MENU
I denna rapport sammanställer Kulturanalys Norden en kartläggning av statistik över folk- och nationalbibliotek i de nordiska länderna. Vidare redovisas förutsättningarna för en fortsatt harmonisering av standarder för detta statistikområde. I enlighet med de variabler som återfinns i Nordic Statistics database (NSD) identifierar rapporten tre områden i behov av enhetliga standarder: antal bibliotek, bestånd och lån. Rapporten finner att datainsamlingen i flertalet länder är snarlik i det att den är decentraliserad och främst bygger på att enskilda bibliotek rapporterar in siffror centralt. I samtliga nordiska länder förutom Sverige, Finland och Island är det de nationella statistikbyråerna som är ansvariga för att sammanställa den nationella biblioteksstatistiken. När det gäller inrapportering av uppgifter från biblioteken är det dock i samtliga länder förutom Danmark och Åland nationalbiblioteket som är ansvarigt för detta.
Rapporten finner såväl likheter som skillnader mellan de definitioner och standarder som används i respektive land. Primärt skiljer det sig åt huruvida länderna har statistik över omlån eller enbart initiala lån och om länderna inkluderar omlån och bestånd av elektroniskt material i de totala lånen respektive bestånden.
Mot bakgrund av observationerna i rapporten rekommenderar Kulturanalys Norden följande:
In this report, Kulturanalys Norden compiles a survey of statistics on public and national libraries in the Nordic countries. The report also describes the conditions for the continued harmonisation of standards for this statistical area. In accordance with the variables found in the Nordic Statistics database (NSD), the report identifies three areas in need of uniform standards: number of libraries, stock, and loans. The report finds that data collection in most countries is similar in that it is decentralised and mainly dependent on individual libraries reporting their numbers centrally. In all Nordic countries except Sweden, Finland, and Iceland, the national statistical institutes are responsible for compiling national library statistics. However, the national library, in all countries except Denmark and Åland, is responsible for reporting data from libraries.
The report finds both similarities and differences between the definitions and standards used in each country. The main difference is whether countries have statistics on renewals or only initial loans, and whether the countries include renewals and stock of electronic material in the total loans and stock.
In light of the observations in the report, Kulturanalys Norden recommends the following:
Myndigheten för kulturanalys och Kulturanalys Norden har under 2020 påbörjat ett arbete med att utreda möjligheten till en ökad harmonisering av nordisk kulturstatistik. Initialt har tre områden identifierats där ett harmoniseringsarbete bedöms vara möjligt. Dessa områden är film & bio-, biblioteks- samt museistatistiken.
De nordiska folkbiblioteken är en av de mest spridda kulturinstitutionerna, vilka förutom att tillhandahålla böcker och andra medier också är en central del av lokalsamhället och arrangörer av kulturevenemang på många orter (Folkbibliotek i Norden, 2020).
Behovet av att utröna vilka definitioner som används i nordisk biblioteksstatistik har bland annat identifierats av företaget Statisticon, som i en rapport pekat på flertalet oklarheter i de definitioner som används i den nuvarande statistik som återfinns i Nordic Statistics database (NSD) över de nordiska ländernas biblioteksverksamhet.
Statistiken i rapporten är hämtad från tabellverket CULT01: Libraries and volumes by reporting country, type of library, content and time. Detta är en av två tabeller över biblioteksstatistik i NSD, men då den andra tabellen, CULT10, bygger på statistik insamlad av Nordicom samt saknar statistik över de självstyrande områdena ansågs det inte möjligt inom ramen för denna rapport att påbörja ett harmoniseringsarbete av denna. CULT01 redogör för antalet national- och folkbibliotek i respektive land samt lån och bestånd från dessa.
Statistisk harmonisering handlar om att göra statistiken mer jämförbar, konsekvent och sammanhängande. Sådant preciserande arbete gör det möjligt för användare att få ut mer kunskap och värde från statistiken. För att förbättra harmoniseringen bör dataägare och statistikproducenter därför sträva efter att vid behov
Eftersom de nordiska statistikmyndigheterna har sina egna specifika användarkrav är det inte alltid lämpligt att rekommendera länderna att anpassa sig till varandra. I stället föreslår vi att överväga andra åtgärder för att förbättra enhetligheten i den nordiska statistiken, t.ex. att skapa harmoniserade standarder. Att statistiken ”harmoniseras” behöver alltså inte nödvändigtvis handla om att ändra i, eller skapa permanenta identiska definitioner och mått. I stället kan det handla om att skapa harmoniserade standarder som kan användas i de fall då de nordiska länderna jämförs t.ex. i NSD. Harmoniserade standarder kan inkludera definitioner, enkätfrågor, föreslagna mått och information om data (s.k. metadata).
De harmoniseringsrekommendationer som lämnas i denna rapport handlar därför primärt om att arbeta mot harmoniserade standarder. Med detta menas att de nordiska producenterna av kulturstatistik kan uppmanas att använda specifika harmoniserade standarder då uppgifter rapporteras till NSD, vilket då ökar användbarheten av statistiken.
I många av de nordiska länderna spelar nationalbiblioteken en central roll i insamlingen av statistiken. I Finland och Sverige är det nationella biblioteksorganisationer som har det övergripande ansvaret för statistiken, ett ansvar som i övriga länder innehas av statistikbyråerna.
Enskilda bibliotek rapporterar i flera fall direkt till den nationella statistikbyrån eller nationalbiblioteket, via enkäter eller digitala rapporteringssystem som används för datainsamlingen.
Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Nordic Statistics database – NSD. Av tabellen nedan framgår att variablerna inte alltid har täckning för samtliga nordiska länder. Uppgifter om mängden folkbibliotek återfinns i viss mån för alla länder, men inte alltid för motsvarande år. Brott i tidsserien för vissa länder gör också att inte alla länder, exempelvis Danmark, har sammanhängande tidsserier för alla variabler.
Tabell 1. Variabler i Nordic Statistics database, CULT01.
Källa: Nordic Statistics database.
Sverige | Danmark | Norge | Finland | Island | Färöarna | Grönland | Åland | |
National|bibliotek, antal | X | X (-2015) | X | X (-2015) | X | X | X | |
National|bibliotek, lån & bestånd | X | X | X (-2015) | X | X | X | ||
Folk|bibliotek, antal | X | X | X | X | X (-2000) | X | X | X |
Folk|bibliotek, lån & bestånd | X | X | X | X | X (-2000) | X | X |
Tabell 2. Antal folkbibliotek i respektive nordiskt land enligt Nordic Statistics database, 1990–2020.
Källa: Nordic Statistics database, CULT01.
Denmark | Faroe Islands | Greenland | Finland | Åland | Iceland | Norway | Sweden | |
1990 | .. | 15 | .. | 1151 | 16 | 144 | .. | .. |
1991 | .. | 15 | .. | 1125 | 16 | 138 | .. | .. |
1992 | .. | 15 | .. | 1107 | 16 | 137 | .. | .. |
1993 | .. | 15 | .. | 1025 | 16 | 137 | .. | .. |
1994 | .. | 15 | 17 | 998 | 16 | 119 | .. | .. |
1995 | .. | 15 | 17 | 985 | 16 | 114 | 1157 | 1539 |
1996 | .. | 15 | 17 | 1006 | 16 | 106 | 1136 | 1541 |
1997 | .. | 15 | 17 | 992 | 16 | 90 | 1108 | 1507 |
1998 | .. | 15 | 17 | 970 | 16 | 84 | 1077 | 1491 |
1999 | .. | 15 | 17 | 948 | 16 | 70 | 1047 | 1472 |
2000 | .. | 15 | 17 | 936 | 16 | 66 | 1005 | 1460 |
2001 | .. | 15 | 17 | 989 | 16 | .. | 974 | 1414 |
2002 | .. | 15 | 17 | 986 | 16 | .. | 951 | 1405 |
2003 | .. | 14 | 17 | 968 | 16 | .. | 892 | 1381 |
2004 | .. | 14 | 17 | 957 | 16 | .. | 865 | 1355 |
2005 | .. | 14 | 17 | 939 | 16 | .. | 832 | 1321 |
2006 | .. | 15 | 17 | 927 | 16 | .. | 815 | 1348 |
2007 | .. | 15 | 17 | 895 | 16 | .. | 807 | 1291 |
2008 | .. | 15 | 17 | 888 | 16 | .. | 798 | 1286 |
2009 | 539 | 15 | 17 | 863 | 16 | .. | 784 | 1260 |
2010 | 525 | .. | 17 | 842 | 16 | .. | 768 | 1214 |
2011 | 544 | 17 | 17 | 836 | 16 | .. | 744 | 1212 |
2012 | 560 | 21 | 17 | 827 | 16 | .. | 742 | 1186 |
2013 | 570 | 21 | 16 | 815 | 16 | .. | 715 | 1168 |
2014 | 590 | 21 | 17 | 790 | 16 | .. | 686 | 1156 |
2015 | 533 | 22 | 17 | 765 | 16 | .. | 676 | 1145 |
2016 | 525 | 22 | 17 | 744 | 16 | .. | 676 | 1132 |
2017 | 527 | 19 | 17 | 737 | 16 | .. | 674 | 1120 |
2018 | 522 | 18 | 17 | 737 | 16 | .. | 667 | 1109 |
2019 | 511 | 19 | 17 | 730 | 16 | .. | 665 | 1091 |
Arbetet med att ta fram förslag på harmoniserade standarder har inletts med en kartläggning av beskaffenheten hos de olika ländernas nationella biblioteksstatistik. Detta har skett i kontakt med respektive lands statistikansvariga myndighet på biblioteksområdet. Med utgångpunkt i de frågeställningar som formulerats av Statisticon (2020) har nästan alla länder erbjudits möjlighet att fylla i en enkät för att specificera vilka definitioner som använts och vilka delmängder som ingår i olika biblioteks relaterade variabler. Island, Sverige och Grönland har i stället tillsänts frågor via e-post, men Åland, Danmark, Norge och Finland har besvarat enkäten.
Ett problem med enkätsvar kan vara att det är svårt att säkerställa att alla frågor tolkas likadant av alla respondenter. Alla respondenter har därför erbjudits möjlighet att utveckla svaren i fritext. Efter att enkäten mottagits har även kompletterande frågor ställts via kontakt med respektive respondent. Förhoppningen är att detta arbetssätt gör att svaren i enkäten är tillförlitliga och speglar ländernas biblioteksstatistik på ett adekvat sätt.
I detta avsnitt redogörs i korta drag för hur biblioteksstatistik samlas in i de nordiska länderna samt vilken eller vilka aktörer som har det övergripande statistikansvaret. Statistiken i den nordiska databasen är i hälften av fallen hämtad direkt från databaser hos den organisation som är statistikansvarig i respektive land. Norge, Sverige, Island och Grönland levererar dock data direkt till NSD. Vidare redogörs för de definitioner och variabler som ingår i respektive lands statistik över antal bibliotek, bestånd och lån. I nästa kapitel diskuteras de skillnader och likheter som går att finna i denna sammanställning.
Tabell 3. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek i Norge 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Bestånd | 3 603 019 | 3 676 558 | 3 329 811 | 3 604 486 | 3 800 442 | 3 909 270 | |
Lån | 183 814 | 170 705 | 117 424 | 156 787 | 217 468 | 235 936 | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 686 | 676 | 676 | 674 | 667 | 665 |
Bestånd | 19 769 368 | 19 274 417 | 18 721 707 | 18 265 047 | 17 715 131 | 17 233 707 | |
Lån | 23 214 631 | 22 839 726 | 15 945 948 | 15 993 801 | 14 943 069 | 21 379 579 |
Ansvaret för den norska biblioteksstatistiken har Statistisk sentralbyrå (SSB). SSB rapporterar direkt till NSD, och det är också SSB som sammanställer och är ansvarigt för statistiken. Nationalbiblioteket är däremot ansvarigt för att samla in statistiken, och det är till detta respektive folkbibliotek rapporterar in sina siffror. Nationalbiblioteket rapporterar även siffrorna för det egna biblioteket till SSB. SSB presenterar årligen norsk kulturstatistik samlad i en rapport vid namn Kulturstatistikk, där biblioteksstatistiken ingår. Bibliotekstatistiken finns där presenterad på såväl nationell som fylkesnivå. I denna rapport finns också statistik över antalet besökare på biblioteken.
De norska biblioteken rapporteras som folkbiblioteksavdelningar, alltså huvudbibliotek och filialer kombinerade. Detta innebär att respektive kommuns huvudbibliotek är den rapporterande enheten. Norge har även ett nationalbibliotek, vilket i den norska biblioteksstatistiken ingår under fack- och forskningsbibliotek.
I statistiken över folkbibliotekens bestånd ingår enbart fysiska medier. I fysiska medier ingår böcker, ljudböcker, musikinspelningar, film, tidskrifter och tidningar. Under kategorin andra medier finns även ungefär 455 000 titlar. Rörande nationalbibliotekets bestånd rapporteras dock enbart böcker till NSD, men statistik för andra medier, såväl fysiska som digitala, finns att tillgå via SSB.
Sedan 2016 rapporteras enbart de initiala lånen i den norska biblioteksstatistiken. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra statistiken i Norge för lån mellan perioder före och efter 2016. I lånen ingår även digitala lån. Enligt SSB ingår i lånen även fjärrlån, alltså utlån till andra bibliotek i den statistik som levereras till NSD. I Kulturstatistikk 2019 ingår dock inte fjärrlånen i folkbiblioteksstatistiken. De siffror för lån som återfinns i Kulturstatistikk 2019 skiljer sig därför åt avseende ungefär sex miljoner lån jämfört med de data som rapporterats till NSD. Vad denna skillnad beror på har dock inte varit möjligt att exakt konstatera i denna rapport.
Tabell 4. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek i Danmark 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | .. | .. | .. | .. |
Bestånd | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Lån | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 590 | 533 | 525 | 527 | 522 | 511 |
Bestånd | 19 747 631 | 18 743 511 | .. | .. | 17 363 665 | 16 632 239 | |
Lån | 37 331 808 | 35 445 654 | .. | .. | 29 913 676 | 29 422 311 |
Ansvaret för den danska biblioteksstatistiken har Danmarks Statistik (DST). DST får i sin tur data delvis från biblioteken genom enkätdata, men också från den del av regeringen som har ansvar för bibliotek samt bibliotekens administrativa system. Dansk biblioteksstatistik finns tillgänglig via DST:s hemsida, där den presenteras på kommunnivå. Denna statistik innehåller också information om bibliotekens öppettider, antal låntagare med mera.
I statistiken över antalet danska folkbibliotek ingår servicepunkter, huvudbibliotek, filialer och bokbussar. I NSD står dock att antalet bibliotek är räknat som administrativa enheter, vilket alltså inte tycks stämma. Det Kungliga biblioteket är förutom nationalbibliotek också universitetsbibliotek för Köpenhamn. Siffror för detta saknas i NSD men finns att tillgå via DST.
I den danska beståndsstatistiken ingår böcker, noter, kartor, punktskrift, digitala och analoga ljudböcker, digitala och analoga ljudinspelningar, analog och digital film, multimediamaterial, digitaliserad text, handskrifter, bilder, seriepublikationer, annat digitalt och analogt ljud samt övrigt material. Det digitala materialet återfinns hos organisationen Det Digitale Folkebibliotek, vilket också rapporterar om lån och bestånd av det elektroniska materialet. På grund av problem med datainsamlingen saknas uppgifter om bestånd och lån för 2016 och 2017.
I lånen ingår lån av de medietyper som listas ovan. I lånen ingår också fjärrlån och lån på plats, exempelvis i läsrum. Även Danmark har tidigare offentliggjort siffror för omlån, men på grund av att rapporteringen från biblioteken inte var enhetlig har detta upphört.
Tabell 5. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek på Grönland 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Bestånd | 62 025 | 52 803 | 59 186 | 59 956 | 58 639 | 58 300 | |
Lån | 63 257 | 60 434 | 33 482 | 38 230 | 30 023 | 38 250 | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 17 | 17 | 17 | 17 | 17 | 17 |
Bestånd | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Lån | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Grönland har ingen samlad biblioteksstatistik, och siffror om bestånd och utlån finns enbart tillgängligt för Grönlands nationalbibliotek. I stället presenteras uppgifter om folkbiblioteken och statistik om dessa i årliga rapporter. Hur de enskilda folkbiblioteken räknas har inte varit möjligt att utröna inom ramen för denna rapport. Merparten av biblioteken på Grönland är integrerade skolbibliotek, och om även dessa räknas har Grönland 66 stycken bibliotek.
Vad gäller lån ingår i statistiken för nationalbiblioteket såväl initiala lån som omlån. I statistiken ingår dessutom både digitala och fysiska medier.
Tabell 6. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek på Färöarna 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
Bestånd | 185 000 | 191 000 | 192 819 | 188 667 | 191 968 | 197 287 | |
Lån | 25 000 | 21 000 | 10 670 | 50 966 | 46 675 | 10 343 | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 21 | 22 | 22 | 19 | 18 | 19 |
Bestånd | 361 000 | 333 000 | 362 594 | 359 261 | 370 832 | 375 841 | |
Lån | 144 000 | 141 000 | 134 448 | 135 391 | 125 358 | 128 272 |
Färöarnas biblioteksstatistik tillhandahålls av landets statistikbyrå, Hagstova. Statistiken innehåller samma variabler som tabellerna i NSD. En detaljerad genomgång av den färöiska biblioteksstatistiken har ej varit möjlig inom ramen för denna rapport. Enligt en fotnot i NSD innehåller den färöiska statistiken över lån såväl lån som nedladdningar av e-böcker och vetenskapliga artiklar.
Tabell 7. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek i Sverige 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 |
Bestånd | 4 370 000 | 4 676 000 | 4 816 000 | 6 995 725 | 7 166 000 | 7 576 122 | |
Lån | 98 746 | 103 194 | 107 073 | 158 634 | 144 743 | 137 625 | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 1 156 | 1 145 | 1 132 | 1 120 | 1 109 | 1 091 |
Bestånd | 37 072 774 | 37 134 429 | 36 123 587 | 34 607 962 | 34 056 796 | 33 372 714 | |
Lån | 66 576 438 | 63 483 816 | 61 146 957 | 58 382 431 | 56 439 014 | 56 788 303 |
Ansvaret för den svenska biblioteksstatistiken har Kungliga biblioteket (KB), som årligen skickar ut en enkät till landets bibliotek med frågor om bestånd, lån, besök med mera. Statistiken är omfattande och i enkäten finns tydliga definitioner. Statistiken utgör officiell statistik i Sverige och finns tillgänglig på KB:s hemsida, där det också är möjligt att ta del av statistiken på kommunnivå. Statistiken presenteras även i en årlig rapport.
Som folkbibliotek räknas i Sverige folkbibliotek på unika adresser, med ett till största delen fast bestånd, regelbundna öppettider och fast anställd personal. I antalet folkbibliotek ingår också integrerade skol- och folkbibliotek. Såväl filialer som huvudbibliotek ingår, men inte bokbussar, då de saknar fast adress. Eftersom KB har lokaler på fyra adresser räknas antalet nationalbibliotek i Sverige till fyra.
I den svenska statistiken i NSD ingår enbart det fysiska beståndet. Antalet e-böcker i det system svenska bibliotek har tillgång till uppgår enligt uppgifter från KB till ungefär 40 000, men i KB:s egna siffror är siffran betydligt högre avseende de digitala titlarna. I det fysiska beståndet ingår förutom böcker också bland annat ljudböcker, tidskrifter, musik, film, mikrofilm, kartor och spel.
I lånen ingår såväl initiala lån som omlån. Fjärrlån redovisas för sig och ingår inte i det antalet lån som rapporteras till NSD. Lånen avser enbart fysiska lån, men nedladdningar och lån av e-material finns i KB:s egna tabeller. Enligt dessa tabeller uppgick andelen e-bokslån till 6,2 procent 2018.
Tabell 8. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek i Finland 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | .. | .. | .. | .. |
Bestånd | 7 071 320 | 7 385 597 | .. | .. | .. | .. | |
Lån | 54 189 | 51 659 | .. | .. | .. | .. | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 790 | 765 | 744 | 737 | 737 | 730 |
Bestånd | 37 427 000 | 36 513 000 | 35 639 000 | 35 194 000 | 34 411 000 | 33 970 000 | |
Lån | 90 870 000 | 89 218 000 | 87 433 000 | 85 215 000 | 84 517 000 | 85 957 000 |
Ansvaret för den finländska biblioteksstatistiken är delat mellan Nationalbiblioteket och Undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med regionförvaltningsverken svarar för statistikföringen, men varje bibliotek för in sin egen statistik i databasen. Statistiken presenteras också på webbplatsen Biblioteken, vilken tillhandahåller digitala bibliotekstjänster och statistik. I denna statistik återfinns också andra nyckeltal för bibliotekens verksamheter, och statistiken är även tillgänglig på kommunnivå.
De finländska folkbiblioteken utgörs av de kommunala biblioteken, där skolbibliotek och universitetsbibliotek inte ingår. I statistiken ingår huvudbibliotek, filialer, anstaltsbibliotek, bokbussar och övriga serviceställen. Statistik för det finländska nationalbiblioteket återfinns i de vetenskapliga bibliotekens statistikdatabas, men enligt uppgift är statistikens framtid oviss. I NSD finns statistik över nationalbiblioteket enbart fram till 2015.
I det finländska beståndet ingår bland annat böcker, noter, videoinspelningar och musik. Under kategorin övrigt material återfinns ungefär 370 000 titlar. E-böckerna statistikförs separat, och uppgifterna om dem läggs inte till anskaffningarna, bestånd eller utlåning av böcker.[1]https://www.kirjastot.fi/sites/default/files/content/Statistik%20f%C3%B6r%20de%20allm%C3%A4nna%20bibliotekentermer_0.pdf
Bland lånen ingår såväl initiala lån som omlån. I den nationella databasen är dessa inte redovisade åtskilda, men det är möjligt att skilja dem åt i de enskilda bibliotekens datasystem. Biblioteken rapporterar dock in alla lån tillsammans till den nationella databasen. Fjärrlån ingår i totalutlåningen, såväl inkomna som avsända. Precis som under beståndet är alltså e-böckerna redovisade separat och ingår inte i de siffror som hämtats för NSD.
Tabell 9. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek på Åland 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Bestånd | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Lån | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | 16 | 16 | 16 | 16 | 16 | 16 |
Bestånd | 315 754 | 315 049 | 313 047 | 291 747 | 288 943 | 289 030 | |
Lån | 427 544 | 413 091 | 411 122 | 391 167 | 378 202 | 378 819 |
Åland har egen biblioteksstatistik som samlas in av Åsub, Ålands statistikbyrå. E-medier finns inte med i beståndet, men lånen räknas med i statistiken över utlån. På Åland finns 16 kommuner och varje kommun har ett bibliotek. Dessa 16 bibliotek ingår i statistiken. Mariehamns stadsbibliotek är centralbibliotek för Åland och har sannolikt motsvarande uppgifter som ett nationalbibliotek. Statistik för nationalbibliotek ligger dock under folkbiblioteksstatistiken. Även på Åland ingår omlån i statistiken.
Tabell 10. Antal bibliotek, medier och lån på national- och folkbibliotek på Island 2014–2019.
Källa: Nordic Statistics database.
2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | ||
National|bibliotek | Bibliotek | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | .. |
Bestånd | 881 005 | 898 025 | 916 462 | 927 787 | 937 749 | .. | |
Lån | 53 963 | 97 635 | 92 080 | 87 912 | 87 684 | .. | |
Folk|bibliotek | Bibliotek | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Bestånd | .. | .. | .. | .. | .. | .. | |
Lån | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Ansvaret för den isländska biblioteksstatistiken flyttades år 2000 från landets statistikbyrå till nationalbiblioteket. Islands biblioteksstatistik är under uppbyggnad, och i nuläget finns ingen statistik från folkbiblioteken efter år 2000. Det är dock möjligt att den statistik som finns, från nationalbiblioteket, kan utgöra grund för de definitioner som kommer att användas i framtida folkbiblioteksstatistik.
Det finns i denna rapport ingen uppgift om antalet isländska folkbibliotek eller hur dessa räknas. Det finns dock ett nationalbibliotek.
Det bestånd för nationalbiblioteket som finns i NSD avser fysiska medier. Statistik om de digitala medierna finns dock att tillgå via nationalbiblioteket på Island.
I lånen ingår även omlån. Precis som vad gäller för beståndet är inte digitala medier och e-medier inräknade i antalet lån, men statistiken finns hos nationalbiblioteket på Island.
I detta avsnitt redogörs för de slutsatser som dragits i rapporten. Slutsatserna rör jämförbarheten i den nordiska biblioteksstatistiken samt vilka rekommendationer som enligt Kulturanalys Nordens bedömning bör följa av dessa slutsatser.
Vår slutsats är att datainsamlingen är snarlik i de nordiska länder där tillräcklig information om insamlingsprocessen befunnits tillgänglig. I dessa länder samlas statistiken in i direktkontakt med de enskilda biblioteken och bearbetas sedan centralt. Vår slutsats är alltså att det inte tycks föreligga några hinder för ökad harmonisering och jämförbarhet på grund av skillnader i datainsamlingsprocesser.
I nuläget används nedanstående definition av folkbibliotek i NSD. Denna definition överensstämmer dock inte med den definition som används av ländernas statistikbyråer. Samtliga länder redovisar universitetsbibliotek för sig, och enbart skolbibliotek som är integrerade i ett folkbibliotek ingår.
Definitionen i Nordic Statistics database lyder:
Public libraries
A public library is accessible by the general public and is usually funded from public sources, such as taxes.
There are five fundamental characteristics shared by public libraries, they:
Public libraries
A Public library is either a
Det vore därför mer ändamålsenligt att använda ISO-standard 2789:2013, vilken definierar folkbibliotek snarlikt med de flesta ländernas nuvarande definitioner i det att biblioteken är offentligt finansierade och öppna för allmänheten, men inte inkluderar universitets- och forskningsbibliotek. Denna standard kommer enligt uppgift att uppdateras inom kort, och i referensgruppen för det arbetet ingår bland annat Sveriges kungliga bibliotek, KB.
Definitionen av folkbibliotek/allmänt bibliotek enligt ISO-standarden lyder:
public library:
general library that is open to the public and that serves the whole population of a local or regional community and is usually financed, in whole or in part, from public funds
Note 1 to entry: A public library is defined as open to the public, even if its services are primarily intended for a particular part of the population to be served, such as children, visually impaired persons, or hospital patients. Its basic services are free of charge or available for a subsidized fee. This definition includes services provided to schools by a public library organization and services provided to public libraries in a region by a regional organization.
Utöver grunddefinitionen skiljer sig de nordiska länderna åt avseende vilka folk|biblio|tek som räknas in i det totala antalet. I Danmark räknas även bokbussar och så kal|lade servicepunkter in, vilka primärt används för att hämta och lämna beställda böcker. I Norge ingår å andra sidan enbart ett bibliotek per administrativ enhet i sta|tis|ti|ken. Det behöver därför klargöras huruvida ett bibliotek ska räknas eller ej be|roen|de på om det har en fast adress, en egen samling och ingår i en större bib|lio|teks|orga|ni|sa|tion. Slutligen kvarstår frågan om Ålands och Danmarks central|bib|lio|tek ska räknas som nationalbibliotek eller ej, eftersom de också har andra funktioner.
Ländernas definitioner av fysiska bestånd skiljer sig inte åt avsevärt, och det har i denna rapport inte framkommit att biblioteken har fysiska medier som inte ingår i de totala bestånden. Den stora skillnaden rör huruvida digitala titlar och e-titlar ingår i det samlade beståndet. Många typer av medium kan återfinnas på både digital och fysisk bärare, exempelvis ljud- och talböcker, musik och film. I Danmark tycks dessa kategorier redovisas gemensamt, vilket gör att storleken på bestånd kan skilja sig åt mellan länderna.
Det faktum att det skiljer sig åt huruvida länderna enbart rapporterar initiala lån eller även omlån gör att statistiken rörande lån idag inte är jämförbar mellan länderna. Detta framgår exempelvis av att Danmarks befolkning var drygt fem procent större än Finlands 2019 men att det genomfördes nästan tre gånger så många lån i Finland jämfört med Danmark. Enligt tidigare statistik är finländarna förvisso mer benägna att besöka biblioteken[1]Folkbibliotek i Norden (kulturanalys.se)., men det är sannolikt att skillnaden i antalet lån varit mindre om länderna använt sig av samma sätt att räkna lånen. Varken Danmark eller Norge räknar omlånen, och i Danmarks fall beror detta på att man upptäckte att biblioteken inte rapporterade omlån enhetligt. Även Norge slutade räkna omlån 2016[2]. I Sverige finns statistik över initiala lån och omlån separerat, men i Finland är detta något som specifikt måste begäras ut ur bibliotekens system, vilket man inte gör i dagsläget. Denna skillnad i hur lån rapporteras påverkar givetvis jämförbarheten mellan länderna. Ungefär 29 % av alla fysiska lån vid svenska bibliotek var omlån 2018.
Ett liknande problem går att finna rörande elektroniska lån. I Finland genomfördes ungefär fem miljoner lån av e-material 2019, medan samma siffra i Danmark var över 12 miljoner. En skillnad som kan påverka möjligheten att ta fram enhetlig statistik över bestånd och lån av e-material kan vara att länderna kommit olika långt med att utveckla ett digitalt bestånd. Enligt uppgifter från KB har svenska bibliotek sammanlagt 40 000 e-böcker, medan motsvarande siffra för Finland är 108 000. Vidare skiljer sig systemen för rapportering av e-material åt. i Danmark är organisationen Det Digitale Folkebibliotek ansvarigt för landets digitala bestånd, medan man i Finland får siffrorna från olika leverantörers system, vilka sinsemellan inte har enhetlig standard. Även fjärrlånen kan ge upphov till missvisande antal lån, då ett fjärrlån ger upphov till en ”låneaktivitet” både på ursprungsbiblioteket och det mottagande biblioteket.
Mot bakgrund av ovanstående slutsatser väljer Kulturanalys Norden att rekommendera ett antal steg mot en nordisk harmoniserad standard för bibliotek.
Kulturanalys Norden (KAN) rekommenderar följande:
Vår rekommendation för arbetsprocessen framåt är att Nordic Statistics database utvecklar en nordisk harmoniserad standard för bibliotek, bestånd och lån i enlighet med ovanstående rekommendationer. Denna standard kan sedan ingå i en leveransförfrågan till respektive NSI.
I de fall då en NSI inte kan hålla sig till NSD:s harmoniserade standard bör NSI:en ombes att uppskatta på vilket sätt och i vilken omfattning de uppgifter man lämnar till NSD avviker. Dessa avvikelseuppgifter kan sedan redovisas i metadata, tabellinformation och som underlag för nuvarande jämförbarhetsfigurer i NSD, så att användaren av statistiken har klarhet i nivån av jämförbarhet.
Folkbibliotek i Norden (kulturanalys.se)
Nordisk kulturfakta 2021:01 (kulturanalys.se)
Statisticon, 2020, Investigation of the culture matrices in the Nordic Statistics database
Folkebiblioteker – Danmarks Statistik (dst.dk)
https://www.ssb.no/kultur-og-fritid/artikler-og-publikasjoner/_attachment/440118?_ts=1764bbe1c58
Nord 2021:031
ISBN 978-92-893-7019-6 (PDF)
ISBN 978-92-893-7020-2 (ONLINE)
http://dx.doi.org/10.6027/nord2021-031
Foto på framsidan i ONLINE / sidan 2 i PDF: Unsplash
© Nordiska ministerrådet 2021
Publicerad: 10.5.2021
Den här publikationen är utgiven av Kulturanalys Norden på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Kulturanalys Norden utgör ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik till nytta för det nordiska kulturpolitiska samarbetet, nationella myndigheter, kulturlivet i de nordiska länderna och nordisk kulturforskning.
Denna publikation har finansierats av Nordiska ministerrådet. Men innehållet återspeglar inte nödvändigtvis Nordiska ministerrådets synpunkter, åsikter eller rekommendationer.
Detta verk är tillgängligt under licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by/4.0
Översättningar: Om du översätter detta verk, vänligen inkludera följande ansvarsfriskrivning: Denna översättning är inte producerad av Nordiska ministerrådet och ska inte betraktas som officiell. Nordiska ministerrådet kan inte hållas ansvarigt för översättningen eller eventuella fel i den.
Bearbetningar: Om du bearbetar detta verk, vänligen lägg till följande ansvarsfriskrivning tillsammans med tillskrivningen: Detta är en bearbetning av ett originalverk av Nordiska ministerrådet. De synpunkter och åsikter som uttrycks i bearbetningen är författarens/författarnas egna. Synpunkterna och åsikterna i denna bearbetning har inte godkänts av Nordiska ministerrådet.
Innehåll från tredje part: Nordiska ministerrådet äger nödvändigtvis inte varje enskild del av detta verk. Nordiska ministerrådet kan därför inte garantera att återanvändningen av innehåll från tredje part inte gör intrång i tredje parts upphovsrätt. Om du vill återanvända innehåll från tredje part står du för de risker sådana upphovsrättsintrång innebär. Du är ansvarig för att avgöra om det finns ett behov av att erhålla tillstånd för användning av innehåll från tredje part. Om ett tillstånd krävs är du också ansvarig för att erhålla ett relevant sådant från upphovsrättsinnehavaren. Exempel på innehåll från tredje part är tabeller, figurer och bilder, men det kan också röra sig av annan typ av innehåll.
Bildrättigheter (ytterligare tillstånd krävs för återanvändning):
Frågor om rättigheter och licenser bör riktas till:
Nordisk ministerråd/PUB
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
pub@norden.org
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordisk ministerråd
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/sv/publikationer