MENU
Den visionen slås fast i Nordiska ministerrådets tvärsektoriella strategi för barn och unga i Norden och gör barn och unga i åldern 0–25 år till en prioriterad målgrupp.
Ett centralt mål i strategin är att Nordiska ministerrådet i högre utsträckning ska integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i sitt arbete och därmed i högre grad belysa och beakta barn och ungas egna röster. Det målet tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barns rättigheter men utgår också från en övertygelse om att dagens projekt och verksamhet blir bättre när barn och unga på olika sätt görs delaktiga och ges inflytande. Dessutom kan beslut få högre legitimitet och insatser högre kvalitet och bli relevanta för fler när barn och ungas perspektiv tas tillvara. Att delta i samhället och kunna påverka sitt eget liv är en rättighet – men också en resurs. Att exkludera barn och unga är därför inte bara ett brott mot rättigheter utan också ett slöseri med resurser.
Vad innebär det då att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete och hur går det till? Det är just det som den här skriften ska konkretisera och göra greppbart.
Vi hoppas att den tillsammans med skriften ”Do rights – Nordiska perspektiv på barn och ungas delaktighet” ska vara till stöd för medarbetare på sekretariatet, ministerrådets institutioner och samarbetsorgan, kommittémedlemmar, samarbetspartners, beslutsfattare och uppdragstagare samt i ordförandeskapsländer i de olika processer och verksamheter som Nordiska ministerrådets arbete omfattar. Kanske kan det även inspirera andra aktörer i arbetet med att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i sin verksamhet.
VÄGLEDANDE PRINCIPER
Agera utifrån vad barnkonventionen bestämt att barn (0–18 år) har rätt till samt att analysera och beakta barn och ungas (0–25 år) perspektiv och egna röster.
Organisera, utveckla och utvärdera beslutsprocesser, så att ett barnrätts- och ungdomsperspektiv (men också ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv) införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av aktörer som normalt sett deltar i besluts|fattandet.
(Inspirerad av Europarådets definition av jämställdhetsintegrering) |
Både tankekraft och handling ska vara med i alla steg i processen
Att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att du SÄTTER DIG IN I och BEAKTAR hur olika barn och unga TÄNKER om och PÅVERKAS av de beslut och initiativ du tar. Det innebär alltså både att TÄNKA och att GÖRA.
■ TÄNKA handlar om att du i olika faser av dina arbetsprocesser analyserar hur barn och unga med olika förutsättningar och levnadsvillkor i Norden påverkas av det beslut som tas – en konsekvensanalys innan beslutsfattandet och i utvärderingen efteråt.
■ GÖRA innebär att du agerar med utgångspunkt från den analys som du gjort. Det handlar om att låta analysen påverka den process eller slutprodukt som du arbetar med.
VET DU ATT
Jämställdhet och hållbar utveckling är andra perspektiv som ska integreras i Nordiska ministerrådets arbete. Detta tillvägagångsätt för integrering kan med fördel användas även för dessa områden även om frågeställningarna skiljer sig åt.
Självklart varierar det mellan olika områden hur närvarande ett barnrätts- och ungdomsperspektiv kan och behöver vara. Inom vissa områden är kopplingen till barn och ungas levnadsvillkor mer given än inom andra. Samtidigt finns det inom de flesta områden dimensioner eller frågor som berör barn och ungas liv och villkor eller där barn och ungas röster kan bidra till utvecklingen. Det är i de frågorna som barnrätts- och ungdomsperspektivet behöver integreras. Integrering som metod bygger på tanken om att du som är expert inom ditt område också är den som bäst kan hitta kopplingarna till barn och unga.
Ett sätt att identifiera kopplingar till barn och unga inom ett visst sakområde är att genomföra en workshop där både ansvariga inom det utvalda sakområdet och experter på barnrätts- och ungdomsfrågor (och där det är relevant och lämpligt, barn och unga själva) deltar. På delområde för delområde går arbetet sedan ut på att analysera om och i så fall hur olika barn och unga berörs på kort och lång sikt.
I vilken utsträckning du kommer att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv handlar om kunskap och verktyg, men det beror också på något mycket mer svårfångat: det berömda förhållningssättet!
Här kommer ett litet test som kan hjälpa dig att ringa in din ståndpunkt när det gäller att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i ditt arbete. Välj de påståenden som stämmer för dig och ta till dig av efterföljande feedback.
Toppen! Använd då den här skriften som en checklista för dig själv eller kanske framför allt för att övertyga och stödja dina kollegor och samarbetspartner att eventuellt komma fram till samma ståndpunkt!
Strålande! Stäm gärna av ett extra varv hur ert arbete knyter an till barnkonventionens grundläggande principer. Hjälp också andra kollegor och samarbetspartner att se och göra samma sak som ni gjort. Och utmana er själva att gå ett steg längre i graden av delaktighet och inflytande. Vågar du ge barn och ungdomar ansvaret för att genomföra delar av eller ett projekt på egen hand?
Det gör det visst! Med grund i FN:s konvention om barnets rättigheter och Nordiska ministerrådets ställningstagande är barnrätts- och ungdomsperspektivet inte valbart. Det handlar om att se barn och unga som en central del av samhället, både nu och i framtiden. För att göra Norden till den bästa platsen i världen för barn och unga behöver du bidra genom att hitta och levandegöra barnrätts- och ungdomsperspektivet inom de sakfrågor du arbetar med och kan bäst.
Tänk ett varv till! Kopplingen kanske inte är omedelbar, men inom alla sektorer och politikområden finns dimensioner och frågor som på ett eller annat sätt berör barn och unga och deras liv. Du är expert inom ditt område och bäst lämpad att hitta beröringspunkterna.
Jobba annorlunda! I de allra flesta verksamheter idag finns perspektiv som ska genomsyra alla sektorer och sakfrågor. Frågan om så kallad perspektivträngsel är inte ny – men samtidigt hanterlig. För att perspektiven inte ska kännas som något som läggs ovanpå dina kärnfrågor är det viktigt att etablera rutiner som gör att perspektiven naturligt vävs in i dina arbetsprocesser. Perspektiven ska på detta sätt bli en given del av din yrkesvardag.
Du vet väl att Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) är ett råd|givande och koordinerande organ i alla barn- och ungdoms|frågor i Nordiska minister|rådet.
NORDBUK ska bistå de nordiska samarbetsministrarna i implementering, uppföljning och utvärdering av strategin för barn och unga i Norden. NORDBUK ska också stödja ministerråden i att arbeta utifrån ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.
Det här avsnittet ska ge dig stöd att i praktiken integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i ditt arbete. Du kan både se det som ett stöd steg för steg, men du kan också, beroende på var du själv står i arbetet, hoppa in i det steg som ger dig bäst stöd utifrån ditt utgångs|läge.
Gör en egen analys av hur era frågor knyter an till barn och unga och barnkonventionen.
Integrering som metod för att värna om ett visst perspektiv i en verksamhet bygger på en mycket grund|läggande tanke: att det är du som är expert inom ditt område som också är mest lämpad att utveckla och integrera ett barnrätts- och ungdoms|perspektiv genom att utveckla det du arbetar med. Det är därför helt avgörande att du gör barnrätts- och ungdoms|perspektivet till ”ditt eget”. En grund|läggande analys av hur dina frågor knyter an till barn och unga är därför basen i all integrering.
Hur bidrar ditt arbete till att tillgodose barns rättigheter?
Hur berör de frågor du arbetar med barn och unga?
Vilka barn och unga berörs respektive berörs inte?
Vilka exkluderas och varför?
Identifiera i vilka processer – vilka av era arbets|uppgifter och produkter – ett barn|rätts- och ungdoms|perspektiv behöver integreras!
Som vi tidigare nämnt handlar integrering både om att tänka och att göra. För att det ska bli av är det avgörande att du har en tanke om NÄR – det vill säga i vilka av dina arbetsuppgifter – du behöver utgå från barnkonventionen och när barn och ungas erfarenheter och röster behöver fångas upp och beaktas.
Några exempel på processer inom Nordiska ministerrådet där integrering kan behövas:
I vilka arbetsprocesser kan jag integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv?
Bestäm vem som ansvarar för vad – skapa ett ägande|skap för att säkra integrering av ett barn|rätts- och ungdoms|perspektiv i arbetet.
Din roll i arbetet kommer att variera, både beroende på vad din tjänst är men också beroende på vilken process det gäller. Rådgivare, projektmedarbetare, projektledare, samarbetspartners och chefer måste alla ta ett integreringsansvar utifrån sina olika perspektiv och uppdrag!
Din roll kan i olika processer innebära att
Vem ansvarar för att barnrätts- och ungdomsperspektivet integreras i processerna i steg 2?
Identifiera ditt behov av kunskap och bygg upp en verktygslåda av metoder för att fånga upp och beakta olika barn och ungas tankar och idéer.
När du identifierat i vilka processer du ska integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv och när din roll i respektive process är tydlig behöver du identifiera vilken kunskap du behöver om barnkonventionen och/eller olika barn och ungas villkor i respektive process. Viss kunskap har du säkert – annan kan behöva inhämtas. Det finns många metoder för att sätta sig in i barn och ungas skiftande erfarenheter, förutsättningar och behov. Olika tillvägagångssätt medför varierande grader av delaktighet och inflytande, och omständigheterna påverkar vilka sätt som är lämpliga och realistiska. Det är därför viktigt att anpassa metodval utifrån vilket område, vilken situation och vilka barn och unga det gäller. En tumregel är att ju mer barn och unga påverkas av era beslut, desto mer behöver de göras delaktiga i ert arbete. Men kom ihåg – du som vuxen måste ta ansvar för att beakta barn och ungas åsikter i förhållande till deras ålder och mognad.
Det finns flera sätt att beskriva nivåer av delaktighet och inflytande för barn och unga. För den som önskar fördjupa sig ytterligare har exempelvis Roger A. Hart och Harry Shier åskådliggjort detta på olika vis.[1]Roger A. Hart, Children’s Participation: From Tokenism to Citizenship (1992) och Harry Shier, Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. Children & Society 15 (2001).
Vilken kunskap om barn och unga alternativt barn|konventionen behövs i olika processer?
Hur säkerställer du att olika dimensioner som kan påverka barn och ungas erfarenheter beaktas, exempelvis kön, köns|identitet eller uttryck, etnisk till|hörighet, religion eller annan tros|uppfattning, funktions|nedsättning, sexuell läggning eller ålder?
Hur kan du i dina olika roller ta tillvara barn och ungas perspektiv i planering, genom|förande och utvärdering?
Det kan till exempel göras genom att
VET DU ATT
Det räcker inte bara att barn är närvarande i olika beslutsprocesser för att kunna hävda att barn och unga ”varit med”. Gör du barn och unga delaktiga måste du också vara öppen för att ändra både ditt tänkande och ditt görande! Här är några vanliga fallgropar att undvika (inspirerad av Harts delaktighetstrappa).
Aningslöst alibi: Barn och unga är med – men utan tydligt syfte och ibland bara för att styrka ett redan färdigt koncept.
Dockaktig dekoration: Barn och unga är med – men bara för att det ser fint ut inför andra.
Passiv praktikant: Barn och unga är med – men bara för att det ska vara lärorikt för dem själva och inte för andra.
Integrera kontinuerligt ett barnrätts- och ungdomsperspektiv
– utifrån medvetenheten du utvecklat i STEG 1
– i de processer du identifierat i STEG 2
– utifrån din roll som beskrivits i STEG 3
– med hjälp av den kunskap och verktyg du fått i STEG 4
Nu har du kommit till din aktiva del i det här stödmaterialet. Har vi och du gjort vårt arbete rätt skulle du nu kunna fylla i en eller ett par rader i en tabell liknande den nedan.
Dokumentera gärna enligt logiken som vi arbetat med i det här stödmaterialet men i det format som passar dig bäst. Gör en gemensam analys och plan tillsammans med de kollegor som arbetar med samma frågor och processer. Och glöm inte att ni alltid kan rådfråga NORDBUK, ansvarig rådgivare för barn och ungdomsfrågor eller andra experter. Ta även med hållbarhets- och jämställdhetsperspektivet! Då har du din integrationsplan!
KUNSKAP OCH MEDVETENHET De frågor jag arbetar med berör framför allt barn och unga på detta övergripande sätt: | ||
PROCESSKARTLÄGGNING Processer där barnrätts- och ungdomsperspektivet ska integreras: | ROLL- OCH ANSVARSFÖRDELNING Följande aktörer/personer ansvarar för följande delar i respektive process: | VERKTYGSLÅDA Följande kunskap om barn och unga behöver utvecklas och på följande sätt kommer barn och ungas perspektiv att fångas upp/barn och unga att göras delaktiga: |
Integrering handlar om att anlägga vissa perspektiv på de frågor du arbetar med – i detta fall ett barnrätts- och ungdomsperspektiv.
Det är du som är experten på dina frågor och du som därför bäst hittar kopplingen till barnkonventionen och barn och ungas levnadsvillkor! Det handlar om att ha rätt glasögon på sig.
Du kommer aldrig att bli klar, men övning ger färdighet och efterhand kommer arbetssättet att börja kännas självklart. Och kom ihåg – genom integrering ökar kvaliteten på ditt arbete. Utmana dig att ständigt öka graden av delaktighet och inflytande för barn och unga och hitta nya sätt på vilket ditt arbete påverkar barn och unga.
Nord 2020:044
ISBN 978-92-893-6691-5 (PRINT)
ISBN 978-92-893-6692-2 (ONLINE)
ISBN 978-92-893-6693-9 (PDF)
http://doi.org/10.6027/nord2020-044
© Nordiska ministerrådet 2020
Layout: Louise Jeppesen
Illustrationer: Imageselect/Jette Koefoed
Omslagsillustration: Imageselect/Jette Koefoed
Det nordiska samarbetet är ett av värdens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa.
Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet
Nordens Hus
Ved Stranden 18
DK-1061 Köpenhamn K
www.norden.org
Läs flera nordiska publikationer: www.norden.org/sv/publikationer