries, archives, museums and other cultural activities | 17,5 | 17,5 | 16,4 | 16,8 | 17,6 | 17,4 | 17,1 | 17,4 | 17,1 | 17 | |
Total R90–91 | 29,3 | 29,9 | 29,5 | 30,1 | 29,5 | 29,8 | 30,4 | 30,6 | 31,6 | 30,6 | |
Finland | R90 - Creative, arts and entertainment activities | 17,9 | 18,8 | 16,6 | 16 | 17,1 | 17,9 | 17,3 | 18,4 | 17,7 | 17,3 |
R91 - Libraries, archives, museums and other cultural activities | 12,2 | 10,7 | 12,2 | 10,6 | 11,5 | 11,8 | 11,6 | 12,1 | 12,4 | 12,3 | |
Total R90–91 | 30,1 | 29,5 | 28,8 | 26,6 | 28,6 | 29,7 | 28,9 | 30,5 | 30,1 | 29,6 | |
Sverige | R90 - Creative, arts and entertainment activities | 26,5 | 27,7 | 29,5 | 30,4 | 29,1 | 26,8 | 28,3 | 34,9 | 31,2 | 21,3 |
R91 - Libraries, archives, museums and other cultural activities | 19,6 | 20,1 | 20,6 | 19,6 | 21,7 | 23,9 | 26,1 | 24,9 | 23,4 | 23,2 | |
Total R90–91 | 46,1 | 47,8 | 50,1 | 50 | 50,8 | 50,7 | 54,4 | 59,8 | 54,6 | 44,5 | |
Island | R90 - Creative, arts and entertainment activities | 1,3 | 1,2 | 1,4 | 1,6 | 1,6 | 1,1 | 1,5 | 1,7 | 1,3 | 1,5 |
R91 - Libraries, archives, museums and other cultural activities | 1,1 | 0,9 | 1 | 0,8 | 0,8 | 1,1 | 0,9 | 1 | 0,8 | 0,9 | |
Total R90–91 | 2,4 | 2,1 | 2,4 | 2,4 | 2,4 | 2,2 | 2,4 | 2,7 | 2,1 | 2,4 | |
Norge | R90 - Creative, arts and entertainment activities | 17,5 | 18,8 | 20,9 | 19,2 | 17,6 | 15,4 | 16,5 | 19 | 19,8 | 15,8 |
R91 - Libraries, archives, museums and other cultural activities | 9,3 | 8,2 | 7,9 | 7,8 | 8,4 | 8,1 | 8,1 | 10,7 | 11,7 | 13,8 | |
Total R90–91 | 26,8 | 27 | 28,8 | 27 | 26 | 23,5 | 24,6 | 29,7 | 31,5 | 29,6 |
Tabell 6. Sysselsättning inom kultur (R90–91), NACE Rev. 2, efter kvartal från Eurostat tabell [LFSQ_EGAN22D].
Källa: Eurostat, Employment by sex, age and detailed economic activity (from 2008 onwards, NACE Rev. 2 two-digit level) - 1 000
https://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=lfsq_egan22d&lang=en
GEO | Danmark | Finland | Sverige | Island | Norge | |||||
NACE rev.2 | R90 | R91 | R90 | R91 | R90 | R91 | R90 | R91 | R90 | R91 |
2008Q1 | 14 | 15,1 | 15,6 | 10,5 | 26,7 | 20,2 | 1,5 | : | 11,9 | 8,5 |
2008Q2 | 10,7 | 20,8 | 14,8 | 11,4 | 26,7 | 22,9 | 2,2 | : | 12,6 | 8,7 |
2008Q3 | 14,1 | 16,5 | 15,8 | 10,8 | 25,8 | 22,7 | 2,1 | 1,1 | 11,7 | 9,5 |
2008Q4 | 13,6 | 15,7 | 16,7 | 10,5 | 26,5 | 19,7 | 1,5 | : | 13,4 | 7,2 |
2009Q1 | 10,6 | 18,1 | 13,4 | 9,5 | 26 | 20,5 | 1,1 | : | 12,3 | 8 |
2009Q2 | 10,8 | 19,8 | 14,4 | 11,7 | 23,3 | 20,4 | 1,6 | : | 14,3 | 9,8 |
2009Q3 | 14,3 | 18,3 | 15,8 | 11,9 | 23 | 20,5 | 1,6 | : | 14,9 | 10,4 |
2009Q4 | 10,9 | 18,6 | 14,8 | 10,1 | 25,4 | 17,9 | 1,3 | : | 16,8 | 9,3 |
2010Q1 | 10,2 | 20,6 | 13,5 | 12,1 | 26,5 | 18,9 | : | : | 18 | 10,2 |
2010Q2 | 12,5 | 17,1 | 13,4 | 11,8 | 27,2 | 20,7 | 1,2 | : | 15,1 | 11,2 |
2010Q3 | 15,8 | 13,1 | 16 | 12,6 | 26,2 | 20,3 | 1,4 | : | 17 | 11,5 |
2010Q4 | 13,3 | 13,5 | 16,6 | 10,8 | 27,7 | 20,2 | 1,5 | : | 17,7 | 10,7 |
2011Q1 | 11,6 | 17,5 | 18,5 | 12,8 | 28,7 | 19 | 1,4 | : | 16,5 | 9,7 |
2011Q2 | 13,1 | 17,8 | 16,1 | 11,9 | 26,7 | 21,4 | 1,6 | : | 19,2 | 10,2 |
2011Q3 | 11,7 | 12,9 | 18,4 | 14,4 | 26,3 | 19,9 | 1,1 | : | 18,5 | 10,5 |
2011Q4 | 10,6 | 13,8 | 20,2 | 12,2 | 25,6 | 18,5 | 1,4 | : | 18,4 | 10,1 |
2012Q1 | 11,8 | 15,5 | 17,5 | 11,6 | 27,1 | 19,2 | 1,4 | 1 | 14,3 | 9,3 |
2012Q2 | 9,8 | 17,9 | 17,7 | 11,5 | 26,4 | 18,9 | : | 1,2 | 17,3 | 10 |
2012Q3 | 14,6 | 19 | 17,2 | 13,4 | 24,7 | 21,4 | 1,3 | 1,3 | 18,6 | 9 |
2012Q4 | 11 | 17,6 | 19,1 | 12,4 | 27,8 | 18,8 | 1,4 | : | 19,8 | 8,7 |
2013Q1 | 10,4 | 16,5 | 20,7 | 9,1 | 27,9 | 19,4 | 1,4 | : | 19,6 | 8,2 |
2013Q2 | 10,5 | 17,2 | 19,5 | 10,1 | 26,7 | 21 | 1,2 | : | 18,2 | 8,1 |
2013Q3 | 12,7 | 18,6 | 18,2 | 13,1 | 26,6 | 20,8 | 1 | 1,5 | 17,5 | 9 |
2013Q4 | 15,9 | 17,8 | 16,7 | 10,5 | 29,4 | 19,3 | 1,3 | : | 19,9 | 7,5 |
2014Q1 | 10,1 | 15,8 | 16,4 | 10,9 | 29,2 | 19,6 | 1,1 | : | 21,7 | 7,6 |
2014Q2 | 12,7 | 15,3 | 17,1 | 12 | 29,7 | 21,8 | 1,3 | 1,1 | 20,9 | 8 |
2014Q3 | 16,5 | 17,8 | 15,7 | 13,6 | 30,5 | 22,5 | 1,7 | 1,1 | 21 | 8,8 |
2014Q4 | 13,1 | 16,6 | 17,3 | 12,4 | 28,6 | 18,5 | 1,7 | : | 19,8 | 7,1 |
2015Q1 | 15,1 | 18 | 17 | 10,1 | 29,3 | 18,3 | 1,8 | : | 18,1 | 7,5 |
2015Q2 | 15,7 | 17,6 | 16 | 10,3 | 29,8 | 21,3 | 2,1 | : | 18,9 | 7,1 |
2015Q3 | 12,4 | 15,7 | 14,6 | 10,6 | 32,9 | 18,9 | 1,6 | : | 20,3 | 9,1 |
2015Q4 | 9,9 | 15,9 | 16,3 | 11,2 | 29,7 | 19,7 | : | : | 19,6 | 7,6 |
2016Q1 | 11,3 | 17,6 | 17,1 | 10,1 | 29,1 | 19,8 | 1,4 | : | 18,7 | 6,4 |
2016Q2 | 11,6 | 17,5 | 16,8 | 11,5 | 27 | 19,8 | 2 | : | 18,7 | 10,2 |
2016Q3 | 12,8 | 16,3 | 17,5 | 12,7 | 30,5 | 24,5 | 1,7 | : | 16,2 | 8,5 |
2016Q4 | 12 | 19,2 | 17,2 | 11,8 | 29,9 | 22,8 | 1,2 | : | 16,9 | 8,3 |
2017Q1 | 9,8 | 16,5 | 17,4 | 9,3 | 27,6 | 22,1 | : | : | 14,3 | 7,9 |
2017Q2 | 13,8 | 17,2 | 19,7 | 12,6 | 27 | 23,4 | : | 1,2 | 16,4 | 8,6 |
2017Q3 | 12,8 | 17,7 | 16,7 | 12,7 | 26,1 | 24,8 | 1,5 | 1,2 | 14,8 | 9 |
2017Q4 | 13,1 | 18 | 17,9 | 12,4 | 26,6 | 25,4 | 1,4 | 1,1 | 16,1 | 6,9 |
2018Q1 | 10 | 18,9 | 17,5 | 10,3 | 23,9 | 25,2 | 1,2 | : | 15,5 | 6,9 |
2018Q2 | 11,5 | 18,2 | 18,1 | 11,6 | 23,5 | 25,7 | 1,6 | 1 | 15,7 | 8 |
2018Q3 | 16,2 | 15,7 | 15,6 | 11,5 | 32,2 | 28 | 1,9 | 1,2 | 16,5 | 9,3 |
2018Q4 | 15,4 | 15,4 | 17,9 | 13,1 | 33,6 | 25,3 | 1,3 | : | 18,1 | 8,3 |
2019Q1 | 10,2 | 17,2 | 18,3 | 11,3 | 36,3 | 24 | 1,5 | 1,1 | 20,5 | 10 |
2019Q2 | 13,5 | 21,5 | 17,1 | 11,7 | 34,9 | 25,6 | 1,2 | : | 17,7 | 10 |
2019Q3 | 15,4 | 17,2 | 17,8 | 11,9 | 33,9 | 26,6 | 2,5 | 1,1 | 19,3 | 11,7 |
2019Q4 | 13,6 | 13,9 | 20,4 | 13,7 | 34,4 | 23,2 | 1,8 | 1,1 | 18,6 | 10,9 |
2020Q1 | 14,4 | 16,1 | 20 | 13,6 | 33,7 | 23,8 | 1,2 | : | 20 | 10,5 |
2020Q2 | 14,1 | 18,3 | 15,1 | 10,7 | 32,9 | 21,7 | 1,2 | : | 19,6 | 10,7 |
2020Q3 | 14,7 | 17,8 | 19,2 | 11,6 | 30,9 | 22,2 | 1,8 | 1,1 | 20,5 | 13,3 |
2020Q4 | 14,7 | 16,4 | 16,6 | 13,8 | 27,1 | 25,8 | 1,2 | : | 19 | 12,4 |
2021Q1 | 14,8 | 13,9 | 15,3 | 12,8 | 21,7 | 23,4 | 1,5 | : | 14 | 12,3 |
2021Q2 | 11,4 | 17,5 | 17,6 | 13,3 | 18,5 | 25,3 | 1,5 | : | 16,7 | 15,1 |
2021Q3 | 14,9 | 17,7 | 19,1 | 11,5 | 22,2 | 24,1 | 1,7 | 1,2 | 16,5 | 14,4 |
2021Q4 | 13,5 | 18,8 | 17,1 | 11,5 | 22,6 | 20,1 | 1,1 | : | 16,2 | 13,5 |
2022Q1 | 15,4 | 11,7 | 17 | 11,3 | 22,1 | 17,8 | 1,2 | 1,3 | 17 | 14,2 |
Nord 2022:023
ISBN 978-92-893-7457-6 (PDF)
ISBN 978-92-893-7458-3 (ONLINE)
http://dx.doi.org/10.6027/nord2022-023
Foto på framsidan i ONLINE / sidan 2 i PDF: Yadid Levy/norden.org
© Nordiska ministerrådet 2022
Den här publikationen är utgiven av Kulturanalys Norden på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Kulturanalys Norden utgör ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik till nytta för det nordiska kulturpolitiska samarbetet, nationella myndigheter, kulturlivet i de nordiska länderna och nordisk kulturforskning.
Denna publikation har finansierats av Nordiska ministerrådet. Men innehållet återspeglar inte nödvändigtvis Nordiska ministerrådets synpunkter, åsikter eller rekommendationer.
Detta verk är tillgängligt under licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0
Översättningar: Om du översätter detta verk, vänligen inkludera följande ansvarsfriskrivning: Denna översättning är inte producerad av Nordiska ministerrådet och ska inte betraktas som officiell. Nordiska ministerrådet kan inte hållas ansvarigt för översättningen eller eventuella fel i den.
Bearbetningar: Om du bearbetar detta verk, vänligen lägg till följande ansvarsfriskrivning tillsammans med tillskrivningen: Detta är en bearbetning av ett originalverk av Nordiska ministerrådet. De synpunkter och åsikter som uttrycks i bearbetningen är författarens/författarnas egna. Synpunkterna och åsikterna i denna bearbetning har inte godkänts av Nordiska ministerrådet.
Innehåll från tredje part: Nordiska ministerrådet äger nödvändigtvis inte varje enskild del av detta verk. Nordiska ministerrådet kan därför inte garantera att återanvändningen av innehåll från tredje part inte gör intrång i tredje parts upphovsrätt. Om du vill återanvända innehåll från tredje part står du för de risker sådana upphovsrättsintrång innebär. Du är ansvarig för att avgöra om det finns ett behov av att erhålla tillstånd för användning av innehåll från tredje part. Om ett tillstånd krävs är du också ansvarig för att erhålla ett relevant sådant från upphovsrättsinnehavaren. Exempel på innehåll från tredje part är tabeller, figurer och bilder, men det kan också röra sig av annan typ av innehåll.
Bildrättigheter (ytterligare tillstånd krävs för återanvändning):
Frågor om rättigheter och licenser bör riktas till:
Nordisk ministerråd/PUB
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
pub@norden.org
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordisk ministerråd
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/sv/publikationer